Säkerhet och behörighet: ”Allvarliga brister i idrottsundervisningen”

En alarmerande låg andel behöriga lärare. För många klasser per lärare. Otillräcklig fortbildning och svag tillgång på simhallar. En ny undersökning om idrott och hälsa pekar på stora brister i undervisningen.
– Huvudmännen måste prioritera att anställa legitimerade lärare med rätt behörighet, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

En färsk undersökning från LR och Svenska Idrottslärarföreningen visar att många idrottslärare har allt för många klasser och elever att bedöma.

– Vilket ökar arbetsbelastningen. Det råder också brist på fortbildning, brist på simhallar och underhållna idrottshallar. Att lärarna dessutom ofta har väldigt många elever gör det svårt med de krav som finns att man ska se och bidra till varje individs utveckling, säger Åsa Fahlén.

Hon konstaterar att det sedan lång tid är för få legitimerade lärare i skolorna. I dag saknar nästan en tredjedel av idrottslärarna på högstadiet legitimation i ämnet och ju yngre eleverna är, desto lägre är behörigheten.

Hur kan den andelen minskas?

– För det första måste vi se till att det blir mer attraktivt att bli lärare, att arbetsmiljö och lön motsvarar både den utbildning och det ansvar man har. Men det handlar också om att huvudmännen måste prioritera att anställa legitimerade lärare med rätt behörighet. Tyvärr ser vi inte alltid det. Det är ett ansvar för huvudmännen att signalera att ”här vill vi ha en legitimerad lärare i idrott och hälsa”.

Saknar fortbildning

Ni kräver högre löner?

– Vi ser att livslönen för en lärare sällan är positiv. Det sänder en signal till hur vi värderar lärare, skola och utbildning. Även om man inte utbildar sig för att få en hög lön utan för att man vill ha ett roligt och givande yrke är det ändå så att lönen faktiskt spelar roll.

Av undersökningen framgår att 40 procent av de 969 tillfrågade idrottslärarna (46 procent kvinnor och 54 procent män) inte har fått någon fortbildning de senaste fyra åren. 16 procent uppger att de inte fått någon fortbildning över huvud taget.

– Fortbildningen för ämneslärare i svensk skola är bedrövlig. Det är en stor skillnad om vi backar bandet ett antal år. Det här är någonting som inte gör yrket mer attraktivt och riskerar faktiskt kvaliteten. Som lärare behöver du ha din grundutbildning, du har en legitimation, men du behöver naturligtvis kontinuerlig fortbildning. Du behöver prata med ämneskollegor. Det kan komma nya skrivningar i styrdokumenten och du behöver hålla dig a jour med vad forskningen visar.

Förlorad kvalitet

För en del elever är skolornas idrottsundervisning det enda tillfället till fysisk rörelse. 2019 utökades skolidrotten med hundra timmar i grundskolan. Åsa Fahlén menar att reformen blir ett riktigt självmål om inte undervisningen sker med god kvalitet.

– Forskning visar att ökad rörelse bidrar positivt på så många sätt, både till andra skolämnen och till samhällsutvecklingen generellt. Men återigen, det handlar om kvalitet och inte bara om kvantitet. Ju fler lektioner och ju fler elever en lärare har, desto mindre tid har läraren att förbereda sig och efterarbeta. Det är här kvaliteten går förlorad, säger Åsa Fahlén.

Förstår alla värdet av ämnet idrott och hälsa?

– Det är en pollett som kanske har trillat ner. Men betydelsen av att man faktiskt har en legitimerad lärare i ämnet, den polletten har inte trillat ner. Om skolan har en vuxen som går in i gympasalen och slänger ut en boll och så rör sig eleverna en timme… det är inte undervisning i idrott och hälsa. Det här är något som jag tror att inte alla huvudmän tar på allvar.

Farlig som en kemisal

Vidare lyfter undersökningen faran med farlig utrustning i gymnastiksalarna och vikten av att fast utrustning kontrolleras av auktoriserad personal. I enkäten säger sig nästan var femte lärare inte känna till om och när detta har gjorts.

– Det är extremt allvarligt. Det är många ställen i en idrottssal som faktiskt är rent livsfarliga. Att överhuvud taget släppa in människor i en sådan lokal… en idrottshall är minst lika farlig som en kemisal.