Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Trots att majoriteten av eleverna trivs bra i skolan har vi den senaste tiden kunnat läsa vittnesmål från grundskolan och gymnasieskolan som beskriver såväl sexuella trakasserier som regelrätta övergrepp. I #MeToo-uppropen #tystiklassen, #räckupphanden och #ickegodkänt beskrivs en oacceptabel verklighet. Det är oförsvarbart att det sker övergrepp mellan elever, mellan elever och lärare och även att skolledare och lärare förgriper sig på kollegor.

Som företrädare för landets elever, lärare och skolledare är vi djupt berörda och skakade av de berättelser som kommer fram. Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier.

Varje elev och förälder ska kunna känna sig trygg med att alla skolledare och lärare arbetar metodiskt och medvetet för att förebygga sexuella trakasserier och, om det förebyggande arbetet ändå inte räckt till, att eventuella händelser utreds och att relevanta åtgärder vidtas.  Allt annat är oacceptabelt.

Elevernas berättelser vittnar om att det bland dem finns en rädsla för att lärare utövar makt och främjar en tysthetskultur genom att använda betygsinstrumentet på ett repressivt sätt. Och att skolledare inte reagerar. Låt oss åter understryka att ett sådant agerande från en lärares eller en skolledares sida är fullständigt oförsvarligt.

Det finns redan idag vägar att minimera riskerna för sådan maktutövning. Genom att anställa behöriga och legitimerade lärare säkrar man som arbetsgivare att det finns kunskaper i organisationen kring vad myndighetsutövningen innebär. En skolorganisation där det ges tid för utrymme till sambedömning av elevernas arbeten skapar ytterligare öppenhet och transparens i betygssättningen, vilket bör minimera utrymmet för maktmissbruk.

Vi måste se till att alla elever känner till hur man anmäler om man blivit utsatt i skolmiljön. Ingen elev ska behöva hålla tyst om övergrepp av rädsla för repressalier eller för att man inte tror att ens anmälan kommer att tas på allvar. Huvudmännens system för klagomålshantering och Skolinspektionen är fristående instanser som har i uppgift att ta emot och hantera anmälningar gällande skolan. Alla ska känna till att de kanalerna finns.

Brott som begås i skolmiljö ska alltid polisanmälas.

Får en skolledare kännedom om att sexuella trakasserier ägt rum har hen skyldighet att agera. Detta gäller självklart oavsett vem som varit inblandad. Brott som begås i skolmiljö ska alltid polisanmälas. Alla kränkningar som kommer till skolledarens kännedom ska anmälas till huvudmannen. Har en legitimerad lärare agerat klandervärt ska det anmälas till Skolinspektionen för hantering i Lärarnas ansvarsnämnd. Har en elev gjort det så ska disciplintrappan i Skollagen användas. För att kunna säkra den fortsatta skolgången för en drabbad elev är det viktigt att rektor har mandat att vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga.

I dag saknas tydligt lagstöd för rektorer för fristående skolor att kunna flytta på elever om föräldrarna motsätter sig det. Det är inte rimligt att en elev som ofredats själv tvingas byta skola alternativt möta sin förövare i skollokalerna varje dag. Denna situation måste lösas för att alla skolledare ska kunna ta fullt ansvar för en trygg och säker skolmiljö.

Vi lärare och skolledare är övertygade om att en överväldigande majoritet av våra medlemmar redan idag agerar fullt professionellt gentemot elever och respekterar våra respektive yrkesetiska riktlinjer. Att dessa upprop samlar så många berättelser visar att vi trots allt har arbete kvar att göra.

För att garantera en ytterligare ökad etisk medvetenhet bland våra medlemmar kommer vi som företräder elever, lärare och skolledare att initiera ett gemensamt arbete. Vi vill söka resurser för lokala möten och samtal kring hur vi kommer vidare i dessa viktiga frågor.

Det absolut avgörande är att de samtal som nu inletts i #MeToo-uppropens spår fortsätter och att medvetenheten hålls vid liv. Eftersom skolan är den kollektiva verksamhet som den är med en mängd fysiska möten kommer konflikter att uppstå även i framtiden. Men de kommer förhoppningsvis aldrig mer att bagatelliseras eller slätas över.

De verktyg vi använder idag räcker uppenbarligen inte till.

Det som beskrivs i #MeToo-uppropen är framför allt ett strukturellt problem, och det kräver strukturella åtgärder. Nu har vi chansen att bestående förändra begränsande och destruktiva normer, värderingar och strukturer genom att gemensamt sätta stopp för sexismen och tystnadskulturen. För att lyckas behöver vi stöd och hjälp från omvärlden.

Det är dags att gå från ord till handling.

• Vi ska ta vårt ansvar

Vi som ordförande för Sveriges elev-, lärar- och skolledarorganisationer kommer att ta ansvar utifrån våra respektive roller. Vad är det som gör att de mål och handlingsplaner som finns redan idag inte fungerar fullt ut? Hur kan vi arbeta annorlunda?

Vi vill vara tydliga med att det är skolledare och lärare som har ansvar för att verksamheten ska fungera utifrån gällande lagar och regler. Elevföreträdarna är viktiga samarbetspartners och bidrar genom att sprida kunskap, jobba förebyggande och genom att ge eleverna en samlad, och därmed starkare, röst.

Vi kommer tillsammans med medlemmar och ombud på varje skola ta den nödvändiga diskussionen som leder till en skola fri från trakasserier.

• Rundabordssamtal om en skola fri från sexuella trakasserier

Vi vill med detta öppna brev bjuda in företrädare från uppropen, regeringsföreträdare, ansvariga myndigheter och övriga intressenter i skolan till ett rundabordssamtal om hur vi ska förebygga, bemöta och motarbeta sexism, trakasserier och övergrepp i skolmiljö.

• Regeringen bör snarast ge Skolinspektionen i uppdrag att utreda och kartlägga den faktiska förekomsten av sexuella trakasserier i våra skolor.

Vi måste få data och dokumentation på vad det är som sker, var det sker och varför det sker. Skolan ska erbjuda alla en trygg och säker arbetsmiljö. De verktyg vi använder idag räcker uppenbarligen inte till.

• Uppmaning till föräldrar

Vi som representerar elever, lärare och skolledare kan göra mycket, men vi kan inte göra allt. Om inte föräldrar tar sitt ansvar för att tillsammans med sina barn sätta rätt normer och värderingar kommer vi i skolan ha svårare att lyckas med vårt uppdrag. Vi uppmanar därför samtliga föräldrar att aktivt ta diskussionen med sina barn.

Jakob Amnér, Sveriges elevråd – SVEA

Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund

Lina Hultqvist, Sveriges Elevkårer

Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet