Så gör du

”Läraren måste vara den mest toleranta av alla”

En ny undersökning från Skolvärlden visar att 60 procent av lärarna har haft elever som fört fram främlingsfientliga åsikter på lektionstid. 70 procent har upplevt samma sak utanför lektionstid.
– Det är väldigt viktigt att ha ett icke-fördömande förhållande till eleverna, men samtidigt ska man stå för skolans värdegrundsprinciper. Att ta avstånd från rasism men inte vara fördömande mot elever som är intoleranta är en delikat balansgång, säger Christer Mattsson, lärare, författare och grundare av Toleransprojektet.

Läs mer:

Boken ”Tio lektioner om tolerans” av Christer Mattsson.

New Connexion: Erbjuder bland annat kurser och lektionsmaterial, som rör attityder och värderingar till människor från andra kulturer än den egna.
newconnexion.se

Rfsl:s material ”Bryt”. Har fokus på hbtq-fördomar och är framtaget tillsammans med Forum
för levande historia. 

En majoritet av de tillfrågade lärarna anser att skolan lyckas hantera och bemöta främlingsfientliga åsikter på ett bra sätt. 75 procent menar också att de själva har de förutsättningar som krävs för att bemöta främlingsfientliga åsikter.

Men bara 19 procent av lärarna har fått någon kompetensutveckling gällande rasism och främlingsfientlighet de senaste fem åren.

– Det finns inte någon adekvat fortbildning för lärare som vill arbeta långsiktigt med de här frågorna och som vill ha en kunskapsbaserad, progressiv undervisning. Vart ska de vända sig? Det finns en del material, men det är helt upp till den enskilde läraren att skapa undervis-
ningen, säger Christer Mattsson, prisbelönt lärare från Kungälv som bland annat skrivit böckerna ”Ingen blir rasist över en natt” och ”10 lektioner om tolerans”.

Christer Matsson anser att historia, religion och svenska är de tre viktigaste ämnena för ett långsiktigt arbete för minskad främlingsfientlighet och ökad tolerans.

– Långsiktighet är inte att ha en temadag varje termin, utan att det finns en progressionstanke i undervisningen. Finns ingen progression så låser man bara fast positionerna, säger Christer Mattsson och fortsätter:

– Det är viktigt att i detalj studera historiska erfarenheter som mänskligheten har av olika förtryckande, repressiva, antihumanistiska system. Inom religion finns existentiella och etiska frågeställningar, som är viktiga att arbeta med på en ganska hög detaljnivå. I svenskämnet finns litteraturen. Mycket av den bästa litteraturen handlar om konflikter och människors förmåga att leva ihop. 

I Christer Mattssons klassrum är diskussionsklimatet tillåtande. Alla får säga vad de tycker och tänker – så länge avsikten inte är att kränka eller göra någon ledsen. Skulle elever bryta mot regeln är det bäst att avbryta lektionen, menar han.

– Det är svårt att undvika att det annars eskalerar, och det är lätt att man som lärare dras med i det. Men om jag sätter igång att debattera mot elever vässar jag bara deras argument. Det är inget vunnet med det – jag ska ju undervisa dem och inte träna dem i rasistisk retorik. Det är väldigt viktigt att den som är mest tolerant är läraren själv.

Det händer att lärare avstår från att lyfta dessa frågor eftersom det riskerar att skapa jobbiga situationer i klassrummet.

– Jag har stor förståelse för det. De situationerna kommer väldigt lätt. Jag tror att de lärare som avstår är ganska genomtänkta, men de vet inte hur de ska få tid att skapa en struktur för att arbeta långsiktigt. De fattar att inget är vunnet när det blir bråkigt, men vet inte riktigt hur de ska ta sig an detta på 40 minuter. 

Undersökningar visar att rasism och främlingsfientlighet är ett utbrett problem på landets skolor. Enligt Skolverket har 40 procent av de pojkar och flickor som har utsatts för rasism uppgett att det skett i skolan.

– Det finns mätningar som visar att andelen intoleranta är förhållandevis konstant, men att graden av intolerans bland dem ökar. Den våg av högerextremism vi ser nu är en del av en utveckling som har pågått i Europa i 30 år. Vi har ett parti som är öppet invandrarfientligt, vi har ett nazistiskt parti som har en fullmäktigeplats och kandiderar i 30 kommuner till. Det är en del av den här polariseringen och det syns i skolorna i de delar av landet där intoleransen har sina starka fästen, säger Christer Mattsson.

Så bemöter du intoleranta elever

Christer Mattssons tips:

  • Var tolerant själv. Undvik att sätta en elev i ett läge där hen måste försvara sina åsikter för dig eller klasskamraterna.
  • Arbeta långsiktigt. Temadagar är det sämsta man kan ägna sig åt. Alla insatser som är kortsiktiga och syftar till att man ska nå en slutsats väldigt fort riskerar bara att låsa fast personer vid befintliga positioner, eller att eskalera positionerna.
  • Jobba med att utveckla elevernas förståelse för vad identitet är, hur identitet uppstår och vad det betyder.
Kommentera