elevhalsan_robertsfors

Hilda Vidmark, rektor och ansvarig för kommunens arbete i samverkansprojektet i Robertsfors.

Elevhälsa

Satsning på elevhälsan höjde resultaten

I Robertsfors har man satsat hårt på att utveckla elevhälsoteamet för att höja elevernas kunskapsresultat – och arbetet har gett resultat. 
– Vi ser att andelen som blir behöriga till gymnasieskolans nationella program ökar, meritvärdet ökar, och andelen med A-E i samtliga ämnen ökar, säger Hilda Vidmark, rektor och ansvarig för samverkansprojektet.

I Robertsfors har man under flera år arbetat särskilt med att utveckla elevhälsoteamet på kommunens skolor. För drygt tre år sedan valdes Robertsfors ut att ingå i Skolverkets satsning ”Samverkan för bästa skola” där skolmyndigheten stödjer skolor som har låga kunskapsresultat.

Kunskapsresultat i kommunen låg under de förväntade Salsa-värdena. Efter att ha granskat verksamheten noggrannare så identifierade kommunen och skolorna, tillsammans med Skolverket, några områden som man skulle arbeta med för att vända trenden.

– Vi hittade avvikelser gentemot riket och vi såg att det fanns utrymme för att förändra elevhälsoarbetet – från att enbart ha varit åtgärdande till att bli förebyggande och främjande. Målet har varit att komma tillrätta med låga kunskapsresultat för elever med sociala eller emotionella svårigheter samt åtgärda brister i ledning och styrning, säger Hilda Vidmark, rektor och ansvarig för kommunens arbete i samverkansprojektet.
 
Elevhälsoteamen har fått gå Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) webbutbildning om elevhälsosamarbete och all skolpersonal har tagit del av myndighetens studiepaket om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kommunen fick även stöd av SPSM som hade två rådgivare på plats och som träffade skolans personal för djupintervjuer och tog in deras uppfattningar på hur de vill arbeta.

Det har lett till att mötesstrukturen med elevhälsoteamet har ändrats och nu har samtalen i elevhälsoteamet blivit mer kreativa. Nu är skolans samtliga professioner med på regelbundna möten och lärarna beskriver studiesituationens utmaningar på gruppnivå och för enskilda elever. Sedan diskuteras det i helgrupp och man fattar beslut tillsammans om vad som bör göras.

Det har varit en stor vinst för skolorna att få likartade processer i elevhälsoteamen, menar Hilda Vidmark.
 
– Det gör att man känner igen sig och man har sen samsyn kring viktiga begrepp och kring vad styrdokumenten innebär. Det har varit väldigt bra för framförallt F-6:s del eftersom att samma personer sitter i flera olika elevhälsoteam på olika skolor, säger hon.
 
Har satsningen också gett högre kunskapsresultat i kommunen?
 
– Ja, absolut. Vi har börjat se en förbättring med det arbetet och resultaten går åt rätt håll. Vi ser fortfarande att vi inte ligger högt över Salsa-värdet. Men vi ser att resultaten förbättras – både andelen som blir behöriga till gymnasieskolans nationella program ökar, meritvärdet ökar, andelen med A-E i samtliga ämnen ökar. Vi ser också tecken på att eleverna mår bättre och att den kurvan går åt rätt håll, säger hon.

Anders Heldebro.
Anders Heldebro.

– Jag tror att det är ett resultat av att vi har börjat arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Vi har systematiskt tittat på olika typer av resultat, inte bara betyg och nationella prov – utan vi har även tittat på trygghetsenkäter, trivselindikationer och den informationen vi får av lärare och annan personal ute i skolorna. Vi tar ansvar för vad vi ser och hittar åtgärder utifrån det. Det är ett resultat av det och i detta ingick det att jobba med elevhälsans funktion. 

Anders Heldebro, rektor på Bygdeå (F-6) och Djäknebodaskola (F-3), tycker att det är en markant förbättring som skett på skolorna sedan arbetet med strukturförändringarna inleddes. 

– Det har blivit mycket bättre. Tidigare var det ofta så att klasslärarna kanske inte deltog på mötena, utan de fick snarare till sig råd och tips på att de skulle vita åtgärder. Nu sitter vi i stället hela teamet tillsammans och sedan kommer klasslärarna till oss och spånar vi tillsammans vad som är bäst, säger Anders Heldebro och fortsätter: 

– Lärarna säger att de har mycket bättre insyn, förståelse och påverkan på vad som sker. Till skillnad från förut då man kunde ha åsikter men fick inte fram det. Så delaktigheten har blivit större. 

Dessutom upplever Anders Heldebro att fler åtgärder blir genomförda på skolorna.
 
– Nu kan man organisera upp det på en gång. Det blir väldigt tydligt och klart hur man behöver jobba och vilket stöd man behöver få – så åtgärderna blir genomförda och personalen känner sig mer tillfredsställda med det här arbetssättet, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm