Annons
Skolvärldens enkät bland fackligt aktiva lärare visar att sju av tio kommuner planerar att skära ner ytterligare på skolan under nästa år. Foto: Erik Nylund

Sju av tio kommuner sparar på skolan nästa år

Publicerad 16 oktober 2019

Relaterat

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.
Trots det fortsätter besparingsvågen.
Sju av tio kommuner planerar att skära ner ytterligare på skolan under nästa år.

  • UPPDATERAD: DET HÄR ÄR EN LÄNGRE VERSION AV DEN ARTIKEL SOM PUBLICERADES 8 OKTOBER

Runt om i Sverige protesterar och upprörs lärare, skolledare, elever och föräldrar mot nedskärningarna inom skolan. Det gör även chefer inom de kommunala utbildningsförvaltningarna, ibland med resultatet att de får lämna sina jobb i förtid.

I våras fick till exempel Hässleholms skolchef sluta efter att hon förklarat att det inte gick att spara ytterligare tiotals miljoner i skolbudgeten.

För några veckor sedan var det verksamhetschefen för gymnasiet och vuxenutbildningen i Karlshamn som stod på tur att skickas hem efter att han motsatt sig fortsatta tuffa besparingar.

Det beslutet fick cirka 40 chefer och medarbetare inom utbildningsförvaltningen att ta det mycket ovanliga steget att i ett öppet brev gå till hårt angrepp på gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens politiska ledning. I brevet skriver tjänstemännen bland annat att de ”arbetar i lagstyrda verksamheter, där varje barn och elev har rätt att få särskilt stöd, där vi måste kunna erbjuda elevhälsa och där vi är ålagda att erbjuda en god undervisning under legitimerade lärares ansvar”.

Nämndens ledande politiker svarade med att avgå.

Det är vanligt att nedskärningarna sker lite i smyg

Enligt Alexander Skytte, lärare i idrott och hälsa och en av initiativtagarna till Lärarupproret och Skolmarschen, har många lärare i tysthet och under allt för lång tid accepterat besparingar och nedskärningar inom skolan.

– Man tycker att uppdraget är viktigt, tänker på eleverna och försöker bedriva en god undervisning trots att resurserna minskar och att man hela tiden tvingas ta i mer. Till slut blir folk sjuka.

– Det har under lång tid skurits ner så mycket på skolan – under beteckningen ”effektiviseringar” – att det känns som om man är nere på skelettet. Jag tror att många politiker och andra inte riktigt förstår hur det är att undervisa och leda barn- eller ungdomsgrupper.

Men går det inte att arbeta effektivare i skolan?

– Det låter fint och oproblematiskt att säga att vi bara ska arbeta lite smartare och effektivare, att det inte handlar om att minska antalet anställda eller att försämra kvaliteten. Men i en verksamhet där 70–80 procent av utgifterna är personalkostnader leder ”effektiviseringar” till färre anställda.

Alexander Skytte.I stället för att i allmänna ordalag tala om effektiviseringar borde politikerna, enligt Alexander Skytte, öppet berätta vad det är som det ska sparas på.

– Nu är det vanligt att nedskärningarna sker lite i smyg. Ofta är det stödet runt lärarna som tas bort, vilket gör att vi får lägga ner mer tid på sådant som vi redan gör och som inte tillhör undervisningen.

– De så kallade effektiviseringarna gör att vår arbetsmiljö hela tiden blir sämre. Det är försämringar som gjort att många lärare valt att lämna skolan, medan andra har gått ner i arbetstid för att orka med.

Alexander Skytte är ett exempel på det sistnämnda.

– Jag arbetar i dag 75 procent, vilket delvis också beror på att jag har en tvååring hemma. Men oberoende av det tror jag inte att jag skulle fixa att arbeta hundra procent, fast jag trivs väldigt bra på min skola och med mitt uppdrag.

– Jag förstår inte de kollegor som orkar upprätthålla en heltidstjänst under de förutsättningar som i dag gäller på en del skolor.

 

78 % av ombuden: min kommun har genomfört besparingar på skolan i år

Under augusti och september i år genomförde Skolvärlden en enkätundersökning bland LR:s 290 kommunombud. 157 valde att helt eller delvis delta, det vill säga 54 procent. I de kommuner som kommunombuden är verksamma bor knappt 75 procent av svenska folket. 

  • På frågan om de anser att grundskolan i den kommun som de är verksamma i klarar av att leva upp till skollagens krav svarade 74 procent nej.
  • På frågan om kommunen i år genomför besparingar eller nedskärningar inom grundskolan, svarade 78 procent ja och 19 procent nej.
  • Just nu pågår budgetarbete i många kommuner. Enligt 68 procent av de svarande kommunombuden planerar deras kommun att under nästa år genomföra besparingar eller nedskärningar inom skolan. 22 procent uppger att de inte vet eller att det är oklart.

Vi sitter fast som i ett skruvstäd.

Ett bra exempel på den svenska skolsituationen är blekingska Ronneby. LR:s kommunombud Fredrika Ter-Borch Bjurek berättar att kommunens skolbudget är hårt pressad.

– Ändå planerar man att minska den ytterligare samtidigt som kostnaderna ökar. Det är en ekvation som inte går ihop. Vi närmar oss katastrof.

Klarar ni av att leva upp till skollagens krav?

– Nej, det är klart att vi inte gör. Det är fullständigt omöjligt. Staten måste ta ett större ansvar än i dag för skolans finansiering och för att skollagen och styrdokumenten följs. Allt annat fungerar inte.

Fredrika Ter-Borch Bjurek.När utbildningsminister Anna Ekström (S) för några veckor sedan presenterade skoldelen i budgetpropositionen för 2020 berättade hon att regeringen vill höja stödet till lärarassistenter till en miljard kronor per år. Därefter tillade hon att ”lärare ska ägna sin tid åt det som de är bäst på, vilket är att förbereda, genomföra och utveckla sin undervisning. I dag gör lärarna mycket jobb som annan personal kan göra”.

– För en kommun som Ronneby spelar det ingen roll att man höjer bidragen till lärarassistenter, eftersom vi själva måste betala en del innan vi kan få något bidrag. Det är en del som vi inte har råd med. Vi sitter fast som i ett skruvstäd, säger Fredrika Ter-Borch Bjurek.

 

71 % av lärarna svarade: Vår arbetsbelastning är för hög

I april konstaterade bildningsnämnden i Trelleborg i en rapport att ”det finns en övergripande risk att bildningsnämnden ej kan leva upp till de lagstadgade kraven och utökade lagkraven vad gäller kvalitet och säkerhet inom verksamheterna förskola, grundskola och gymnasieskola”.

– I år fick skolan i Trelleborg till att börja med betydligt mindre medel än vad nämnden anser att den behöver. I somras beslutade kommunfullmäktige dock att skjuta till några miljoner, men det är långt ifrån tillräckligt, berättar Ronnie Johansson som är LR:s kommunombud i den sydskånska kommunen.

– Nedskärningarna märks bland annat genom allmän ökad åtstramning och att en del lärare har fått ökad undervisningstid. Ungefär som vanligt med andra ord. Det har varit neddragningar under många år, ”effektiviseringar” och försämrade arbetsförhållanden för lärarna. Vi ska hela tiden springa allt fortare.

Hur blir nästa år?

– Budgeten är inte tagen. Men det ser ut som om bildningsnämnden får de pengar den anser sig behöva, till och med några miljoner därtill. Det skulle ju kunna tolkas som en satsning, men man kan också se det som att det bara rör sig om en återställning till läget innan årets stora nedskärningar.

I vintras genomförde Lärarnas Riksförbund en enkätundersökning bland sina medlemmar om lärarnas (se grafik här bredvid) arbetssituation. Undersökningen pågick under vecka sex och avsåg situationen veckan innan.

  • 71 procent av de svarande ansåg att deras arbetsbelastning var för hög. Drygt hälften menade att de inte hade tid för att planera undervisningen och sju av tio att det inte fanns tid för efterarbete.
  • Sex av tio svarade att hög administrativ belastning var deras största arbetsmiljöproblem.
  • När LR i våras frågade 1 000 gymnasielärare (LR-medlemmar) om deras arbetssituation uppgav en tredjedel att de hade varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress någon gång under de senaste tre åren. Det enskilt största skälet till denna stress var hög administrativ arbetsbelastning.
  • Drygt 60 procent av de svarande kommunombuden i Skolvärldens undersökning anser att deras kommun – som arbetsgivare på skolans område – inte lever upp till arbetsmiljölagens krav.

I många kommuner tycks det inte spela någon roll att skolan är en lagstyrd verksamhet.

I somras anmälde Fredrik Andersson, LR:s biträdande kommunombud i Sjöbo och skyddsombud, kommunen till Arbetsmiljöverket för att få utrett om kommunfullmäktige och familjenämnden – som är de politiska organ som styr över skolan i Sjöbo – får fatta budgetbeslut som leder till verksamhetsförändringar som påverkar personalens arbetsmiljö utan att det i förväg görs någon risk- och konsekvensanalys.

Han hade tidigare utan framgång begärt av kommunens politiska ledning att det skulle införas ett antal rutiner i samband med politiska beslut, bland annat systematiska risk- och konsekvensanalyser. 

– Svaret jag då fick kan sammanfattas som att de anser att vissa saker redan görs och att andra saker ska göras längre ner i beslutskedjan.

Efter att Sjöbo kommun aviserat om ytterligare nedskärningar uppgav i våras en majoritet av lärarna på de kommunala skolorna Färsingaskolan och Emanuel-skolan att de funderar på att söka arbete någon annanstans.

– I många kommuner tycks det inte spela någon roll att skolan är en lagstyrd verksamhet. Politikerna fattar beslut utifrån den budget de vill ha, inte utifrån de behov som finns eller skollagens krav. Det är något i systemet som är trasigt.

Som ett resultat av Fredrik Anderssons anmälan har Arbetsmiljöverket beslutat att genomföra en inspektion i Sjöbo.

 

SKL: ”det håller inte i längden – Det behövs mer pengar från staten”

Trots att det har gått mer än 20 år sedan de stora neddragningarna i samband med 1990-talskrisen har inte de reella anslagen till vård, skola och omsorg kommit tillbaka till samma nivå som före krisen, berättar Lars-Fredrik Andersson som är docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet.

– Det är väldigt mycket mer pengar som krävs innan vi är tillbaka på den tidigare nivån.

– Allt handlar om prioriteringar. Vill vi satsa på den offentligt finansierade skolan får vi vara beredda att betala för det i form av skatter eller att det sparas på något annat. Det går inte att äta kakan och samtidigt ha den kvar.

Lars-Fredrik Andersson tror att fortsatta nedskärningar inom skolan kommer att leda till att det växer fram fler privatfinansierade lösningar, liknande det som just nu sker inom sjukvården.

– Föräldrar som har god ekonomi kommer kanske i större utsträckning köpa extraundervisning och läxhjälp till sina barn. Krav på att återinföra rutavdrag för läxhjälp kommer säkert att öka i omfattning även om det redan i dag går att göra rutavdrag för läxhjälp till yngre elever, men i begränsad omfattning.

Enligt regeringens bedömning kommer kommuner och regioner sakna 90 miljarder kronor år 2026 om inget görs. I år väntas var tredje kommun gå med underskott.

Per-Arne Andersson.– Kommunernas stora utgiftsposter är äldreomsorg och skola. Ett viktigt skäl till deras försämrade ekonomi är den demografiska utvecklingen. Vi har i dag både fler förskolebarn, fler grundskolebarn och fler i gymnasiet, vuxenutbildningen och äldreomsorgen än tidigare. Det behöver byggas många förskolor, skolor och äldreboenden. Lägger man mer resurser på skolan, får man dra ned på äldreomsorgen om inte sektorn tillförs mer pengar. Skolan och äldreomsorgen är lite av kommunicerande kärl, säger Per-Arne Andersson som är chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting.

– Det vi har att välja på är att kommunerna höjer skatten, lånar mer, säljer tillgångar eller att staten ger mer bidrag.

Att kommunerna finansierar sin verksamhet med hjälp av lånade pengar eller det som de får in från försäljning är väl knappast god ekonomi?

– Nej, det håller inte i längden. Det behövs mer pengar från staten.

 

Knivsta vill samarbeta över kommungränser för att finansiera välfärden

Knivsta mellan Uppsala och Stockholm är en av Sveriges mest snabbväxande kommuner, dessutom med en mycket ung befolkning. Medelåldern är 36 år, många är under 18 år. Inflyttningen är hög, precis som medianinkomsten och förvärvsfrekvensen.

– Trots det är det tufft för oss att klara att leverera de välfärdstjänster som medborgarna önskar, både på grund av ekonomin och personalsituationen. Vi, precis som många andra kommuner, undersöker därför möjligheterna till samverkan över kommun- och organisationsgränser. Vi tittar på ideellt och offentligt partnerskap och liknande, säger Peter Evansson (S) som är kommunstyrelsens ordförande i Knivsta.

– Jag har fått frågan om vi som socialdemokrater är emot privata initiativ. I Knivsta är det svårt att säga annat än att allt behövs för att vi ska klara av att hantera tillväxten och att fortsätta att finansiera väl-färden.

 Vilken är den viktigaste frågan på skolans område?

– Kompetensbristen, det vill säga rekrytering. Vi måste göra läraryrket mer attraktivt. En del är att se till att lärarna arbetar med rätt saker, att de kan fokusera på sin huvuduppgift. Trenden har tyvärr varit den motsatta under ganska lång tid, att de får lägga ner väldigt mycket tid på annat.

– Men för att klara det behöver vi hitta och anställa personer som kan ta över en del av de arbetsuppgifter som lärarna utför i dag.

* * *

Lärarnas Riksförbund genomförde i våras en enkätundersökning bland sina medlemmar om lärarnas arbetssituation i grund- och gymnasieskolan mm. 3716 medlemmar valde att delta i undersökningen som genomfördes under vecka i sex och avsåg situationen veckan innan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Annons

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Annons
Annons
Annons

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Målet: Bästa sparkommun 2020

Fackligt

Lärarfackens nya kampanj: Ge oss dina bästa tips för att spara på skolan!
– Det är en travesti på det besinningslösa sparandet, säger Åsa Elfving på LR.

Isak Skogstad lämnar skoldebatten – blir politisk expert för Liberalerna

Politik

– Man kan inte vara skoldebattör hela livet, säger Isak Skogstad till Skolvärlden.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Kommunens beslut slår mot 98 procent av skolans elever

NPF

”Smockan kommer att bli stor och vi kan inte trolla med knäna”, säger Helleborusskolans rektor Johan Danielsson.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera

Debatt: ”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

”Sex argument för att Bibeln ger mäktig kunskap”

Debatt

”För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan”, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet

Kommentera
Lärares arbetstid

Så undviker du att jobba gratis

Arbetstid

Allt för pressade scheman gör att många lärare inte hinner med jobbet på sin arbetstid och i praktiken jobbar gratis på sin fritid.

”Vi lärare måste bli bättre på att säga stopp”

Arbetsmiljö

Lärarupprorets företrädare uppmanar lärare att sluta jobba gratis i november.

Antalet fackligt anslutna på friskolejätten ökar i rekordfart

Fackligt

På friskolor är färre lärare anslutna till facket. Men inom IES växer medlemsantalet nu rekordsnabbt.

Nya siffror: Så många lärarstudenter fattas

Lärarbristen

Det kommer att vara brist på studenter inom samtliga lärarinriktningar de närmaste15 åren, och behovet växer.

Gymnasielärare prisas för arbete kring tvålärarskap

Lärarpris

Lärarna Marie Gilbertsson och Magdalena Lind tilldelas Helgepriset. 

Lågaffektivt bemötande

”Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder”

Lågaffektivt bemötande

”När debatten blir så svart eller vit som vi på senare tid har sett kring lågaffektivt bemötande missar den ofta perspektivet som kallas fronesis”, skriver Alexander Skytte.

Ordbråk efter profilernas debatt om lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Efter TV-sändningen fortsatte den livliga diskussionen mellan Bo Hejlskov Elvén och Isak Skogstad.

”Nej, barn gör inte rätt om de kan”

Debatt

”Lågaffektivt bemötande är en självisk ursäkt för att slippa ta ansvar”, skriver läraren Andreas Carlsson.

Kommentera

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

5 anledningar att undervisa på komvux

Vuxenutbildning

”Studiero, ingen betygshets, erfarenhet... Är du fortfarande nyfiken, eller har du blivit bortskrämd?” David Haas slår ett slag för att bli vuxlärare.

Debatt

4 enkla sätt: Så ska skolan ge klimatfrågan högsta prioritet

Debatt

”Varje elev har rätt att få uppfatta vidden av klimatkrisen så att hen ges möjlighet att själva agera och engagera sig”, skriver NO-läraren Emma Ådahl.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kö till lärarlegitimation – nya lärare drabbas

Lärarlegitimation

Skolverket håller inte tiden. Fler än 1 500 lärare har väntat längre än fyra månader på sin legitimation.

Debatt

”Får Skolverket hållas har vi en generation utan kunskaper”

Debatt

”Om Skolverkets förslag till nya kursplaner går igenom riskerar nästa generation stå utan viktiga begrepp om historiska epoker och kunskaper om vår världs geografi och statsskick”, skriver Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson (KD).

Kommentera

Kornhall: Jag fick med egna ögon se vad som gjort Vårbyskolan till en så bra skola

Skolutveckling

”Mitt möte med Vårbyskolan var så intressant eftersom det blottade en del saker som jag tycker det finns anledning att belysa”, skriver Per Kornhall.

Likvärdighet

Så kan lärare lyckas med sambedömning

Sambedömning

Specialpedagogen Helena Wallberg ger sina tips på hur lärare kan lyckas med sambedömning.

Här kan tre terminer bli verklighet nästa läsår

Skolsystemet

Två kommuner vill testa ett kortare sommarlov.

Särskilt stöd

SPSM: Minskningen av särskilt stöd är naturlig

Särskilt stöd

Andelen elever som får särskilt stöd i grundskolan minskar, enligt siffror från Skolverket. Enligt SPSM är minskningen helt i sin ordning.
 

Här riskerar undervisningstiden öka när kommunen sparar

Undervisningstid

En lokal överenskommelse i Uddevalla kom till när USK:en försvann – begränsade arbetsgivarens rätt att öka lärarnas undervisningstid.

Kommunen betalade 2,6 miljoner för lärar-app som ingen vill ha

Digitalisering

Appen som ska effektivisera lärarnas arbete förbryllar facket.
– Det är pengar i sjön, säger Gunnar Hermansson på LR i Uddevalla.

Debatt

”Utveckla samarbetet mellan skola och föräldrar kring läxor”

Hemläxor

Debattören menar att ett utvecklat samarbete skulle skapa förusättningar för elever att lyckas.

Kommentera

Larm om osäker arbetsmiljö för kemilärare: ”Kan vara farlig”

Arbetsmiljö

Många kemilärare upplever en stor stress av att kemikaliehanteringen är bristfällig på skolan, menar Kemilärarnas resurscentrum.

Läslov

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Det visar Skolvärldens granskning.

Hot och våld mot lärare

Misstänkt tystnadskultur bakom färre anmälningar

Hot och våld

Anmälningarna har minskat på Hjulsta grundskola och Arbetsmiljöverket har konstaterat att skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder. Samtidigt rapporteras det om en tystnadskultur på skolan som kan ha påverkat anmälningsnedgången.

Skyddsombudet: ”Våld mot lärare börjar redan i förskoleklass”

Arbetsmiljö

Irene Ziverts, huvudskyddsombud för LR i Stockholm, upplever att våldet mot lärare har gått ner i åldrarna.

Studie- och yrkesvägledning

David Spak är ”Årets vägledare”: Det bästa är att få skapa förändring

SYV

Skolvärldens bloggare David Spak prisas för sitt engagemang.

Blogg

Per Kornhall: Rör inte våra lärarutbildningar – men gör om dem!

Skolutveckling

Skolan i Färjestaden ingår i försöksverksamheten med lärarutbildning och övningsskolor. Per Kornhall besökte skolan – och imponerades av både ledning och medarbetare. 

Sexornas betyg fortsätter falla

Betyg

Andelen elever i årskurs sex som får godkänt i alla ämnen sjönk för fjärde året i rad. Våren 2019 var det största tappet hittills.

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor brister i digital kompetens: ”Är fortfarande rädda”

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor följer inte läroplanens riktlinjer om digitala verktyg. 

Forskning

Forskning: Lärares egen lärprocess avgörande för att höja eleverna

Lärande

För att lyckas förbättra elevernas resultat krävs att lärare får rätt förutsättningar, det menar forskaren Sara Engvall.

Debatt

”Lärare behöver assistenter – men bara med pedagogisk utbildning”

Debatt

”Med undervisningsassistenter får den legitimerade läraren en person till i klassrummet och eleverna någon som är utbildad, någon som har läst pedagogik och ämnet och kan undervisa”, föreslår rektor Jens West.

Kommentera
Storvretskolan

Så räddades problemskolan: ”Lever upp till lagen nu”

Botkyrka

Myndigheten var på plats på Storvretskolan i åtta månader – nu lever skolan upp till lagens krav.

Utredare i färsk rapport: ”Problem sopas under mattan”

Storvretskolan

Hur kunde situationen gå så långt? Det har oberoende utredare granskat.

Likvärdighet

Prisade föreningen Tamam: ”Vi jobbar för vänskap utan gränser”

Likvärdighet

De vill göra skolungdomar till aktiva samhällsmedborgare. Nu får Tamam Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris. 

BEO-anmälde läraren

Kritiserade fallet med BEO-anmälde läraren prövas i HD

Lärarbefogenheter

Det uppmärksammade fallet där en lärare lyfte en elev med NPF-diagnos har nu drivits hela vägen till Högsta Domstolen som tar upp ärendet.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons