Annons

Så tycker partierna om skolreformerna

Publicerad 9 december 2013

Skoldebatten har hettat till efter Sveriges fallande Pisa-resultat. I jakten på förklaringar nämns det fria skolvalet, friskolereformen och skolans kommunalisering som några orsaker till försämringen. Skolvärlden har frågat partiernas utbildningspolitiska talespersoner hur de ser på dessa tre reformer efter den senaste Pisa-krisen.

Relaterat

ALLIANSEN

Tomas Tobé, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna:

Bör skolan förstatligas?
– Nej, men vi behöver ta ett större ansvar för lärarna.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Ja. Det bör öka. Vad som nu krävs är en vidareutveckling av karriärtjänsterna, och ett långsiktigt åtagande av fortbildning och högre löner.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej. Men vi behöver kompensera för negativa effekter som kan finnas.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej. Det är positivt att det finns olika alternativ för barn, ungdomar, föräldrar och lärare.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi i Moderaterna kommer att lägga vårt fokus på att stärka läraryrket, och att utöka tiden mellan lärare och elev.

 

Tina Acketoft, ledamot för Folkpartiet i utbildningsutskottet:

Bör skolan förstatligas?
– Ja, i någon form. Sen när man säger återförstatliga så är det vissa som tror att allt ska gå tillbaka till före kommunaliseringen, men det är inte det vi menar. Men ett statligt huvudmannaskap, ja. Majoriteten av kommunerna klarar inte av att hålla en jämn och hög kvalitet med fokus på kunskap.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej, vi kan inte gå tillbaka till ett system där, i det här fallet, kommunala skolpolitiker skulle peka ut var dina och mina barns ska gå i skolan. Det tror jag inte heller att föräldrar skulle acceptera. Men det betyder inte att skolorna inte ska vara likvärdig, den måste kunna kompensera för skillnader i elevernas bakgrund. Och här är vi tillbaka till att om vi hade haft ett statligt huvudmannaskap så hade medel kunnat riktas i större utsträckning än det görs idag.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej, absolut inte. I friskolekommittén har vi tagit fram förslag på att ställa högre krav på skolorna och vi vill att det blir en mer transparent redovisning av skolorna så att föräldrar och elever kan göra informerade val.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi visste att Pisa-resultaten skulle se dåliga ut. Det jag önskar just nu är att alla de reformer som vi har sjösatt ska få växa in i skolan så vi får lite långsiktighet. Och jag önskar att vi fortsätter att hålla fokus på kunskapsmålet i skolan. Resultaten i Pisa-mätningen är inte roliga men det har lett till att vi nu fått en diskussion om kunskapsresultat och kvalitén i skolan, alla är nu fokuserade på de viktiga frågorna och det är bra. 

 

Annika Eclund, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna:

Bör skolan förstatligas?
– Nu när resultatförsämringen fortsätter så måste vi vara öppna för den frågan. Här vill jag se en fördjupad debatt och det måste utredas ordentligt vad det är som ska förstaligas. När skolan var statlig fanns det mycket kritik av dess centralisering och byråkratisering - vill vi tillbaka till det eller vad är det vi vill åt? Den debatten skulle jag vilja ha.
– Problemen med dagens system är att hur mycket man satsar på skolan kan skilja sig mycket åt mellan olika kommuner, liksom kommunens utmaningar. Vi måste få ökad likvärdighet.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Jag är övertygad om att friskolorna är här för att stanna och vi har precis sett över reformen i friskolekommittén. Vi vet att det finns avarter inom friskolesektorn och det försöker vi nu åtgärda genom förslag om mer långsiktigt ägande och lämplighetsprövningar för ägare.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Det gör mig lite upprörd att Skolverket står och säger att de sjunkande resultaten beror på det fria skolvalet. Andra forskare påstår motsatsen. Målet måste vara att alla skolor ska vara bra skolor och att jag ska kunna välja en skola som passat mig.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– En av orsakerna till det sjunkande resultatet som Skolverket pekar på är att eleverna lämnas för mycket åt sitt eget lärande och där har vi ett förslag på mer lärarledd undervisningstid med fokus på läsning som är grunden för all inlärning.
– Men vi måste få till ett samlat grepp och peka ut riktningen för skolan, jag skulle gärna se en samsyn över blockgränserna. Skolan måste få lugn och ro men jag är rädd att den kommer användas som slagträ i debatten framöver. 

 

Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet:

Bör skolan förstatligas?
– Nej. Vi har en relativt bra balans i dag.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Vi har redan infört ett antal åtgärder med ny läroplan, kursplan och skollag där ansvar och styrning förtydligats. Den nya lärarutbildningen är en annan faktor som höjer kvalitén och yrkets status. Det här är viktiga delar för att vända den nedåtgående trenden.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej. Att kunna välja bland skolor med olika inriktning är en bra möjlighet. Men det kan ibland få effekter. Just nu tittar vi på likvärdigheten mellan skolorna. Att jobba med kompetens, bra lärare och ett gott ledarskap är viktigt. Lärarnas löner behöver höjas.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej, det finns det ingen anledning till. Men nyligen lämnade friskolekommittén sitt betänkande, och där framkom delar som måste ses över. Vi måste säkerställa att skolorna drivs med bra kvalitet, och att föräldrar och elever blir väl informerade inför skolvalet.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi kommer inte att föreslå så mycket mer än det jag redan nämnt. Det behövs inte ytterligare reformer. Men vi behöver följa upp skolornas huvudmän och säkerställa att elever i behov av stöd också får det.
– Pisa mäter också attityder, och utifrån rapporten kan man fundera över om vi inte skulle ha en bred samhällsdiskussion om attityder. En diskussion där man inte söker syndabockar.

 

OPPOSITIONEN

Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna:

Bör skolan förstatligas?
– Om man ska förstatliga skolan bör man ha ordentligt på fötterna. Vi har bett regeringen att utreda den frågan för man måste i så fall ha ett gott underlag. Det handlar om en gigantisk reform, ett gigantiskt experiment som skolan skulle stå inför. Det är så mycket tyckande. Vi har haft sju år med en utbildningsminister som skjuter från höften.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Ja. Det ska ske en resursfördelning till skolor utifrån behov, staten ska medverka till att läraryrkets attraktionskraft ökar.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej, men staten ska gå in och stärka likvärdigheten mellan skolorna. Man ska ha respekt för föräldrarnas vilja. Många upplever inte att (den närmaste skolan) är den bästa för sina barn. Men skolvalet medför en del negativa konsekvenser. De borgerliga partierna vill inte se segregationen, sorteringen som sker.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi vill ta bort den fria etableringsrätten. Ett företag ska kunna visa att man bidrar till att minska segregeringen.

Vad kommer ni som parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi måste noga lyssna på forskarna. Som det var nu drog alla fram sina gamla käpphästar. Det duger inte. Vad finns det för skäl bakom kunskapsraset? Det måste vi lyssna in. Grundskolan måste stärkas i grunden. Vi har avsatt 4,6 miljarder kronor i vår budget för det. Staten ska investera i mindre klasser och bättre resurser. Mindre klasser är bättre både för de som har det svårt i skolan, men också de som är duktiga.

 

Jabar Amin, utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet

Bör skolan förstatligas?
– Alla stora reformer ska föregås av riktig utredning och det ska finnas vetenskaplig belägg för att på det här eller det här sättet man förbättra skolan. Därför vill jag inte säga att vi ska förstaliga eller att vi inte ska förstatliga utan vi vill i så fall utreda frågan ordentligt.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Det ska finnas möjligheter att driva en fristående skola men inte med vinstsyfte. Vi vill se skolor som är idéburna eller kanske har en annan pedagogik. Om en skola går med överskott ska det återinvesteras i verksamheten, inte delas ut till aktieägare.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Jag tror inte att man ska förenkla det här, det behövs mer forskning och man måste titta närmare på vilken betydelse det fria skolvalet har. Vi måste se över alla de stora skolreformerna som gjorts de senaste 25 åren i en rejäl, omfattande utredning.

 Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– Vi tror att den politik som vi har lagt fram håller och vi har varnat för de här resultaten. Vi vill se tidiga insatser för barn i de yngre åldrarna, att eleverna får mer tid med sina lärare, vi har satsningar på lärarna. Det är nödvändigt för att förbättra för skolan och för att höja resultaten. 

 

Rosanna Dinamarca, utbildningspolitisk talesperson för Vänsterpartiet

Bör skolan förstatligas?
– Ja, men vi ska vara medvetna om att allt i den tidigare statliga skolan inte bra. En del uppfattade det som en väldig detaljstyrning ifrån statligt håll när skolan var statlig. Det är bättre nu när skolan styrs på kommunal nivå och det ska man ha med sig. Men staten ska vara huvudman för skolan, ja. Men att förstaliga skolan räcker inte. De problem som vi ser idag med bristande likvärdighet hänger också ihop med reformer som det fria skolvalet och fristående skolors etablering.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi har velat göra en mängd förändringar när det gäller regelverket. I det långa loppet vill vi ha en skola som är offentligt driven, men vi kommer inte säga ”vi stoppar friskolorna imorgon” om vi vinner valet. 
– Samtliga reformer är utpekade som orsaker till den bristande likvärdighet, ökad segregation och därmed också kunskapstappet som vi nu ser. Resultaten i Pisa handlar inte om problem i enskilda ämnen utan allt pekar på att det handlar om ett systemfel.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Vi vill att närhetsprincipen ska gälla. Fritt val tycker jag är ett konstigt begrepp för det fria skolvalet är bara till för de som har möjlighet att göra ett val. Det är inte en valfrihet för alla och det jag kan se är att det är en valfrihet som använts för att välja bort någonting, en viss sorts barn eller område. Valfrihet för mig betyder att alla barn som går i skolan har möjlighet att göra fria val när de har gått klart sin utbildning och så är det inte i dag,  

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– Jag önskar att Jan Björklund och regeringen utvärderar reformerna och återkommer med anledning av utredningen med förslag på hur likvärdigheten ska öka och hur segregationen ska minska. Sen har vi vårt eget förslag om 6000 fler lärare i skolan. Vi har också lagt en miljard till mer utsatta områden.

 

Carina Herrstedt (SD), ledamot i utbildningsutskottet:

Bör skolan förstatligas?
– Ja, absolut. Ett av de största problemen idag är att skolan har blivit mer ojämlik och segregerad. Det går inte att komma ifrån att den kommunala ekonomin spelar oerhört stor roll när det gäller fördelningen av resurser. Kommuner med bra skatteunderlag kan göra mer satsningar på skolan till exempel. 

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Det fria skolvalet har både för- och nackdelar, det är ingen fråga vi tagit tydlig ställning i. Det kan säkert ha viss betydelse men jag tror att man gör det väl enkelt för sig om man tror att det bara är det fria skolvalet som spelar roll för resultaten i skolan.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi vill att man ska se över hela friskolesystemet. Vi vill att de friskolor som startar ska tillföra något till helheten utifrån ett påvisbart behov av en viss pedagogisk profil, en speciell språkinriktning och så vidare. Det handlar inte om att vara för eller emot utan att hitta en balans som vi inte har idag.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa?
– Vi har inte diskuterat ytterligare förslag utöver det vi redan har. Vi tycker till exempel att man ska satsa mer på det svenska språket i skolan. Vi har de förslag vi haft tidigare, vi vill se över friskolereformen, återförstatliga skolan, och vi vill att även förskoleklassen ska blir obligatorisk så att alla får en bra start. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Annons
Annons
Annons

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Annons
Annons

Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning

Tekniska hjälpmedel

Elever lär sig att läsa och skriva lika bra av att använda appar som av att träna på traditionellt vis. Men bara om de har skriv- och lässvårigheter, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.

Annons
Lön

Hot om strejk i Norge – lärare kräver bättre lön

Strejk

Det kan bli lärarstrejk i Norge på fredag. Tusentals lärare står redo att gå ut i strejk om parterna inte når en överenskommelse kring löneutvecklingen.

Så mycket ökar lärarlönerna

Löner

Lärares löner fortsätter öka. Enligt ny statistik fick både gymnasielärare och grundskolelärare en tusenlapp mer i plånboken varje månad under 2018.  

Hon fick Pennsvärdet 2019: ”Började gråta när jag fick beskedet”

Pennsvärdet

Pedagogiska par, trelärarsystem och enskilda samtal med 43 elever varje vecka. Under tjugo års tid har läraren Pavlina Spanos utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt på Enbacksskolan i Tensta. Nu tilldelas hon Pennsvärdet.

Otrygga arbetsmiljön på skolan får fler lärare att sluta: ”Inte hållbart”

Arbetsmiljö

Lärare och fack har slagit larm om kaoset på Vivallaskolan i Örebro med sjukskrivna lärare och ordningsproblem. Nu lämnar fler behöriga lärare skolan.

För få sökte lärarutbildning – nu ställs den in

Lärarutbildning

Det blir inga antagningar till Karlstads lärarutbildning som kombinerar studier med jobb. För få har sökt för att det ska fungera ekonomiskt.

Lärarmarschen

Lärarmarschen tog över gatorna i Göteborg

Lärarmarschen

2000 lärare protesterade i Göteborg på söndagen för en dräglig arbetsmiljö och mot sparkrav på skolan.
– Sådana här gräsrotsinitiativ visar tydligt att situationen inte håller. Det är bra att lärarna säger ifrån, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén som deltog i protesterna.

Här protesterar tusentals mot nedskärningarna i skolan

Lärarmarschen

”Vi bygger, bygger upp och ni river, river ner” skanderade flera tusen personer som samlats på Mynttorget i Stockholm. Under lördagen protesterade lärare mot nedskärningarna och en allt tuffare arbetsmiljö i landets kommuner.

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

”Fler lämnar yrket på grund av arbetsmiljön”

Demonstration

På lördag går Malmös lärare samman i en protestmarsch mot nedskärningar i skolan.
– Det kommunen kallar för effektiviseringar bryter mot vårt kollektivavtal, säger LR:S distriktsordförande Catharina Niwhede.

Anna Ekström om marschen: ”Jag välkomnar det”

Lärarmarschen

I helgen samlas lärare i hela Sverige för att demonstrera mot nedskärningar i skolan och ohållbar arbetsmiljö.

Protest mot skolnedskärningar: ”Lärarna går på knäna”

Lärarmarsch

På lördag samlas lärare i Jönköping för att protestera mot kommunens skolnedskärningar.

Nedskärningarna i Umeå slår hårt mot grundskolan

Nedskärningar

Besparingar på skolan i Umeå har framförallt drabbat grundskolan. Arbetsbördan ökar och lärare får vikariera för varandra.
– Vi får fler moment och saker som ska göras på färre händer, säger Dan Åberg biträdande kommunombud i Umeå.

”Lärarmarschen är bara början”

Spara på skolan

Lärarna i Uppsala har fått nog av kommunens besparingar på skolan. På lördag samlas demonstranter för att protestera mot nedskärningarna.

”Många uttrycker frustration för hur de ska orka”

Nedskärningar

I Huddinges budgetförslag för 2020 väntas besparingar på 35 miljoner. Nu protesterar lärare från kommunen i Lärarmarschen.
– Allting ska bli så effektivt – många uttrycker frustration för hur de ska orka, säger specialläraren Elisabet Engberg.

”Det handlar om våra sämre arbetsvillkor”

Demonstration

I helgen samlas lärare i sex svenska städer för att demonstrera mot nedskärningar i skolan. Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg hoppas att det kommer ge lärarna en gemensam styrka.

Alexander Skytte bloggar: ”Marschen har börjat – och vi kommer inte att stanna”

Lärarmarschen

"Dagen D närmar sig då förskolans, skolans och fritidshemmens yrkesgrupper kommer manifestera mot nedskärningar och en fortsatt försämrad arbetsmiljö." Det skriver Alexander Skytte, grundare av Lärarmarschen och bloggare på Skolvärlden.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet

Nyanlända

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Stockholm sämre än snittet på att erbjuda särskilt stöd

Särskilt stöd

Stockholms stad har anmälts till Skolinspektionen för bristande stöd till elever. 

Lärare hängdes ut på sociala medier

Sociala medier

Lärare i Skövde hängdes ut på Instagram – och facket menar att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa det.
– Som det är nu är risken stor att många lärare kommer att fortsätta utsättas, menar kommunombudet Johan Østerstrøm.

Betyg

660 lärare i upprop: Provbetyget lurar elever och föräldrar

Betyg

Mer än 660 lärare har gått samman i ett upprop om hur det sammanvägda betyget på nationella proven lurar elever i engelska.

Läraren på spetsutbildningen: Finns elever som inte skulle känna sig hemma

Spetsutbildning

Spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet är uppskattade – men tillgängligheten är inte likvärdig över skolsverige. 

Här tvingas lärarna undervisa i korridorerna

Arbetsmiljö

Håstaskolan i Hudiksvall har i flera år haft problem med brist på utrymme. Lärarna sitter med eleverna i korridorer och skolans bibliotek när det inte finns någon plats. 

Framtidsarbetet i fokus på LR:s extrakongress

Fackligt

Lärarnas Riksförbund höll i veckan en extrakongress i Stockholm för att stämma av framtidsarbetet inom förbundet. 

Lista

Ny rankning: Bästa och sämsta skolkommunerna

Lista

Hur lyckas din kommun med skolan utifrån sina förutsättningar? En ny ranking försöker ta reda på just det – och Bengtsfors hamnar i topp. 

”Skolan har förlorat fotfästet”

Debatt

”Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

Kommentera
Matematik

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Matematik

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas.

Arbetsmiljö

Arbetstidsmodell minskade extraarbetet för lärarna

Arbetsmiljö

På Ferlinskolan i Filipstad används en arbetstidsmodell för att undvika extraarbete för lärare. 

Per Måhl: ”Digitala lärplattformar förstör betygssättandet”

Betyg

Bedömning och betygssättning hör inte hemma i de digitala lärplattformarna menar betygsexperten Per Måhl.
– Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

Majoriteten av lärarna planerar lektioner utanför arbetstid

Arbetsmiljö

I en enkät från Karlstads universitet med 2 200 lärare säger majoriteten att de jobbar med sin lektionsplanering och efterarbete utanför arbetstiden.

Religiösa föräldrar pressar lärare att ändra undervisningen

Skolinspektionen

En skola i Jukkasjärvi hotas med vite på en halv miljon. Föräldrar har pressat lärare till att undvika obligatoriska moment i undervisningen – bland annat är sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig på skolan och lärare undviker populärmusik i undervisningen.

Ny granskning: Särskolan får mindre stöd och uppmärksamhet

Särskola

En granskning från Riksrevisionen visar att grundsärskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från regeringen och Skolverket som grundskolan. Bland annat får grundsärskolan färre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning än andra skolformer.

Kristina: Därför är jag studie- och yrkesvägledare

SYV

Kristina Salenstedt Linder är studie- och yrkesvägledare på Blackebergs gymnasium i Stockholm. Här berättar Kristina om varför hon är syvare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ann-Charlotte: Därför är jag lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Ann-Charlotte Jönsson i Mörrum om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Skolinspektionen: Lärare gör fel vid betygssättning

Betyg

Elevernas kunskaper utvärderas inte tillräckligt vid betygsättning vilket riskerar att ge eleverna olikvärdiga betyg. Det slår Skolinspektionen fast i en granskning som gjorts inom kursen svenska 3 på gymnasiet.

Skolans ledning åtalas – skulle starta bank med skolpengen

Brott

Fem tidigare styrelseledamöter i friskolekoncernen Al-Azhars stiftelse åtalas för grova ekobrott. Den tidigare styrelsen misstänks ha låtit föra ut elva miljoner kronor ur skolverksamheten för att starta en bank.

Skadestånd till facken efter att kommunen bröt mot MBL

Fackligt

Staffanstorps kommun har utestängt fackförbunden från budgetarbetet – två år i rad. Nu tvingas de betala 200 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen.

Debatt

”LR behöver förtydliga arbetstiden”

Debatt

”Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h”, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

Kommentera
Hej, lokalombud!

Stellan i Norrtälje: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Stellan Armandsson är lokal- och huvudskydsombud i Norrtälje. Han tycker det är viktigt att känna solidaritet med medlemmarna och göra deras situation bättre.

Betyg

Föräldern skällde ut mig i mitt eget hem

Blogg

”Där i mitt eget kök skällde en för mig främmande person ut mig. Jag kommer ihåg min utsatthet. Oron som samtalet väckte hos mig”, skriver läraren Karin Boberg.

OECD-rapporten som g(l)ömdes bort

OECD-rapport

”Det här var alltså något som Carl Bildt och de andra i den regeringen kände till. Ändå valde man att genomföra reformer på det sätt man gjorde.”
Per Kornhall har läst den g(l)ömda rapporten om svensk skola.

Lärarstrejk

Strejkande lärare i Polen: ”Vill behandlas med värdighet”

Strejk

Lärarstrejken i Polen avslutas tillfälligt efter nästan tre veckors protester – men det betyder inte att kampen är över enligt facket. Lärarna tänker ta upp strejken i höst om inget förändras.

”Spara inte på skolan – satsa istället”

Debatt

”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

Kommentera
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons