”Signaler att ta på mycket stort allvar”

Det är första gången svenska lärare deltar i Talis (The Teaching and Learning International Survey). 

– I den svenska statistiken har vi under flera år sett att lärare i ökande grad uttrycker att de ångrar sitt yrkesval och att de inte skulle ha valt samma yrke en gång till. Det vi nu fått reda på är att svenska lärare också sticker ut internationellt, det är svenska lärare som i allra högst utsträckning svarar så här, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till Skolvärlden. 

Det faktum att endast en av tjugo lärare anser att läraryrket har hög status kallar hon en väldigt oroväckande uppgift, värd att ta på stort allvar. 

Du nämnde att den här undersökningen innehåller nycklar till hur man kan komma tillrätta med elevernas sjunkande kunskapsresultat.
– Forskning har visat på ett antal framgångsfaktorer för god undervisning. Till det hör till exempel att lärarna får feedback på sin undervisning av sina kollegor eller av rektor. Vi vet också att undervisningsnära kompetensutveckling är viktigt. Men i den här studien ser vi att svenska lärare och svenska rektorer får detta i mindre utsträckning än lärare i andra länder. Därför trycker vi på att det är viktigt att huvudmännen verkligen ger förutsättningar för detta som vi vet är framgångsfaktorer. 

Lärarna uttrycker ett visst mått av missnöje i undersökningen över sin arbetssituation. Vem borde reagera på resultaten? 
– Jag tycker att alla ska lyssna. Ska vi höja kunskapsresultaten i svensk skola så tror jag att vi måste jobba tillsammans – staten, huvudmännen, lärare, rektorer, föräldrar och elever. Därför tycker jag att alla ska lyssna till de viktiga signalerna i den här undersökningen. 

Något som kan göras konkret?
– Ett viktigt resultat är att både lärare och rektorer, jämfört sina kollegor i andra länder, uppger att de lägger mer tid på administration och att de får mindre stöd med administrationen av annan personal. Det finns ju ingenting som hindrar att kommuner och friskolor redan i dag ser till att lärare och rektorer avlastas administrativa uppgifter, för att ta ett exempel.

Anna Ekström menar att rektorer, huvudmän, skolmyndigheter och lärare tillsammans måste jobba för att bryta en onda cirkel – en negativ bild av skolan, bristande tillit, frustrerade lärare och sjunkande resultat. 

Vilket ansvar har Skolverket? 
– Vi har ansvar för rektorsutbildningen och när vi genomför en ny omgång så måste vi se till att den blir ännu mer inriktad på rektorns pedagogiska ledarskap så att rektorerna verkligen kan stötta lärarna i de klassrumsnära utvecklingsfrågorna, säger Anna Ekström och fortsätter.

– När vi ser att svenska lärare får mindre kompetensutveckling än lärare i andra länder och dessutom en kompetensutveckling som är längre ifrån klassrummet så blir det viktigt att våra skolutvecklingsinsatser är så undervisningsnära som möjligt. Matematiklyftet är ett bra exempel och när vi lägger upp det nya Läslyftet så är det viktigt att det verkligen är inriktat på att höja kvalitén i undervisningen.  

Utbildningsminister Jan Björklund säger till Dagens nyheter att det är många som delar på ansvaret fär läraryrkets sjunikande status.
– Jag tycker att kommunerna misslyckats som arbetsgivare. Men det är mitt ansvar att rätta till det. Ingen uppgift är viktigare. Det är därför vi höjer lärarlöner och sätter igång arbetet med att minska den administrativa bördan, säger han till tidningen och fortsätter. 
– Min bedömning är att vi nått botten för läraryrkets status. Nu börjar vi sakta arbeta oss upp igen och det syns tydligast i att fler ungdomar nu söker till lärarutbildningarna.