Gymnasiet

Så vill regeringen styra utbudet av gymnasiala utbildningar

Anna Ekström, elektriker
Foto: Christine Olsson/Bildbyrån/Shutterstock

Fler platser på gymnasieprogram som leder till jobb, färre på de andra. Så ska elever styras att välja utbildningar som leder till jobb inom bristyrken, enligt regeringens nya förslag.

Kommunala och fristående huvudmän ska se till att deras gymnasieutbildningar bättre matchar behovet på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft ska väga tyngre än elevpopularitet när utbudet av gymnasieprogram mejslas fram. Det är innebörden i regeringens nya förslag.

– Idag tar man ingen som helst hänsyn till arbetsmarknadens behov, och därför finns det för många utbildningar som inte leder till jobb, säger utbildningsminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Bakgrunden till förslaget är Lars Stjernkvists utredning och det betänkande han presenterade i juni 2020. Där lyftes att arbetsmarknadens behov bör få större inflytande på vilken typ av utbildningar som erbjuds, att staten ska sätta regionala ramar för utbudet inom gymnasieskolan och yrkesutbildningar på komvux, och att ett ökat samarbete mellan huvudmän ska minska marknadens effekter på gymansieskolan.

– Systemet ska se till att vi som bor i det här landet kan uppnå våra drömmar, och samtidigt tillgodose att företagen har kompetent arbetskraft och att människor kommer in på arbetsmarknaden, säger Lars Stjernkvist.

Exakt hur balansgången mellan elevernas drömmar och arbetsmarknadens behov ska se ut är inte klart, men dagens förslag ska leda till fler utbildningsplatser på de utbildningar som leder till jobb inom bristyrken, och följaktligen färre platser på andra utbildningar.

Ansvaret för det ska ligga på huvudmännen, såväl kommunala som fristående. Med hjälp av underlag från Skolverket ska de samarbeta regionalt för att se till att utbudet av gymnasiala utbildningar matchar arbetsmarknadens behov.

Anna Ekström menar dock att det inte är frågan om att ta ifrån eleverna makten att göra ett eget val.

– Det är fortfarande så att man själv bestämmer vilken utbildningen man vill gå på, och så ska det vara. Men det blir fler platser på de yrken som leder till jobb, och färre på de som inte leder till jobb. Sedan ska man se det här i samband med Lina Axelsson Kihlbloms förslag förra veckan att se till att man får allmän behörighet även på yrkesprogrammen, säger hon.

Fristående huvudmän som ansöker om tillstånd att öppna en ny gymnasial utbildning eller behöver förnya ett tillstånd ska vara skyldiga att visa hur den utbildningen bidrar till kompetensförsörjningen.

Innebär det här att gymnasieskolor som har exempelvis en idrotts– eller musikprofil kommer att få det svårare att hävda sitt existensberättigande?

– Det blir en fråga för de här regionala bedömningarna. Men det kommer bli fler platser på de utbildningar som leder till jobb, säger Anna Ekström.

Riskerar det inte att leda till geografisk ojämlikhet om utbudet av gymnasieprogram blir låst till en regional bedömning av arbetsmarknadens behov?

– Min bedömning är att det är precis tvärtom. Idag finns inte alla utbildningar överallt. Det finns ett stort bekymmer med att yrkesprogram läggs ner trots att det finns stora behov.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm