Satsning för särskilt begåvade elever – så gick det sen

I slutet av 2015 skrev Skolvärlden om högstadieläraren Ola Olsson i Simrishamns kommun som då nyligen hade fått en förstelärartjänst för att sprida kunskap om och sätta fokus på de särskilt begåvade eleverna i skolan. 

Simrishamns kommun beskrevs på flera håll som en föregångskommun som satsade på en karriärstjänst för de särskilt begåvade barnen.

– När jag fick mitt uppdrag var fokus på att sprida kunskap om särskilt begåvade elever till all personal inom den kommunala grundskolan. Mycket tid gick åt för att åka runt och prata med lärare och rektorer om hur vi hittar de här barnen och hur vi kan hjälpa dem. Detta var oftast mycket uppskattat och många kollegor kunde då i efterhand känna igen ”gamla elever” som särskilt begåvade, säger han i en ny intervju med Skolvärlden.

I dag har denna typ av uppdrag mer eller mindre försvunnit eftersom personalen i Simrishamns kommun nu har en ganska bra grundläggande kunskap om begreppet särskild begåvning, berättar han.

– I stället ligger fokus nu på att låta mig vara ”the go-to-guy” när skolan har svårt att hitta anpassningar till dessa elever. Det jag gör inom uppdraget som förstelärare görs utöver det jag gör som vanlig lärare – jag undervisar 100 procent.

Vad mer har hänt sedan intervjun 2015? 

– Jag har blivit kontaktad av andra kommuner och varit och föreläst om särskilt begåvade elever och precis som här har det varit mycket uppskattat, säger han.

Ola Olsson hoppas att hans arbete har gjort någon nytta och kanske har några elever i dag en något drägligare skolgång tack vare honom.

– Dock vet jag inte om det blivit så pass uppmärksammat att fler kommuner gjort ”riktiga” satsningar på just de särskilt begåvade barnen.

Hur skulle du önska att din tjänst ser ut om några år?

– När jag sökte uppdraget sa jag att jag ville dra igång ett mentorsprogram, där dessa skarpa elever skulle få träffa en mentor som de inte undervisas av. Tyvärr hinner jag inte arbeta med detta i dagsläget, så den biten ligger helt på is. Hade jag fått önska fritt hade jag gått ner lite i undervisningstid till förmån för detta mentorsprojekt. Tiden skulle även kunna användas till att hjälpa kollegor med att hitta bättre anpassningar, något som idag inte fungerar fullt ut, säger Ola Olsson.

Hur upptäcker ni de särskilt begåvade eleverna?

– Bara det faktum att det pratas mycket särbegåvning i kommunen gör att detta alltid finns med som en frågeställning när vi har elever som inte riktigt hittar rätt i den vanliga undervisningen. Jag har även tagit fram ett ”samtalsunderlag” som vi ibland använder för att försöka hitta de här eleverna, säger han och tillägger:

– Vi har också försökt bli bättre på att föra vidare information när elever byter lärare, främst vid stadiebyten. Förr var man väldigt noga med att påtala svaga elevers behov av stöd, men nu dyker även anpassningar för de starka eleverna upp. Dock är detta något vi kan bli ännu bättre på.

Hur har du lyckats få kommunpolitikerna att satsa på dessa elever?

– Det har jag inte riktigt ännu. Jag har varit inbjuden till nämnden och pratat om mitt uppdrag och det väckte ett stort intresse hos politikerna. Förhoppningsvis kommer de att skjuta till lite resurser så att jag kan få tid avsatt för det här.

Hur skulle du vilja se att andra kommuner satsade för att sätta fokus på och sprida kunskap om de särskilt begåvade eleverna?

– Fortbilda personalen! Det finns mycket att läsa om begreppet särskild begåvning och vill man göra en riktig satsning viker man lite fortbildningstid till detta. Man ska inte glömma att ofta behöver även elevhälsan fortbildning inom området, säger han.

– Bjud in någon som kan föreläsa en stund och kör lite workshop med verklighetstrogna elevfall. Låt det bli rumsrent att prata begåvning – låt det bli lika självklart som att vi pratar om hur vi ska hjälpa de svagare eleverna.