partier

Så tycker partierna om syv

Partierna är överens – studie- och yrkesvägledningen i skolan är viktig och behöver stärkas. Men hur det ska ske skiljer sig. Skolvärlden har ställt sex frågor om studie- och yrkesvägledning till partiernas representanter i utbildningsutskottet. 

 

Behöver studie- och yrkesvägledningen stärkas i grundskolan och gymnasiet – och i sådana fall vilka är era förslag för området?

Vänsterpartiet: Ja, Vänsterpartiet anser att studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas i grundskolan och gymnasiet. Vi vill därför tillföra mer resurser till studie- och yrkesvägledningen. Vänsterpartiet vill tillföra mer resurser till skolan generellt. I Vänsterpartiets vårbudgetmotion för 2013 satsar vi en miljard per år de kommande tre åren i riktade statsbidrag till de skolor och elever som har störst behov. En del av dessa resurser ska gå till att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Vänsterpartiet avvisar dessutom regeringens förslag att Skolverket ska få 2 miljoner kronor extra per år för att utöka informationen om det fria skolvalet. Vi föreslår att pengarna istället används för extra stöd till studie- och yrkesvägledning.

Miljöpartiet: Ja. Studie- och yrkesvägledare fyller en viktig funktion i skolan. Undersökningar visar att god tillgång till studievägledning minskar risken för avhopp. Miljöpartiet vill initiera en översyn av de allmänna riktlinjerna om studie- och yrkesvägledning, och utifrån det anpassa regelverket i enlighet med skolans behov. Vi är beredda att rikta särskilda statsbidrag till kommunerna för att åstadkomma goda förutsättningar för huvudmännen att tillhandahålla god tillgång till studie- och yrkesvägledning. Detta innebär att fler studie- och yrkesvägledare kan anställas.  

Centerpartiet:  Studie- och yrkesorienteringen i skolan är viktig, och vi tycker att det är viktigt att alla som arbetar i skolan har med sig detta perspektiv i sitt arbete. Vi tror att studie- och yrkesvägledarna istörre grad skulle kunna ha en expertroll i arbetet med studie- och yrkesorienteringen.

Sverigedemokraterna: Ja vi anser yrkesvägledningen skall stärkas, också för att råda bot på den missmatching som finns på arbetsmarknaden, men också självklart för elevernas skull. I vår budgetproposition 2012/13 motion2012/13:SD500 anger vi klart och tydligt att vi skall stärka yrkesvägledningen, vi har också ansagit pengar åt detta.  

Folkpartiet: Ja, studie- och yrkesvägledningen spelar en viktig roll för eleverna när de ska välja väg inför kommande studier och arbetslivet. Det är både viktigt för den enskilde individen och för samhället i stort, om vi kan minska de könsstereotypa utbildningsvalen och minska den sociala snedrekryteringen. Vi har skärpt skrivningarna i skollagen om tillgång till studie- och yrkesvägledning och satsar nu totalt 40 miljoner kronor på fortbildning för studie- och yrkesvägledarna. Skolinspektionen bör granska om reglerna följs.

Kristdemokraterna: Ja. Kompetensutvecklingssatsningar. 10 miljoner avsattes i BP13 för fortbildning för SYV. BP 2014 11 miljoner. 2015 10 miljoner. 5 miljoner 2016. Dessutom en satsning på 2 miljoner för kompetensutveckling för SYV för att underlätta för gymnasieelever med funktionsnedsättningar att möta arbetsmarknaden

Moderaterna: Regeringen presenterade en riktad satsning som syftar till att stärka SYV i budgeten för 2013. Vi moderater har föreslagit att vi borde stärka SYV ytterligare så småningom. Ett förslag om detta finns i vår skolpolitiska rapport ”En modern skola för alla”.  

Socialdemokraterna:  Studie- och yrkesvägledning behöver stärkas och alla elever ska ha rätt till studie- och yrkesvägledning på sin skola.
– Studie- och yrkesvägledningen behöver tydliga nationella riktlinjer som definierar verksamheten och hur den ska bedrivas.
– Varje kommun ska ha en plan för studie- och yrkesvägledningsverksamheten.
– Det behövs professionella nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensamma initiativ.

Vad är mest prioriterat av era förslag om studie- och yrkesvägledning?

Vänsterpartiet: Vänsterpartiets mest prioriterade förslag om studie- och yrkesvägledning är vår budgetmotion som innehåller mer resurser till skolan generellt, varav en del ska gå till att stärka och utöka studie- och yrkesvägledningsverksamheten i grund- och gymnasieskolan.

De könsbundna gymnasievalen både begränsar enskilda elevers utvecklingsmöjligheter och konserverar den rådande segregationen mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet anser därför att studie- och yrkesvägledningen behöver bli bättre på att uppmärksamma frågan om könsstereotypa gymnasieval. En del av de resurser som vi satsar på studie- och yrkesvägledningen bör avsättas för att fortbilda studie- och yrkesvägledarna i dessa frågor.

Miljöpartiet: Insatser för att säkerställa att alla elever, oavsett skola och region, har god tillgång till studievägledning av hög kvalitet.  

Centerpartiet: Karriärutvecklingsinsatser även för studie- och yrkesvägledare är en viktig satsning som vi föreslår ska ingå i vårt utbildningspolitiska program.

Sverigedemokraterna:  Det är gymnasieskolan och speciellt yrkeslinjerna.

Folkpartiet: Elever behöver god tillgång till studie- och yrkesvägledning och det måste varje huvudman arbeta med.

Kristdemokraterna: Kompetensutveckling för att kunna möta den snabba reformeringen av utbildningsväsendet

Moderaterna: Två saker är viktiga för oss. Först och främst måste eleverna i grundskolan få en rättvis och korrekt bild av gymnasieskolan. Vi har fått indikationer om att många elever har valt bort vissa program pga att man har haft en grovt felaktig bild av vissa gymnasieprograms utformning.

Socialdemokraterna: Att alla elever ska ha rätt till studie- och yrkesvägledning på sin skola.

Antalet elever per studie- och yrkesvägledare har ökat och antalet skiljer sig mellan olika skolor och kommuner. Hur ser ni på detta?

Vänsterpartiet: Utvecklingen speglar den allmänna tendensen i svensk skola med ökade skillnader och bristande likvärdighet, något som slagits fast i ett antal rapporter och utredningar den senaste tiden. Vänsterpartiet anser att detta är en orimlig utveckling. Vi vill ha en nationellt likvärdig skola. Det ska inte spela någon roll i vilken skola man går. Alla skolor ska vara lika bra och ge alla elever samma rätt till kunskap, lärande och utveckling. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning är en central del av detta. Vi kan tänka oss att sätta upp ett nyckeltal med antal elever/SYV på samma sätt som skolsköterskorna har.

Miljöpartiet: I skollagen formuleras alla elevers rätt till studie- och yrkesvägledning, Miljöpartiet vill se till att detta efterlevs runt hela landet. Vi vill också säkerställa att elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledare inte är beroende av om man går i kommunal eller fristående skola.   

Centerpartiet: En anledning till att antalet elever per vägledare skiljer sig åt är att kommunerna har olika förutsättningar. Dessutom har studie- och yrkesvägledarnas tjänster skiftande innehåll, vilket gör det svårt att jämföra.

Sverigedemokraterna: Nä, vi anser denna utveckling mycket olycklig och att det är ett tecken på en alltmer ojämlik skola. Ytterst tror vi att man måste förstatliga skolan för att få bukt med denna ojämlighet.

Folkpartiet: Generellt behöver tillgången förbättras. Sen kommer det alltid att skilja sig mellan olika skolor och kommuner, särskilt så länge skolan är kommunal.

Kristdemokraterna: ? Det är en sak för huvudmannen att avgöra hur man fördelar resurser men naturligtvis måste man säkerställa att alla elever får den SYV-tid de har rätt till

Moderaterna: Det är en bekymmersam utveckling som vi måste följa.

Socialdemokraterna: Det är mycket oroande, inte minst när utbildningssystemet blivit mer komplicerat är det viktigt med studie- och yrkesvägledning som gör att eleverna kan göra välinformerade val. Vi vet att välinformerade val minskar risken för avhopp i gymnasieskolan.

Behövs riktlinjer för hur många elever en studie- och yrkesvägledare maximalt får ansvara för? Varför, varför inte?

Vänsterpartiet: Ja. Skollagen (2010:800, 2 kap. 29 §) har en allmän skrivning om att elever i grund- och gymnasieskolan ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Lagen bör kompletteras med riktlinjer för hur många elever en studie- och yrkesvägledare maximalt får ansvara för. Dagens allmänna skrivning gör det möjligt för skolhuvudmännen att prioritera ned studie- och yrkesvägledningsverksamheten, vilket öppnar för stora skillnader mellan olika skolor. För att komma till rätta med det behövs tydliga riktlinjer.

Miljöpartiet: För Miljöpartiet är det viktiga att vi lyckas säkra en god tillgång för alla elever. Om det visar sig att det bästa sättet är att lagstifta om ett tak för elevantal per vägledare, så ställer vi oss positiva till det. Men det finns risker med en sådan modell eftersom huvudmännens villkor skiljer sig mycket åt. Förutsättningarna ser annorlunda ut beroende på skolenhetens storlek, regionala förutsättningar, elevernas behov etc. Vi vill, som ett första steg, initiera en översyn av tillgången till vägledning, för att på så sätt kunna bedöma hur en effektiv modell bör konstrueras. Som en konsekvens av att fler studie- och yrkesvägledare anställs minskar också elevantalet per vägledare. 

Centerpartiet: Trots att skolor har olika förutsättningar och vi anser att kommuner ska ha möjlighet att styra så mycket som möjligt över sina verksamheter, anser vi att det vore bra med någon form av riktmärke. Att tala om hur många minuters vägledningstid varje elev får vid en skola kan vara ett sätt att mäta.

Sverigedemokraterna: I en statlig skola skulle behovet inte vara så stort, men med kommunala huvudmän behövs det strikta riktlinjer just för att skapa en jämlik skola.
Hur mycket pengar vill ni satsa på studie- och yrkesvägledningen i skolan 2013/2014?
Vi har inte klart angett detta men i den senaste budgetpropositionen anslår vi 100 mnkr till yrkeshögskolan samt att vi motsätter oss den besparing på gymnasieskolan regeringen aviserat (och delvis redan effektuerat). En del av dessa pengar skall gå till studie och yrkesvägledare.

Folkpartiet: Det går inte att ange en exakt siffra. På samma sätt som lärartätheten kan variera mellan skolor och kommuner, beroende på elevers behov och förutsättningar, kan antalet studie- och yrkesvägledare variera. Det viktiga är att tillgången är god och det bör Skolinspektionen granska.

Kristdemokraterna: Vi är emot att lagstifta kring antal personal per brukare i alla sammanhang på grund av att förutsättningarna ser så olika ut. Däremot skulle Skolverket kunna ha en rekommendation för huvudmannen att ha som riktmärke.

Moderaterna: För närvarande ser vi inget behov av det. Skolor måste givetvis kunna fatta kloka beslut på detta område själva.

Socialdemokraterna: Ja, studie- och yrkesvägledningen behöver tydliga nationella riktlinjer som definierar verksamheten och hur den ska bedrivas.

Hur mycket pengar vill ni satsa på studie- och yrkesvägledningen i skolan 2013/2014?

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet gör två satsningar 2013/2014 som omfattar studie- och yrkesvägledningen i skolan. För det första satsar vi en miljard i riktade statsbidrag till de skolor och elever som har de största behoven. En del av dessa resurser ska gå till att utöka studie- och yrkesvägledningen. För det andra satsar vi två miljoner i extra stöd till studie- och yrkesvägledning.

Miljöpartiet:Under innevarande år satsar vi 40 miljoner mer än vad regeringen lägger i sin budget. Vi överväger om denna satsning ska utökas och återkommer i frågan i budgetmotionen senare i höst.

Centerpartiet: Alliansen har gjort en ganska stor satsning på studie- och yrkesvägledning i budgeten för 2013, men vi är beredda att satsa mer!

Sverigedemokraterna: Vi har inte klart angett detta men i den senaste budgetpropositionen anslår vi 100 mnkr till yrkeshögskolan samt att vi motsätter oss den besparing på gymnasieskolan regeringen aviserat (och delvis redan effektuerat). En del av dessa pengar skall gå till studie och yrkesvägledare.

Folkpartiet: Från statligt håll gör vi nu en stor fortbildningsinsats. Sedan måste varje kommun avgöra utifrån hur situationen ser ut på kommunens skolor.

Kristdemokraterna: se första frågan

Moderaterna:För 2013 och 2014  har vi sammanlagt avsatt 21 miljoner kronor. Satsningen fortsätter dock under 2015 och 2016 och vi har avsatt medel även för dessa år.  

Socialdemokraterna: Vi säger nej till de stora nedskärningar som regeringen gör i gymnasieskolan, 2 miljarder under 2012 och 2014, och vill investera 3 miljarder mer i grundskolan. Det ger skolans huvudmän resurser att investera i studie- och yrkesvägledning.

Borde studie- och yrkesvägledare ingå i statens satsning på karriärtjänster?

Vänsterpartiet: Vi har inte drivit det kravet. För oss har det viktigaste varit att vi ska ha fler och utbildade SYV:ar eftersom kraven på att ”välja rätt” har ökat på eleverna. Det val du gör som 11 åring kan ha stora konsekvenser för dig som 20 åring.

Miljöpartiet: Regeringens reform för fler karriärvägar för lärare har stora brister: huvudmännen kan beviljas statsbidrag bara för några få av sina lärare, och stora lärargrupper omfattas inte alls av reformen. Miljöpartiet vill att fler lärare ska beviljas karriärtjänster; vi vill att reformen även ska omfatta förskollärare och fritidspedagoger. Dessutom satsar vi på generella fortbildningsinsatser, vilka även kommer studievägledarna till del. När karriärtjänsterna börjat fungera vill vi göra en utvärdering för att sedan ta ställning till om fler av skolans yrkesgrupper än de vi nämner ovan ska omfattas.

Centerpartiet:  I det utbildningspolitiska program som vi ska presentera för vår partistämma i september föreslår vi karriärutvecklingsåtgärder, t ex karriärtjänster för studie- och yrkesvägledare.

Sverigedemokraterna: Det faller sig inte naturligt att studievägledare blir lektorer och liknande, så svaret är nej. Men likväl skall de naturligtvis kunna göra karriär.

Folkpartiet:Karriärtjänsterna är till för att möjliggöra för lärare att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen helt och hållet. De bör därför vara riktade till just lärare.

Kristdemokraterna: Nej

Moderaterna:För närvarande har vi inget sådant förslag.

Socialdemokraterna: På sikt vill vi inte utesluta det, men i dagsläget vill vi fokusera dessa på lärarna samt inkludera förskollärarna.

Borde studie- och yrkesvägledare ha lärarlegitimation?

Vänsterpartiet: Vi har i grunden varit skeptiska till lärarlegitimationsreformen, det finns många brister i den, men är också av den uppfattningen att om det ska finnas så ska det gälla alla lärare (läs också fritidspedagoger). För oss är det dock viktigast att all personal som finns i skolan och förskolan är utbildade och tycker att en examen ska vara tillräcklig för att få legitimation.

Miljöpartiet:Miljöpartiet ställer sig positivt till lärarlegitimationsreformen eftersom den utgör en garant för att våra barn och ungdomar möter välutbildade, behöriga och duktiga lärare. Men reformens implementering har präglats av organisatoriska problem och underfinansiering. Reformer av den här omfattningen måste införas ansvarsfullt, med försiktighet och under kontinuerlig utvärdering. Därför tycker vi att legitimationen för lärarna ska genomföras och utvärderas innan vi tar ställning till om ytterligare yrkesgrupper ska omfattas av reformen. 

Centerpartiet: Frågan om legitimation för studie- och yrkesvägledare har diskuterats under många år. Att kräva legitimation kanske är i överkant, men tydliga behörighetsregler för vem som kan anställas som studie- och yrkesvägledare borgar för en god kvalitet i vägledningen.

Sverigedemokraterna:  Nej, det tycker vi inte, men väl adekvat utbildning för yrket.

Folkpartiet: Lärarlegitimation ska vara till för dem som är lärare, för att visa vilka som är behöriga att bedriva undervisningen i olika ämnen.

Kristdemokraterna:  Nej. Lärare skall ha lärarlegitimation

Moderaterna: För närvarande har vi inget sådant förslag.

Socialdemokraterna:Socialdemokraterna är positiva till lärarlegitimation men tyvärr har implementeringen varit katastrofal. När legitimationen väl är på plats vill vi se över om fler grupper ska inkluderas.

Kommentera