”Så vill vi lösa lärarbristen”

Det talas om en kommande brist på lärare.Statistik i till exempel SCB:s Arbetskraftsbarometern talar sitt tydliga språk – den framtida kompetensförsörjningen i landet är hotad.Vem ska lära ut om det saknas lärare?

Vi på Högskolan i Borås är särskilt oroade över det ringa antalet sökande till landets ämneslärarutbildningar inom naturvetenskap och matematik. Om man räknar med att alla de som sökt i första hand till utbildningar i år tar examen om fem år kommer det 2017 att examineras 236 lärare på gymnasienivå inom nämnda ämnen. De har alltså sökt någon av de cirka 100 utbildningar i landet som ger ämneslärarexamen med behörighet att undervisa inom något av ämnena matematik, fysik, kemi, teknik, biologi eller naturvetenskap. 236 stycken, det är alldeles för få! Nu blir det mycket siffror, men som jämförelse kan sägas att det år 2007 examinerades 629 lärare på området, och år 2009 443 stycken.

236 sökande till hundratalet utbildningar. Så få sökande till så många utbildningar betyder att de startar med bara en handfull studenter i varje. Om de startar alls. Vi tror därför inte att resurserna på lärosätena räcker till för att göra bra utbildningar på så många olika ställen. Blivande ämneslärare behöver studiekamrater precis som andra studenter. De behöver också engagerade, välutbildade och skickliga lärarutbildare i en resursstark miljö.

Att försöka lösa de här problemen ligger i hela landets intresse, det här sägs alltså inte bara i Högskolan i Borås intresse. Jag tror att det behövs en kraftsamling där hela landet är med. En nationell ämneslärarutbildning kopplad till ett internat, där olika lärosäten skjuter till personal och resurser skulle kunna motverka det läge vi har idag och erbjuda en stabil, inspirerande och resursstark miljö. På så sätt skulle resurser kunna samlas och effektiviseras och söktalen öka till en attraktiv utbildning.  

Nya grepp behövs också för att locka unga att bli lärare igen. Både i allmänhet och i synnerhet inom matematik och naturvetenskap. Utbildningarna kan behöva bli mer flexibla och ta andra former än de traditionella. Ett bra exempel i rätt riktning är den kombinerade ingenjörs- och lärarexamen som redan finns på flera högskolor och är på väg på ännu fler.

 

Vi försöker uppmärksamma den rådande situationen genom att skriva brev och annonser, senast i tidningen Forskning och Framsteg och i DN-bilaga som delas ut under Almedalsveckan. Brev har vi skickat till bland andra utbildningsutskottets ledamöter samt partiernas utbildningspolitiska talespersoner. Vi tror att samarbetsanda, en konstruktiv debatt och konstruktiva förslag och åtgärder framöver är absolut nödvändig. Vi tror också att landets resurser kan riktas ännu bättre för att avhjälpa en del av problemen med få sökande och ibland sviktande kvalitet på lärarutbildningar.

Ingen, allra minst Sveriges unga, tjänar på en diskurs där lärare framställs som ett bottenyrke och den svenska skolan i ohjälpligt fritt fall. Det är tillsammans vi kan motverka den prekära situation som råder.

Lärare har världens viktigaste jobb!

Trevlig sommar, önskar

Lars-Erik Olsson
Prefekt, Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås.

Kommentera