”Svensk skola går åt helt fel håll. Vi har inte hunnit skärskåda budgeten men i de stora riktlinjer som nu läggs fram finns inte skolan med och det är anmärkningsvärt med tanke på det läge vi befinner oss i”, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.
Regeringens vårbudget omfattar satsningar på 35 miljarder kronor. Men några extra resurser till skolan finns inte med.
– Det är anmärkningsvärt med tanke på det läge vi befinner oss i, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.
När finansminister Mikael Damberg (S) presenterade vårbudgeten nämndes inte skolan. I stället redovisades budgetsatsningar på fem områden; ett stärkt totalförsvar, lindring av krigets konsekvenser för hushåll och företag, att stötta Ukraina, bekämpa samhällsproblem och hanteringen av pandemin.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är både besviken och förvånad över avsaknaden av extra stöd till skolan.
– Svensk skola går åt helt fel håll. Vi har inte hunnit skärskåda budgeten men i de stora riktlinjer som nu läggs fram finns inte skolan med och det är anmärkningsvärt med tanke på det läge vi befinner oss i. Under påsken har vi sett upplopp och kravaller, och statsministern har sedan lång tid tillbaka pratat om gängkriminalitet, att bryta utanförskap och segregering.
Hon trycker på att det är i skolan som unga människor tillbringar en stor del av sin tid.
– Vi hade velat se mer pengar till skolan för det är där vi har möjlighet att påverka. Vi har utanförskapsområden men också landsbygd där resultaten halkar efter och där man har svårt att attrahera legitimerade lärare. Erfarna och välutbildade lärare gör stor skillnad för elevernas möjligheter att klara skolan.
Åsa Fahlén konstaterar att regeringen har varit offensiva i en mängd förslag, som bland annat hämtats ur Björn Åstrands utredning om en mer likvärdig skola.
– Därför förvånar det mig att det inte följs upp med ekonomiska medel också. Vi tror att man både behöver skjuta till pengar och göra om i systemet.
Hon efterlyser också ett betydligt större fokus på det förebyggande arbetet och menar att diskussionerna mest kretsar kring insatser när problemen redan har uppstått.
– Det behövs säkert fler poliser men vore det inte bättre att förhindra att unga människor hamnar i kriminalitet? Vi borde kunna göra båda delarna i ett land som Sverige, både jobba med det akuta och det förebyggande. Vi har haft den mest likvärdiga skolan i hela världen och det finns ingenting som säger att vi inte skulle kunna ha det även i dag. Vi måste visa unga människor att det finns framtidsutsikter inom lagens ramar. Det är möjligt att få en god skolgång, att skaffa sig ett jobb och en utbildning.
– Skolan kan inte lösa allt men är en jätteviktig pusselbit i och med att unga tillbringar så mycket tid där har vi stora möjligheter att påverka och genom kunskap öppna nya vägar. För många är skolan kanske det enda ställe där barn och ungdomar utmanas i att tänka på ett annat sätt eller läsa något man kanske inte själv väljer.
Om vårbudgeten går igenom riksdagen är dock tveksamt eftersom regeringen, som bara sitter på 100 av 349 mandat, inte lyckats förhandla fram något stöd på förhand. Går partierna till höger ihop om ett eget budgetalternativ kan det vinna majoritet, något som skedde i höstas när riksdagen behandlade regeringens budgetproposition. Huruvida oppositionen i så fall är beredd att skjuta till extra resurser till skolan är Åsa Fahlén osäker på.
– Det vet jag inte men jag tycker oppositionen generellt har haft en ganska svag retorik kring skolan. Jag har inga stora förhoppningar men det vore verkligen på sin plats.