Se upp för deltidsfällan – så undviker du den
Svensklärarna Daniel Hugestam och Elin Helldén vet hur deltidsfällan kan slå till i arbetet.
- Man går ner i arbetstid, oftast för att orka med arbetet.
- Schemat blir tuffare när arbetsuppgifterna inte minskar proportionerligt med arbetstiden.
- Lägre lön när deltidstjänsten räknas om till heltidstjänst och följaktligen lägre pension.
Läs Lärarnas Riksförbunds undersökning om deltidsarbete här.
Lärarnas Riksförbund har genomfört en studie av deltidsarbete och dess konsekvenser för lärare och studie- och yrkesvägledare.
Resultatet blev en sex punkters åtgärdslista.
Skolvärlden lät svensklärarna Elin Helldén och Daniel Hugestam ge sin syn på deltidsfällan.
Konsekvenserna för många som går ner i arbetstid är diskriminerande och oacceptabla, anser Lärarnas Riksförbund. Daniel Hugestam, 33, är svensklärare på Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm och vet vad det handlar om.
– Jag känner mig fångad i deltidsfällan, säger han.
Daniel Hugestam sökte sig till Viktor Rydbergs när skolan i Uppsala inte kunde erbjuda fast tjänst utan bara den ena vikariatet efter det andra.
– Viktor Rydberg erbjöd ett terminsvikariat på 50 procent, men jag fick snabbt besked att de ville ha mig kvar och erbjöd mig 40 procent fast tjänst för att jag inte skulle söka mig därifrån.
Det har ökat till 65 procents tjänst i dag. Med inhopp har Daniel periodvis legat på 80 procent.
– Det var perfekt, men då kom insikten att en fulltidstjänst egentligen är för mycket.
Elin Helldén, 42, även hon svensklärare på Viktor Rydbergs gymnasium, är väl medveten om hur slitsam en heltidstjänst kan vara.
När intervjun genomförs är det är lov, men att få påta i trädgården under påsk har fått vänta. Prov ska rättas.
– Eleverna förväntar sig snabb återkoppling. De vill veta om de klarar målen eller inte, säger hon.
Då blev det rörigt
Elin Helldén har arbetat på Viktor Rydbergs sedan 2017 och hon är förutom svensklärare även ämnesansvarig för religion och därutöver föreningsombud för Lärarnas Riksförbund. Hon gillar Viktor Rydbergs och framhåller att stiftelsen som äger skolan är lyhörd och uppskattande.
– När man får tid att fördjupa sig i sitt ämne och undervisningen är det inspirerande.
När det finns tid, men när en administratör på skolan slutade utan detaljerad överlämning blev det rörigt. En hel del av de osynliga arbetsuppgifter personen utfört blev fördelade på kvarvarande personal.
– I perioder kan det vara väldigt tufft att hinna med. Många kämpar. Det går sex kurser på en heltidstjänst, plus 45 minuter ”studiehub” – en sorts extra hjälp för eleverna – plus ansvar för projektveckor, och en del andra uppgifter.
”Jag känner mig fångad i deltidsfällan”, säger Daniel Hugestam.
”I perioder kan det vara väldigt tufft att hinna med”, säger Elin Helldén.
- De områden som Lärarnas Riksförbund anser att man behöver fokusera på för att lärarna och studie- och yrkesvägledarna ska få hållbara tjänster och rätt lön:
- Säkra en god arbetsmiljö på varje skola för alla lärare och studie- och yrkesvägledare. Det är helt avgörande för att lärare och vägledare ska stanna kvar och orka jobba heltid under ett helt yrkesliv.
- Säkra att det finns fungerade arbetsmiljöarbete på varje skola och hos varje skolhuvudman, där såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöproblem uppmärksammas och åtgärdas.
- Se till att alla lärare får tillräckligt med tid till för- och efter-arbete. Vid deltidsarbete måste arbetsuppgifterna minskas proportionerligt till arbetstiden.
- Undervisningstiden måste bestämmas och det behövs minst en timme avsatt tid till för- och efterarbete per undervisningstimme.
- Se till att alla studie- och yrkesvägledare får tillräckligt med tid för vägledning genom att inrätta ett tak för maximalt antal elever per vägledare.
- Det måste löna sig att utbilda sig till lärare och studie- och yrkesvägledare. Ett villkor för attraktiva yrken är att livslönen är positiv.
Källa Lärarnas Riksförbund
Läs Lärarnas Riksförbunds undersökning om deltidsarbete här.
Daniel känner även i sin roll som deltidsarbetare igen problemet med extra arbetsuppgifter utöver under-visningen, men tycker att arbetsgivaren varit tydlig och kommunicerat det långt i förväg om det handlar om öppet hus-kvällar eller liknande som han förväntats ta hand om.
Värre är det med kurserna.
– Hundrapoängskurserna i moderna språk kanske inte lockar tillräckligt många elever för att tiden ska nå upp till tröskelvärdet och då kan man få ytterligare en 100-poängskurs.
För lite tid är normaltillstånd
Många upplever en känsla av att aldrig riktigt hinna i kapp, enligt Elin Helldén. Det är brist på återhämtning och en ständigt närvarande stress. Egentligen jobbar hon mer än sina 100 procent. Hon har också funderat på att kanske gå ner till 80 procent för att orka med.
– Vi diskuterar med ledningen men … det kommer inte att bli någon förändring. Många rektorer inser nog att svensklärare drar ett stort lass, men att åtgärda det riskerar kollegiala konflikter eftersom alla känner att de skulle göra ett bättre jobb om de fick mer tid. Att ha för lite tid har blivit något av ett normalt tillstånd, säger hon.
Elin Helldén och Daniel Hugestam är inne på samma spår när det gäller orsaken till att arbetsbördan består.
Lojalitet till arbetsgivaren och kollegorna? Ja, jovisst, men framför allt till yrket och eleverna.
– När slitna lärare mår dåligt och eleverna knackar på dörren finns det hjälp – men bara för stunden. Det handlar om att lappa och laga, säger Elin Helldén.
Lärarna tar på sig skulden
Och lösningarna som erbjuds är sällan de som egentligen efterfrågas. Det blir ofta så att lärandets grund och utveckling kommer i kläm när färre uppgifter och färre prov ska delas ut eftersom undervisningen ska formaliseras.
–Det drabbar kvaliteten på undervisningen och i slutändan elevernas rätt till utbildning, säger Elin Helldén.
– Att möta klassen är det bästa med jobbet, tätt följt av att planera lektionerna, men det är de bitarna som riskerar att mallas. Kvar återstår uppfostran och bedömning. Rättning är ju öken! säger Daniel Hugestam som menar att det ofta handlar om en kamp mellan kvalitet och kvantitet och när det ska frigöras tid upplever han att det är de kreativa bitarna som ryker först.
– Lärare vill ju hjälpa människor i livet i ett system som inte tillåter det, säger han.
Elin Helldén tillägger:
– Lärarna tar på sig skulden och utplånar sig själva. Det är ett ständigt rannsakande om man gör rätt när det egentligen handlar om att tjänsten är orimlig, säger Elin Helldén.
”Handlar inte längre om lön”
Arbetsbördan är tveklöst det som är viktigast att lösa, anser de båda.
Punkterna i LR-studien som handlar om undervisningstid och den om att tillräckligt med tid avsätts till för- och efterarbete hamnar högt uppe Daniels egen lista.
– Det är konkreta åtgärder. Lönediskussionen är överspelad. Det handlar inte längre om lön. Vill man tjäna mer pengar kan man ju bli mäklare. Det är säkert lättare dessutom. Det spelar ingen roll vad lönen är om arbetsuppgifterna är rakt igenom tråkiga.
– Löneutvecklingen för lärare har varit väldigt positiv sedan jag började 2015, men med det sagt ska man aldrig acceptera att jobba gratis, säger Daniel Hugestam.