Annons

Så tycker partierna om skolreformerna

Publicerad 9 december 2013

Skoldebatten har hettat till efter Sveriges fallande Pisa-resultat. I jakten på förklaringar nämns det fria skolvalet, friskolereformen och skolans kommunalisering som några orsaker till försämringen. Skolvärlden har frågat partiernas utbildningspolitiska talespersoner hur de ser på dessa tre reformer efter den senaste Pisa-krisen.

Relaterat

ALLIANSEN

Tomas Tobé, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna:

Bör skolan förstatligas?
– Nej, men vi behöver ta ett större ansvar för lärarna.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Ja. Det bör öka. Vad som nu krävs är en vidareutveckling av karriärtjänsterna, och ett långsiktigt åtagande av fortbildning och högre löner.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej. Men vi behöver kompensera för negativa effekter som kan finnas.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej. Det är positivt att det finns olika alternativ för barn, ungdomar, föräldrar och lärare.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi i Moderaterna kommer att lägga vårt fokus på att stärka läraryrket, och att utöka tiden mellan lärare och elev.

 

Tina Acketoft, ledamot för Folkpartiet i utbildningsutskottet:

Bör skolan förstatligas?
– Ja, i någon form. Sen när man säger återförstatliga så är det vissa som tror att allt ska gå tillbaka till före kommunaliseringen, men det är inte det vi menar. Men ett statligt huvudmannaskap, ja. Majoriteten av kommunerna klarar inte av att hålla en jämn och hög kvalitet med fokus på kunskap.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej, vi kan inte gå tillbaka till ett system där, i det här fallet, kommunala skolpolitiker skulle peka ut var dina och mina barns ska gå i skolan. Det tror jag inte heller att föräldrar skulle acceptera. Men det betyder inte att skolorna inte ska vara likvärdig, den måste kunna kompensera för skillnader i elevernas bakgrund. Och här är vi tillbaka till att om vi hade haft ett statligt huvudmannaskap så hade medel kunnat riktas i större utsträckning än det görs idag.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej, absolut inte. I friskolekommittén har vi tagit fram förslag på att ställa högre krav på skolorna och vi vill att det blir en mer transparent redovisning av skolorna så att föräldrar och elever kan göra informerade val.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi visste att Pisa-resultaten skulle se dåliga ut. Det jag önskar just nu är att alla de reformer som vi har sjösatt ska få växa in i skolan så vi får lite långsiktighet. Och jag önskar att vi fortsätter att hålla fokus på kunskapsmålet i skolan. Resultaten i Pisa-mätningen är inte roliga men det har lett till att vi nu fått en diskussion om kunskapsresultat och kvalitén i skolan, alla är nu fokuserade på de viktiga frågorna och det är bra. 

 

Annika Eclund, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna:

Bör skolan förstatligas?
– Nu när resultatförsämringen fortsätter så måste vi vara öppna för den frågan. Här vill jag se en fördjupad debatt och det måste utredas ordentligt vad det är som ska förstaligas. När skolan var statlig fanns det mycket kritik av dess centralisering och byråkratisering - vill vi tillbaka till det eller vad är det vi vill åt? Den debatten skulle jag vilja ha.
– Problemen med dagens system är att hur mycket man satsar på skolan kan skilja sig mycket åt mellan olika kommuner, liksom kommunens utmaningar. Vi måste få ökad likvärdighet.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Jag är övertygad om att friskolorna är här för att stanna och vi har precis sett över reformen i friskolekommittén. Vi vet att det finns avarter inom friskolesektorn och det försöker vi nu åtgärda genom förslag om mer långsiktigt ägande och lämplighetsprövningar för ägare.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Det gör mig lite upprörd att Skolverket står och säger att de sjunkande resultaten beror på det fria skolvalet. Andra forskare påstår motsatsen. Målet måste vara att alla skolor ska vara bra skolor och att jag ska kunna välja en skola som passat mig.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– En av orsakerna till det sjunkande resultatet som Skolverket pekar på är att eleverna lämnas för mycket åt sitt eget lärande och där har vi ett förslag på mer lärarledd undervisningstid med fokus på läsning som är grunden för all inlärning.
– Men vi måste få till ett samlat grepp och peka ut riktningen för skolan, jag skulle gärna se en samsyn över blockgränserna. Skolan måste få lugn och ro men jag är rädd att den kommer användas som slagträ i debatten framöver. 

 

Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet:

Bör skolan förstatligas?
– Nej. Vi har en relativt bra balans i dag.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Vi har redan infört ett antal åtgärder med ny läroplan, kursplan och skollag där ansvar och styrning förtydligats. Den nya lärarutbildningen är en annan faktor som höjer kvalitén och yrkets status. Det här är viktiga delar för att vända den nedåtgående trenden.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej. Att kunna välja bland skolor med olika inriktning är en bra möjlighet. Men det kan ibland få effekter. Just nu tittar vi på likvärdigheten mellan skolorna. Att jobba med kompetens, bra lärare och ett gott ledarskap är viktigt. Lärarnas löner behöver höjas.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej, det finns det ingen anledning till. Men nyligen lämnade friskolekommittén sitt betänkande, och där framkom delar som måste ses över. Vi måste säkerställa att skolorna drivs med bra kvalitet, och att föräldrar och elever blir väl informerade inför skolvalet.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi kommer inte att föreslå så mycket mer än det jag redan nämnt. Det behövs inte ytterligare reformer. Men vi behöver följa upp skolornas huvudmän och säkerställa att elever i behov av stöd också får det.
– Pisa mäter också attityder, och utifrån rapporten kan man fundera över om vi inte skulle ha en bred samhällsdiskussion om attityder. En diskussion där man inte söker syndabockar.

 

OPPOSITIONEN

Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna:

Bör skolan förstatligas?
– Om man ska förstatliga skolan bör man ha ordentligt på fötterna. Vi har bett regeringen att utreda den frågan för man måste i så fall ha ett gott underlag. Det handlar om en gigantisk reform, ett gigantiskt experiment som skolan skulle stå inför. Det är så mycket tyckande. Vi har haft sju år med en utbildningsminister som skjuter från höften.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Ja. Det ska ske en resursfördelning till skolor utifrån behov, staten ska medverka till att läraryrkets attraktionskraft ökar.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej, men staten ska gå in och stärka likvärdigheten mellan skolorna. Man ska ha respekt för föräldrarnas vilja. Många upplever inte att (den närmaste skolan) är den bästa för sina barn. Men skolvalet medför en del negativa konsekvenser. De borgerliga partierna vill inte se segregationen, sorteringen som sker.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi vill ta bort den fria etableringsrätten. Ett företag ska kunna visa att man bidrar till att minska segregeringen.

Vad kommer ni som parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi måste noga lyssna på forskarna. Som det var nu drog alla fram sina gamla käpphästar. Det duger inte. Vad finns det för skäl bakom kunskapsraset? Det måste vi lyssna in. Grundskolan måste stärkas i grunden. Vi har avsatt 4,6 miljarder kronor i vår budget för det. Staten ska investera i mindre klasser och bättre resurser. Mindre klasser är bättre både för de som har det svårt i skolan, men också de som är duktiga.

 

Jabar Amin, utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet

Bör skolan förstatligas?
– Alla stora reformer ska föregås av riktig utredning och det ska finnas vetenskaplig belägg för att på det här eller det här sättet man förbättra skolan. Därför vill jag inte säga att vi ska förstaliga eller att vi inte ska förstatliga utan vi vill i så fall utreda frågan ordentligt.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Det ska finnas möjligheter att driva en fristående skola men inte med vinstsyfte. Vi vill se skolor som är idéburna eller kanske har en annan pedagogik. Om en skola går med överskott ska det återinvesteras i verksamheten, inte delas ut till aktieägare.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Jag tror inte att man ska förenkla det här, det behövs mer forskning och man måste titta närmare på vilken betydelse det fria skolvalet har. Vi måste se över alla de stora skolreformerna som gjorts de senaste 25 åren i en rejäl, omfattande utredning.

 Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– Vi tror att den politik som vi har lagt fram håller och vi har varnat för de här resultaten. Vi vill se tidiga insatser för barn i de yngre åldrarna, att eleverna får mer tid med sina lärare, vi har satsningar på lärarna. Det är nödvändigt för att förbättra för skolan och för att höja resultaten. 

 

Rosanna Dinamarca, utbildningspolitisk talesperson för Vänsterpartiet

Bör skolan förstatligas?
– Ja, men vi ska vara medvetna om att allt i den tidigare statliga skolan inte bra. En del uppfattade det som en väldig detaljstyrning ifrån statligt håll när skolan var statlig. Det är bättre nu när skolan styrs på kommunal nivå och det ska man ha med sig. Men staten ska vara huvudman för skolan, ja. Men att förstaliga skolan räcker inte. De problem som vi ser idag med bristande likvärdighet hänger också ihop med reformer som det fria skolvalet och fristående skolors etablering.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi har velat göra en mängd förändringar när det gäller regelverket. I det långa loppet vill vi ha en skola som är offentligt driven, men vi kommer inte säga ”vi stoppar friskolorna imorgon” om vi vinner valet. 
– Samtliga reformer är utpekade som orsaker till den bristande likvärdighet, ökad segregation och därmed också kunskapstappet som vi nu ser. Resultaten i Pisa handlar inte om problem i enskilda ämnen utan allt pekar på att det handlar om ett systemfel.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Vi vill att närhetsprincipen ska gälla. Fritt val tycker jag är ett konstigt begrepp för det fria skolvalet är bara till för de som har möjlighet att göra ett val. Det är inte en valfrihet för alla och det jag kan se är att det är en valfrihet som använts för att välja bort någonting, en viss sorts barn eller område. Valfrihet för mig betyder att alla barn som går i skolan har möjlighet att göra fria val när de har gått klart sin utbildning och så är det inte i dag,  

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– Jag önskar att Jan Björklund och regeringen utvärderar reformerna och återkommer med anledning av utredningen med förslag på hur likvärdigheten ska öka och hur segregationen ska minska. Sen har vi vårt eget förslag om 6000 fler lärare i skolan. Vi har också lagt en miljard till mer utsatta områden.

 

Carina Herrstedt (SD), ledamot i utbildningsutskottet:

Bör skolan förstatligas?
– Ja, absolut. Ett av de största problemen idag är att skolan har blivit mer ojämlik och segregerad. Det går inte att komma ifrån att den kommunala ekonomin spelar oerhört stor roll när det gäller fördelningen av resurser. Kommuner med bra skatteunderlag kan göra mer satsningar på skolan till exempel. 

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Det fria skolvalet har både för- och nackdelar, det är ingen fråga vi tagit tydlig ställning i. Det kan säkert ha viss betydelse men jag tror att man gör det väl enkelt för sig om man tror att det bara är det fria skolvalet som spelar roll för resultaten i skolan.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi vill att man ska se över hela friskolesystemet. Vi vill att de friskolor som startar ska tillföra något till helheten utifrån ett påvisbart behov av en viss pedagogisk profil, en speciell språkinriktning och så vidare. Det handlar inte om att vara för eller emot utan att hitta en balans som vi inte har idag.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa?
– Vi har inte diskuterat ytterligare förslag utöver det vi redan har. Vi tycker till exempel att man ska satsa mer på det svenska språket i skolan. Vi har de förslag vi haft tidigare, vi vill se över friskolereformen, återförstatliga skolan, och vi vill att även förskoleklassen ska blir obligatorisk så att alla får en bra start. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons