bibel_0
Debatt

”Sex argument för att Bibeln ger mäktig kunskap”

Debatt ”För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan”, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet.

Lars Naeslund. Foto Jan Naeslund
Lars Naeslund. Foto Jan Naeslund | Foto: Jan Naeslund

Efter kritik i media har Skolverket tagit tillbaka förslaget att stryka antiken från historieämnet i grundskolans kursplaner. Men vårt arv från Jerusalem är väl så viktigt som det från Aten och Rom. Därför bör Skolverket också ta tillbaka förslaget att stryka världens mest spridda och lästa bibliotek, Bibeln. 

Ungdomsforskaren Thomas Ziehe varnar för att skolan anpassar sig så mycket till det vardagligt triviala att den blir ointressant. Kunskapssociologen Michael Young pläderar också för ”mäktig kunskap”, ett begrepp som fått genomslag i professionella diskussioner om vad som är värt att veta för att det ökar ungas förståelse av världen och kulturen.

Jordgloben nämns explicit i kursplaneförslaget. Den är ju omistlig för våra möjligheter att orientera oss i det fysiska rummet. För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln lika viktig, men den nämns inte i klartext. Sex argument för att Bibeln erbjuder mäktig kunskap till dagens unga kommer nu att belysas.

  • Konstnärliga uttryck: August Strindbergs bok Tjänstekvinnans son syftar på Ismael i Bibelns första bok, och Ingmar Bergmans filmtitel Det sjunde inseglet är ett eko från dess sista bok. Båda konstnärerna kunde sin Bibel, men våra unga ges inte chansen att se sådana kopplingar.
  • Vanliga metaforer: I offentliga och mellanmänskliga samtal finns bibliska referenser, som ”salomonisk lösning”, ”Davids kamp mot Goliat” eller ”barmhärtig samarit”; bilder och berättelser vilka fungerar som kulturella glasögon.
  • Global räckvidd: Globalt sett har var tredje människa idag någon anknytning till den judisk-kristna traditionen. Faktum är att det idag finns fler kristna på södra än på norra halvklotet. Påpekas bör också att både Jesus/Isa och Maria/Mariam dessutom finns med i Koranen. Sekulariseringen är ett europeiskt fenomen, där Sverige intar en extremposition, enligt World Value Surveys.
  • Existentiella referenser: Det mänskliga livets grundvillkor skildras mångsidigt i Bibeln. Här kan nämnas det fria valets möjligheter och våndor; att livet inte är lätt eller förutsägbart; att vi gör fel trots goda intentioner; men också att vi kan handla rätt mitt i all ofullkomlighet.
  • Etiska normer: Jag har aldrig hört agnostiker eller ateister avvisa Bergspredikans giltighet, trots att budskapet är lika svårtillämpat som relevant i alla tider.
  • Teologiska meningserbjudanden: Läroplanens proklamation om människors lika värde har sin grund i Första Moseboken, där det står att Gud skapade människan till sin avbild. Jesu möte med kvinnan vid Sykars brunn ger substans år det aktuella honnörsordet inkludering. Berättelsen om Den förlorade sonen förmedlar budskapet att det finns nya möjligheter bortom våra livsfiaskon.

I de kursplaner som har gällt hittills nämns Bibeln för såväl årskurserna 1–3 som 4–6, vilket är bra. För årkurserna 7–9 står det visserligen urkunder, och det är bra – men inte tillräckligt. Bibeln behöver nämnas i klartext.

Lars Naeslund, professor emeritus i pedagogik, Stockholms universitet

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm