sandra_forsman

Sandra Forsman bytte rymdteknik mot läraryrket.

| Foto: Magnus Glans
Lärarbristen

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Universitetskanslersämbetet har i sin årsrapport för 2017 kommit fram till att det ska bli högre krav för att bli antagen till lärarutbildningen. Tanken är att öka attraktiviteten för utbildningen och få färre avhopp.

På samma gång skriker kommunerna efter behöriga lärare. 

– Vi måste locka dem som har en annan akademisk examen och som vill arbeta i läraryrket. Den situation som vi har i dag innebär att vi måste vara kreativa utan att sänka kraven på att bli behörig lärare, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Hon tror att det är mycket positivt om det finns lärare med olika slags akademisk bakgrund. Det leder till att skolan har bättre kontakt med världen utanför klassrummet. 

En yrkesgrupp som Åsa Fahlén gärna ser i skolvärlden är lektorer och personer med forskarbakgrund. Det skulle kunna leda till att den pedagogiska forskningen utvecklades.

– Karriärvägarna in i yrket måste bli fler. Det här är ett fantastiskt roligt arbete där man arbetar för att människor ska lära sig mer.

En av möjligheterna är att läsa KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, för den som har en akademisk examen i grunden och vill bli behörig lärare. Studierna är på 90 poäng och leder till en ämneslärarexamen antingen riktad mot årskurs 7–9 eller gymnasiet. 

Men trots en gedigen utbildning kan det vara svårt att komma in på KPU. 

– Det krävs att ämnespoängen är fördelade på ett visst sätt för att kunna läsa KPU. Du kan vara en person som har en mastersutbildning i molekylärbiologi och därefter har doktorerat inom humanfysiologi. Trots det kommer personen inte in på en kompletterande pedagogisk utbildning för att kunna bli behörig lärare i ämnet biologi för årskurs 7–9, säger Ida Karlberg Gidlund, verksamhetschef på Teach for Sweden.

Hon tycker att en lösning är att utveckla arbetet med validering av reell kompetens.

– Det finns många välutbildade akademiker som vill utbilda sig till lärare. Genom att validera deras reella kompetens skapas nya möjligheter till att byta yrke. Oavsett vägar in i läraryrket är det avgörande att kvaliteten bibehålls, säger Ida Karlberg Gidlund.

Åsa Fahlén betonar vikten av att hålla på kraven och tycker i stället att problemet ska lösas genom att eleven kan läsa in ämnena samtidigt som de läser KPU. 

Hon vill också arbeta för större samstämmighet mellan de olika kompletterande pedagogiska utbildningarna över landet.

– De ska vara upplagda på samma sätt oavsett vilket lärosäte som eleven väljer. Så är det inte i dag, säger hon.

Sandra Forsman läste en sexårig ingenjörs-utbildning inom fysik- och rymdteknik. Efteråt började hon arbeta som systemingenjör i rymdbranschen. På dagarna byggde och designade hon satelliter.  

Men olika omständigheter gjorde att hon ville söka sig till något annat. Hon hade provat på läraryrket innan hon blev ingenjör och hade då tyckt om det. 

Hon bestämde sig för att läsa KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, samtidigt som hon arbetade. Det blev möjligt via en distansutbildning på Mittuniversi-tetet.

– Det var en chock eftersom utbildningen var så enkel. Jag kunde arbeta heltid under tiden. Jag hade inte heller något annat alternativ eftersom jag inte kunde få mer studielån.

Efter studierna började Sandra Forsman arbeta som lärare i teknik och matematik i grundskolan. Där kände hon sig inte helt hemma. 

– Det var som att komma till en annan värld. Eleverna var så unga och hade inte valt inriktning i livet ännu. Det var mycket annat som tog energi från själva undervisningen.

I dag arbetar hon i stället som teknik- och fysik-lärare på Tullinge gymnasium. Det är rätt plats för henne. Nu har hon möjlighet att påverka framtidens ingenjörer samtidigt som hon kan arbeta för att fler kvinnor ska upptäcka teknikbranschen.

– Om vi ska få fler tjejer till ingenjörsbranschen måste vi börja tidigt med teknik. Mycket av tekniken som finns är framtagen av killar, på killars villkor. 

Kreativiteten som hon saknade i rymdbranschen får hon nu utlopp för genom undervisningen. Dessutom slipper hon känna sig isolerad.

– Jag ångrar mig absolut inte. Jag känner att jag har hittat rätt.

Sandra Forsmans tips till den som funderar på att byta karriär och bli lärare är att ta ett vikariat i skolan. Då går det att få en djupare förståelse för vad arbetet handlar om.

– Jag tycker verkligen inte att man ska vara rädd för att testa och ge det en chans, säger hon.

Kommentera