Så upptäcker du särskilt begåvade elever

Många elever med särskild begåvning upptäcks aldrig.
Det vill specialpedagogen Mona Liljedahl ändra på.
– Det enda som förenar dessa elever är deras förmåga att lära sig komplext, abstrakt och på djupet, säger hon.

Mona Liljedahl är specialpedagog i grundskolan och legitimerad gymnasielärare i svenska och engelska. Hon anlitas även som föreläsare och är medförfattare till Skolverkets handledningsmaterial ”Särskilt begåvade elever”. Hennes bok ”Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever” bygger på studier av dessa elever och deras skolsituation.

– ABC står för acceleration, berikning och coachning. Jag brukar säga att det fungerar som första hjälpens ABC (andning, blödning och chock). Det handlar om elever som håller på att gå under av brist på stimulans, men bäst fungerar det om det sätts in i förebyggande syfte för att undvika akutfall.

Inom expertisen råder det delade meningar om hur många särskilt begåvade elever det finns i Sverige.

– Skolverket anger fem procent, men det är ingen klinisk sanning.

Mona Liljedahls tidigare böcker handlar om vilka de här eleverna är och vad man som lärare kan vara observant på.

– Nu lyfter jag obesvarade frågor som var gränsen egentligen går rent IQ-mässigt. En forskare menar vid IQ 117 och en annan vid 120. Ska man dra ett snitt hamnar vi kring 115–120. Det bör innebära att vi har omkring 10–15 procent särskilt begåvade elever.

Hög andel upptäcks aldrig

Mona Liljedahl fastslår att en hög andel av dessa aldrig upptäcks, och att de som gör det ofta har verbala och resursstarka föräldrar som tar strid för hjälp.

– Många flickor, nyanlända och elever i socioekonomiskt utsatta områden upptäcks sällan. Vi har fortfarande svårigheter här även om det blivit mindre tabubelagt att tala om ämnet sedan Skolverkets material släpptes 2015, men inte i en enda lärar- eller pedagogisk utbildning ingår kunskap om hur man leder och stimulerar särskilt begåvade elever.

Det är dessutom svårt att identifiera särskilt begåvade med svårigheter beroende på deras egna strategier, förklarar hon.

– Deras begåvning täcker över svårigheterna och svårigheterna täcker över begåvningen.

Att sticka ut intellektuellt

Sverige ligger ganska långt efter andra länder på området. Vad beror det på?

– År 2016 intervjuade jag en ledande begåvningsforskare i London, samt en begåvningsspecialist och lärarutbildare. De var nyfikna på Sverige och menade att vi är världsberömt för att ligga så långt efter, samtidigt som vi delar ut Nobelpriset till begåvade vuxna. Jag är övertygad om att det delvis beror på vår kultur. I Sverige är det okej att sticka ut i idrott, men inte intellektuellt.

– Flertalet gånger har jag upplevt att man drar öronen åt sig och kallar det här temat för elitistiskt, och det är det när det bara är starka föräldrar som kan ordna resurser och stimulans till sina barn och kan stövla in och ta en skolledning i kragen. Övriga får klara sig bäst de vill.

Eleverna känner inte till det

Hur ser de särskilt begåvades betygsmönster ut i stora drag?

– Under alla mina år som lärare har jag aldrig upplevt att betyg korrelerar med elevers begåvning. Det finns särskilt begåvade elever som struntar fullständigt i skolan. Hur som helst ligger deras högsta nivå långt över den förväntade nivån för årskursen, något eleverna själva ofta inte känner till, säger hon.