pengar-810
Lönesatsning

”Särlösningar skapar större problem än det löser”

Debatten kring lärarlönerna har efter flera politiska utspel kommit att handla om vem som egentligen kan göra vad för att höja lönerna. KAN staten överhuvudtaget höja lärarnas löner inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen? Hur ska det i så fall gå till?

Problemet med statliga pengar till lärarlöner är att staten inte kan lova vad kommuner ska göra med sina pengar. Om staten ger ett bidrag till lärarnas löner, kan kommunen i andra ändan passa på att sänka sin egen insats för att få pengar över till andra områden – och då hamnar det statliga bidraget i praktiken inte hos lärarna.

– Så länge man har det kommunala självstyret, som har fördelar totalt sett, så har kommunerna ofta möjlighet att agera på ett sätt som motverkar de statliga intentionerna. Om kommunerna finner det angeläget att höja lärarlönerna och fortfarande satsar lika mycket av sina egna pengar, även om de får mer pengar från staten – då skulle det väl funka. Problemet är att de kanske tar tillfället i akt och inte gör det. Så man hamnar i frågan: hur viktigt är det för olika politiska företrädare och kommunalpolitiker att lärarna får högre lön? De har fler hål att täppa till, säger Magnus Arnek, fil dr i nationalekonomi.

Johan Kant, rektor på Vikingaskolan i Haninge, har en idé som han menar ska kringgå problemet med kommunerna. Han föreslår på sin blogg att riksdag och regering ska enas om att ge lärare ett löneskatteavdrag motsvarande 10 000 kronor varje månad, istället för ett lönepåslag.

– Spontant så tror jag att det är en ganska dålig idé att börja ändra i skattesystemet för att gynna en grupp. Särlösningar för olika grupper skapar mycket större problem än det löser, säger Magnus Arnek.

Han påpekar också att det inte finns någon garanti för att kommunerna inte ser ett skatteavdrag som en möjlighet att sänka den egna insatsen på samma sätt som ett lönepåslag.

– Ekonomens synsätt är att varje aktör i ett system alltid kommer att agera för att få så stor fördel som möjligt visavi systemet. Och det är inget fel i det. Skjuter staten till mera pengar så uppstår det där läget när kommunerna kan välja att lägga en del på exempelvis äldreomsorgen istället. Så länge inte någon från statlig sida försöker förbjuda det, så kommer det att hända. Men exakt vad som kommer att hända, det vet man först när man väl har infört det.

Att låta staten ta över hela ansvaret för skolan skulle vara ett sätt för framtida regeringar att slippa ägna sig åt tekniska speciallösningar för att stötta lärarna. Den linjen representeras i riksdagen idag av den osannolika trion Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Utbildningsminister Jan Björklund (fp) framhåller att det är mer än bara lärarlönerna som gör att han vill förstatliga skolan, men det är en del av det.

– Samtidigt är det ju så att när en enskild part är arbetsgivare, har den mer kraft att hålla nere lönerna. Mellan kommunerna råder viss konkurrens. Så det är inte alls säkert att det skulle bli bättre för lärarna på sikt, lönemässigt. Det blir lättare för staten att hålla nere lönerna, och att öka dem, beroende på vad den vill, säger Magnus Arnek.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm