Sex frågor och svar – så påverkas skolan av nya covidbeskedet

På torsdagen kom beskedet att nästan alla restriktioner slopas 9 februari. Dessutom begär FHM att covid-19 inte längre ska klassificeras som en samhällsfarlig sjukdom.
Vad betyder det här för skolans värld? LR:s ombudsman Erik Ekström svarar.

Det var en märkbart lättad statsminister Magdalena Andersson (S) som framträdde på presskonferensen. I nästan exakt två år har covid-19 klassats som en samhällsfarlig sjukdom och hållit nationen i ett strypgrepp.

Trots en hög smittspridning förklarade Magdalena Andersson att det börjar bli dags att öppna upp Sverige igen och att restriktionerna avvecklas 9 februari. Samtidigt poängterade hon att pandemin inte är över men att den är på väg in i en ny fas.

Hon uppmanade också alla arbetsgivare som har personal som jobbar hemma att planera för en successiv återgång till arbetsplatserna.

Arbeta systematiskt

Erik Ekström, ombudsman på Lärarnas Riksförbund, vad innebär de slopade restriktionerna för skolor och lärare?

– Smittspridningen och covid-19 har påverkat lärare och skolor mycket under hela pandemin. På senare tid har vi haft en omfattande smittspridning och väldigt hög frånvaro ute på skolorna. Även om Folkhälsomyndigheten hemställer till regeringen om att omklassificera covid-19 från allmän- och samhällsfarlig sjukdom till anmälningspliktig, vilket kräver ett riksdagsbeslut, kvarstår att smittspridning och pandemi påverkar våra medlemmar.

– Rekommendationen om att stanna hemma och undvika nära kontakt om man är sjuk eller har symptom på covid-19 fortsätter gälla efter 9 februari. Arbetsmiljöregelverket påverkas inte heller. Arbetsgivarna behöver även fortsättningsvis arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågor, göra riskbedömningar och genomföra förebyggande åtgärder. Det gäller både arbetsbelastning och smittorisker.

Försvinner huvudmännens möjlighet att fatta beslut om distansundervisning?

– Nej, regelverket ändras inte. Reglerna är i dagsläget bestämda att gälla till augusti 2022. Även om huvudregeln är att undervisning ska ske på plats kvarstår huvudmännens möjlighet att besluta om distansundervisning.

”Lärare är kloka”

Hur ser du på risken för att småkrassliga lärare börjar jobba för tidigt?

– Först och främst är det viktigt att man på skolorna tar upp att såväl elever som medarbetare fortsätter att följa rekommendationerna. Det vill säga stannar hemma och undviker nära kontakt med andra om man är sjuk eller har symptom som kan vara covid-19.

– Före pandemin var det tyvärr ganska vanligt att lärare gick krassliga till arbetet. Man bet ihop för elevernas, sin egen, och kollegornas skull och tänkte ”jag tar väl den här lektionen”. Men under pandemin har jag inte fått signaler om att just lärare gått till jobbet småkrassliga, däremot att en del elever kommit snuviga till skolan.

– Lärare är kloka och förhåller sig säkert till myndigheternas rekommendationer.

Förändrar dagens besked läget för ovaccinerade lärare?

– Nej. Sedan tidigare rekommenderar Folkhälsomyndigheten att vuxna ovaccinerade bör vara extra försiktiga och undvika trängsel och stora folksamlingar inomhus. Det är precis som tidigare bra om arbetsgivare kan underlätta för medarbetare att vaccinera sig, exempelvis genom att låta arbetstagare vara lediga från arbetet med lön. Det anser såväl LR som SKR.

Oro för arbetsbelastning

Kommer lärares arbetsbörda växa eller minska nu?

– Frågan är svår att svara på. Redan före pandemin var arbetsbelastningen hög. Våra undersökningar då visade att det fanns allvarliga obalanser mellan krav och resurser. De saker lärare och studie- och yrkesvägledare förväntas klara av var redan då inte i balans med tid man är tilldelad och andra resurser. Under pandemin visade undersökningar att arbetsbelastningen varit ännu högre, exempelvis beroende på att lärarna har täckt upp och vikarierat.

– De senaste veckornas sjukfrånvaro bland elever och lärare har varit väldigt hög vilket också påverkat arbetsbelastningen. Jag tänker att det finns en oro för arbetsbelastningen framöver. Vi har sannolikt ett kunskapstapp vars omfattning vi ännu inte riktigt vet. Skolverket håller på att utvärdera det.

– Vi vet inte hur pandemin och sjukfrånvaron kommer att påverka skolan framöver men just nu och under en period framåt kommer nog sjukfrånvaron fortsätta. På sikt är det viktigt att hanteringen av pandemins följdverkningar inte hamnar på de enskilda lärarnas skrivbord. Det är något som rektorer och huvudmän behöver analysera och tydliggöra hur det ska tas igen och tillföra de resurser som behövs. Våra signaler är att inte tillräckligt stora resurser tillförts, både tidigare under pandemin – och nu.

Inneburit stor påfrestning

– Förhoppningen är att man hanterar det här på ett bra sätt, men farhågan är risken för en fortsatt hög arbetsbelastning.

”Jämför” då och nu, mars 2020 vs februari 2022.

– För två år sedan hade vi inte så stora kunskaper om pandemin och att den skulle pågå så länge. Den har inneburit en stor påfrestning för många lärare och det har varit ganska tvära kast mellan när- och distansundervisning. Lärarna har gjort ett jättejobb i det. Vi har också haft perioder då många lärare varit frånvarande samtidigt.

– Läget inför våren 2022 präglas på många sätt av att många lärare under pandemin har haft en orimligt och ohälsosamt hög arbetsbelastning, säger Erik Ekström.