Skickliga lärare dragplåster för populära skolor

I år har det gått fem år sedan Gy 2011 infördes. Skolverket, som har ett särskilt regeringsuppdrag att följa upp och analysera den reformerade gymnasieskolan, kom i veckan med en omfattande rapport om utvecklingen i gymnasieskolan de senaste fem åren, både på en mer övergripande nivå och program för program.

I rapporten konstateras att andelen elever på yrkesprogrammen har minskat över tid. Detta läsår går 52 procent av gymnasieeleverna på ett högskoleförberedande program, 26 procent på ett yrkesprogram och 22 procent på ett introduktionsprogram.

I rapporten konstaterar Skolverket att:

• Hälften av yrkesprogrammen har en stabil andel av eleverna i år 1. ”De största yrkesprogrammen är el- och energiprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet. Alla är inriktade mot yrken där det krävs starkt specialiserade kompetenser, som ofta är knutna till certifiering av olika slag.”
• Det har skett en elevförskjutning mot högskoleförberedande program som är mindre generella och mer arbetsmarknadsinriktade. Ekonomiprogrammet och teknikprogrammet attraherar allt fler.
• En av de största förändringarna sedan hösten 2011, förutom den stora tillströmningen till språkintroduktion, är just ökningen av elever på ekonomiprogrammet och minskningen av elever på estetiska programmet.
• Ungefär var tionde elev i gymnasieskolans år 1 i dag går på språkintroduktion. ”Detta innebär att det i år 1 går något fler elever på språkintroduktion än på ekonomiprogrammet – det tredje största av gymnasieskolans nationella program”, skriver Skolverket i rapporten. 

Sedan 2011 har andelen elever med utländsk bakgrund gått från 18,5 procent till 26 procent.  Den stora ökningen av antalet nyanlända gör lärarbristen än mer omfattande och riskerar enligt myndigheten att få ”betydande konsekvenser, vilket manar till en proaktiv politik”.

Skolverket höjer också ett varningens finger gällande likvärdigheten mellan skolor och kommuner och skriver i rapporten att man de senaste åren har sett en tendens att utbildade och erfarna lärare, liksom elever med goda grundskolebetyg, samlas på skolor och program med höga söktryck.

”Detta får till följd att de erfarna lärarna koncentreras till skolor där eleverna har hög motivation och goda förkunskaper, och vice versa – att de minst erfarna lärarna koncentreras till skolor där en högre andel av eleverna har låg motivation och låga förkunskaper. Då lärarnas kompetens har stor betydelse för skolors popularitet finns anledning att dra slutsatsen att denna tendens är över tiden självförstärkande.” 

Det visar att lärarna anpassar sig till den marknad som skolan dessvärre är i dag. Det är ingen nyhet att det ser ut så här, men det är först nu utslaget visar sig och lärarna börjar röra på sig. Det är rätt naturligt att man som lärare i en tuff arbetssituation söker sig till en skola med en rimligare arbetsbelastning, där det inte krävs lika mycket jobb med eleverna för att nå bra resultat, säger Anders Almgren, förste vice förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund.

Om erfarna lärare flyr vissa skolor risker de nya, som ska ersätta dem, att få en tuff start på karriären, konstaterar han.

Vi måste se till att skolan får en mer likvärdig struktur igen. Vi behöver anpassa resurserna så att de fördelas efter behov – är arbetssituationen på en skola svår behöver mer resurser riktas dit. Om kommunerna inte klarar av att fördela pengarna så att de hamnar där de bäst behövs så måste staten gå in och styra mer direkt, säger Anders Almgren.