Annons
Skolvärldens enkät bland fackligt aktiva lärare visar att sju av tio kommuner planerar att skära ner ytterligare på skolan under nästa år. Foto: Erik Nylund

Sju av tio kommuner sparar på skolan nästa år

Publicerad 16 oktober 2019

Relaterat

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.
Trots det fortsätter besparingsvågen.
Sju av tio kommuner planerar att skära ner ytterligare på skolan under nästa år.

  • UPPDATERAD: DET HÄR ÄR EN LÄNGRE VERSION AV DEN ARTIKEL SOM PUBLICERADES 8 OKTOBER

Runt om i Sverige protesterar och upprörs lärare, skolledare, elever och föräldrar mot nedskärningarna inom skolan. Det gör även chefer inom de kommunala utbildningsförvaltningarna, ibland med resultatet att de får lämna sina jobb i förtid.

I våras fick till exempel Hässleholms skolchef sluta efter att hon förklarat att det inte gick att spara ytterligare tiotals miljoner i skolbudgeten.

För några veckor sedan var det verksamhetschefen för gymnasiet och vuxenutbildningen i Karlshamn som stod på tur att skickas hem efter att han motsatt sig fortsatta tuffa besparingar.

Det beslutet fick cirka 40 chefer och medarbetare inom utbildningsförvaltningen att ta det mycket ovanliga steget att i ett öppet brev gå till hårt angrepp på gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens politiska ledning. I brevet skriver tjänstemännen bland annat att de ”arbetar i lagstyrda verksamheter, där varje barn och elev har rätt att få särskilt stöd, där vi måste kunna erbjuda elevhälsa och där vi är ålagda att erbjuda en god undervisning under legitimerade lärares ansvar”.

Nämndens ledande politiker svarade med att avgå.

Det är vanligt att nedskärningarna sker lite i smyg

Enligt Alexander Skytte, lärare i idrott och hälsa och en av initiativtagarna till Lärarupproret och Skolmarschen, har många lärare i tysthet och under allt för lång tid accepterat besparingar och nedskärningar inom skolan.

– Man tycker att uppdraget är viktigt, tänker på eleverna och försöker bedriva en god undervisning trots att resurserna minskar och att man hela tiden tvingas ta i mer. Till slut blir folk sjuka.

– Det har under lång tid skurits ner så mycket på skolan – under beteckningen ”effektiviseringar” – att det känns som om man är nere på skelettet. Jag tror att många politiker och andra inte riktigt förstår hur det är att undervisa och leda barn- eller ungdomsgrupper.

Men går det inte att arbeta effektivare i skolan?

– Det låter fint och oproblematiskt att säga att vi bara ska arbeta lite smartare och effektivare, att det inte handlar om att minska antalet anställda eller att försämra kvaliteten. Men i en verksamhet där 70–80 procent av utgifterna är personalkostnader leder ”effektiviseringar” till färre anställda.

Alexander Skytte.I stället för att i allmänna ordalag tala om effektiviseringar borde politikerna, enligt Alexander Skytte, öppet berätta vad det är som det ska sparas på.

– Nu är det vanligt att nedskärningarna sker lite i smyg. Ofta är det stödet runt lärarna som tas bort, vilket gör att vi får lägga ner mer tid på sådant som vi redan gör och som inte tillhör undervisningen.

– De så kallade effektiviseringarna gör att vår arbetsmiljö hela tiden blir sämre. Det är försämringar som gjort att många lärare valt att lämna skolan, medan andra har gått ner i arbetstid för att orka med.

Alexander Skytte är ett exempel på det sistnämnda.

– Jag arbetar i dag 75 procent, vilket delvis också beror på att jag har en tvååring hemma. Men oberoende av det tror jag inte att jag skulle fixa att arbeta hundra procent, fast jag trivs väldigt bra på min skola och med mitt uppdrag.

– Jag förstår inte de kollegor som orkar upprätthålla en heltidstjänst under de förutsättningar som i dag gäller på en del skolor.

 

78 % av ombuden: min kommun har genomfört besparingar på skolan i år

Under augusti och september i år genomförde Skolvärlden en enkätundersökning bland LR:s 290 kommunombud. 157 valde att helt eller delvis delta, det vill säga 54 procent. I de kommuner som kommunombuden är verksamma bor knappt 75 procent av svenska folket. 

  • På frågan om de anser att grundskolan i den kommun som de är verksamma i klarar av att leva upp till skollagens krav svarade 74 procent nej.
  • På frågan om kommunen i år genomför besparingar eller nedskärningar inom grundskolan, svarade 78 procent ja och 19 procent nej.
  • Just nu pågår budgetarbete i många kommuner. Enligt 68 procent av de svarande kommunombuden planerar deras kommun att under nästa år genomföra besparingar eller nedskärningar inom skolan. 22 procent uppger att de inte vet eller att det är oklart.

Vi sitter fast som i ett skruvstäd.

Ett bra exempel på den svenska skolsituationen är blekingska Ronneby. LR:s kommunombud Fredrika Ter-Borch Bjurek berättar att kommunens skolbudget är hårt pressad.

– Ändå planerar man att minska den ytterligare samtidigt som kostnaderna ökar. Det är en ekvation som inte går ihop. Vi närmar oss katastrof.

Klarar ni av att leva upp till skollagens krav?

– Nej, det är klart att vi inte gör. Det är fullständigt omöjligt. Staten måste ta ett större ansvar än i dag för skolans finansiering och för att skollagen och styrdokumenten följs. Allt annat fungerar inte.

Fredrika Ter-Borch Bjurek.När utbildningsminister Anna Ekström (S) för några veckor sedan presenterade skoldelen i budgetpropositionen för 2020 berättade hon att regeringen vill höja stödet till lärarassistenter till en miljard kronor per år. Därefter tillade hon att ”lärare ska ägna sin tid åt det som de är bäst på, vilket är att förbereda, genomföra och utveckla sin undervisning. I dag gör lärarna mycket jobb som annan personal kan göra”.

– För en kommun som Ronneby spelar det ingen roll att man höjer bidragen till lärarassistenter, eftersom vi själva måste betala en del innan vi kan få något bidrag. Det är en del som vi inte har råd med. Vi sitter fast som i ett skruvstäd, säger Fredrika Ter-Borch Bjurek.

 

71 % av lärarna svarade: Vår arbetsbelastning är för hög

I april konstaterade bildningsnämnden i Trelleborg i en rapport att ”det finns en övergripande risk att bildningsnämnden ej kan leva upp till de lagstadgade kraven och utökade lagkraven vad gäller kvalitet och säkerhet inom verksamheterna förskola, grundskola och gymnasieskola”.

– I år fick skolan i Trelleborg till att börja med betydligt mindre medel än vad nämnden anser att den behöver. I somras beslutade kommunfullmäktige dock att skjuta till några miljoner, men det är långt ifrån tillräckligt, berättar Ronnie Johansson som är LR:s kommunombud i den sydskånska kommunen.

– Nedskärningarna märks bland annat genom allmän ökad åtstramning och att en del lärare har fått ökad undervisningstid. Ungefär som vanligt med andra ord. Det har varit neddragningar under många år, ”effektiviseringar” och försämrade arbetsförhållanden för lärarna. Vi ska hela tiden springa allt fortare.

Hur blir nästa år?

– Budgeten är inte tagen. Men det ser ut som om bildningsnämnden får de pengar den anser sig behöva, till och med några miljoner därtill. Det skulle ju kunna tolkas som en satsning, men man kan också se det som att det bara rör sig om en återställning till läget innan årets stora nedskärningar.

I vintras genomförde Lärarnas Riksförbund en enkätundersökning bland sina medlemmar om lärarnas (se grafik här bredvid) arbetssituation. Undersökningen pågick under vecka sex och avsåg situationen veckan innan.

  • 71 procent av de svarande ansåg att deras arbetsbelastning var för hög. Drygt hälften menade att de inte hade tid för att planera undervisningen och sju av tio att det inte fanns tid för efterarbete.
  • Sex av tio svarade att hög administrativ belastning var deras största arbetsmiljöproblem.
  • När LR i våras frågade 1 000 gymnasielärare (LR-medlemmar) om deras arbetssituation uppgav en tredjedel att de hade varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress någon gång under de senaste tre åren. Det enskilt största skälet till denna stress var hög administrativ arbetsbelastning.
  • Drygt 60 procent av de svarande kommunombuden i Skolvärldens undersökning anser att deras kommun – som arbetsgivare på skolans område – inte lever upp till arbetsmiljölagens krav.

I många kommuner tycks det inte spela någon roll att skolan är en lagstyrd verksamhet.

I somras anmälde Fredrik Andersson, LR:s biträdande kommunombud i Sjöbo och skyddsombud, kommunen till Arbetsmiljöverket för att få utrett om kommunfullmäktige och familjenämnden – som är de politiska organ som styr över skolan i Sjöbo – får fatta budgetbeslut som leder till verksamhetsförändringar som påverkar personalens arbetsmiljö utan att det i förväg görs någon risk- och konsekvensanalys.

Han hade tidigare utan framgång begärt av kommunens politiska ledning att det skulle införas ett antal rutiner i samband med politiska beslut, bland annat systematiska risk- och konsekvensanalyser. 

– Svaret jag då fick kan sammanfattas som att de anser att vissa saker redan görs och att andra saker ska göras längre ner i beslutskedjan.

Efter att Sjöbo kommun aviserat om ytterligare nedskärningar uppgav i våras en majoritet av lärarna på de kommunala skolorna Färsingaskolan och Emanuel-skolan att de funderar på att söka arbete någon annanstans.

– I många kommuner tycks det inte spela någon roll att skolan är en lagstyrd verksamhet. Politikerna fattar beslut utifrån den budget de vill ha, inte utifrån de behov som finns eller skollagens krav. Det är något i systemet som är trasigt.

Som ett resultat av Fredrik Anderssons anmälan har Arbetsmiljöverket beslutat att genomföra en inspektion i Sjöbo.

 

SKL: ”det håller inte i längden – Det behövs mer pengar från staten”

Trots att det har gått mer än 20 år sedan de stora neddragningarna i samband med 1990-talskrisen har inte de reella anslagen till vård, skola och omsorg kommit tillbaka till samma nivå som före krisen, berättar Lars-Fredrik Andersson som är docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet.

– Det är väldigt mycket mer pengar som krävs innan vi är tillbaka på den tidigare nivån.

– Allt handlar om prioriteringar. Vill vi satsa på den offentligt finansierade skolan får vi vara beredda att betala för det i form av skatter eller att det sparas på något annat. Det går inte att äta kakan och samtidigt ha den kvar.

Lars-Fredrik Andersson tror att fortsatta nedskärningar inom skolan kommer att leda till att det växer fram fler privatfinansierade lösningar, liknande det som just nu sker inom sjukvården.

– Föräldrar som har god ekonomi kommer kanske i större utsträckning köpa extraundervisning och läxhjälp till sina barn. Krav på att återinföra rutavdrag för läxhjälp kommer säkert att öka i omfattning även om det redan i dag går att göra rutavdrag för läxhjälp till yngre elever, men i begränsad omfattning.

Enligt regeringens bedömning kommer kommuner och regioner sakna 90 miljarder kronor år 2026 om inget görs. I år väntas var tredje kommun gå med underskott.

Per-Arne Andersson.– Kommunernas stora utgiftsposter är äldreomsorg och skola. Ett viktigt skäl till deras försämrade ekonomi är den demografiska utvecklingen. Vi har i dag både fler förskolebarn, fler grundskolebarn och fler i gymnasiet, vuxenutbildningen och äldreomsorgen än tidigare. Det behöver byggas många förskolor, skolor och äldreboenden. Lägger man mer resurser på skolan, får man dra ned på äldreomsorgen om inte sektorn tillförs mer pengar. Skolan och äldreomsorgen är lite av kommunicerande kärl, säger Per-Arne Andersson som är chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting.

– Det vi har att välja på är att kommunerna höjer skatten, lånar mer, säljer tillgångar eller att staten ger mer bidrag.

Att kommunerna finansierar sin verksamhet med hjälp av lånade pengar eller det som de får in från försäljning är väl knappast god ekonomi?

– Nej, det håller inte i längden. Det behövs mer pengar från staten.

 

Knivsta vill samarbeta över kommungränser för att finansiera välfärden

Knivsta mellan Uppsala och Stockholm är en av Sveriges mest snabbväxande kommuner, dessutom med en mycket ung befolkning. Medelåldern är 36 år, många är under 18 år. Inflyttningen är hög, precis som medianinkomsten och förvärvsfrekvensen.

– Trots det är det tufft för oss att klara att leverera de välfärdstjänster som medborgarna önskar, både på grund av ekonomin och personalsituationen. Vi, precis som många andra kommuner, undersöker därför möjligheterna till samverkan över kommun- och organisationsgränser. Vi tittar på ideellt och offentligt partnerskap och liknande, säger Peter Evansson (S) som är kommunstyrelsens ordförande i Knivsta.

– Jag har fått frågan om vi som socialdemokrater är emot privata initiativ. I Knivsta är det svårt att säga annat än att allt behövs för att vi ska klara av att hantera tillväxten och att fortsätta att finansiera väl-färden.

 Vilken är den viktigaste frågan på skolans område?

– Kompetensbristen, det vill säga rekrytering. Vi måste göra läraryrket mer attraktivt. En del är att se till att lärarna arbetar med rätt saker, att de kan fokusera på sin huvuduppgift. Trenden har tyvärr varit den motsatta under ganska lång tid, att de får lägga ner väldigt mycket tid på annat.

– Men för att klara det behöver vi hitta och anställa personer som kan ta över en del av de arbetsuppgifter som lärarna utför i dag.

* * *

Lärarnas Riksförbund genomförde i våras en enkätundersökning bland sina medlemmar om lärarnas arbetssituation i grund- och gymnasieskolan mm. 3716 medlemmar valde att delta i undersökningen som genomfördes under vecka i sex och avsåg situationen veckan innan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Annons
Annons

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Annons

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Annons
Annons
Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

Annons

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons