Skolan där hållbarhet är en grön tråd

Det är inga futtiga mål som lärarna, eleverna, skolledningen och all annan personal på Malmö latin, en gymnasieskola med anor från 1400-talet, har att sträva mot. Om det pågående projektet Modellskolan faller väl ut ska Malmö latinskola bli ”Naturskyddsföreningens flaggskepp i skolsatsningen och vara den skola som visar vägen för ett hållbart samhälle”. 

Nedtyngande eller inspirerande? Gunilla Håkansson räcker upp handen för det senare. Skolan har genomgått en omfattande ombyggnad och omorganisation. Inför nyöppningen i augusti 2013 fick både lärare och skolledare söka om sina tjänster. Vid det laget hade projektet ”Modellskolan”, ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen, Malmö stad och Malmö högskola redan inletts, i syfte att göra Malmö latin till en föregångsskola vad gäller lärande för hållbar utveckling. 

– Vi visste att hela skolan skulle genomsyras av detta, så de som sökte sig hit var nog med på tanken och inställda på att de vill jobba med hållbar utveckling, säger
Gunilla Håkansson, som undervisar i biologi och naturkunskap.

Hon och några elever har precis varit i Stockholm och medverkat på Naturskyddsföreningens höstkonferens. Den här novemberveckan väntar en innovationsmässa i Malmö. Eleverna ska visa upp vad de åstadkommit i projektet ”Visionörerna” (en ordlek för visionära entreprenörer), där ettorna på det naturvetenskapliga programmet fått i uppdrag av miljöförvaltningen att komma med konkreta lösningar på hållbarhetsproblem. En grupp har arbetat med hållbar stadsförnyelse och har använt sig av spelet Minecraft för att skissa upp ett nytt bostadsområde. En annan har av återvunnet material konstruerat ”framtidshybrider” som konstverk.

– Eleverna är inskolade i ett sätt att jobba som känns tryggt och invant och en del tycker att det är tramsigt att till exempel bygga modeller. Andra säger att det är jättekul och att det ger en djupare förståelse för problemlösning. Många tycker att vi jobbar mer kreativt nu, och de flesta uppskattar det ämnesövergripande arbetet, säger Gunilla.

Hennes elever har bland annat varit på studiebesök på ekologiska institutionen på Lunds universitet och fått höra om deras forskning där, samt träffat en forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som föreläst om vattensjuka jordar. Andra lärares klasser har haft undervisning utomhus. Några elever har med våtdräkter och cyklop på fått utforska havsbotten vid Ribersborgsstranden.

– Vi vill jobba utåtriktat, ihop med andra aktörer i samhället. Det är bra för eleverna att komma utanför skolan. Vi brukar säga att det vi gör ska vara ”viktigt och på riktigt”, säger Gunilla. 

Hon har samarbetat med lärare i fysik och kemi när NV-eleverna haft vatten som tema, men i arbetslaget finns även lärare i svenska och engelska. Att hållbar utveckling inte ska avgränsas till de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del i arbetet med Modellskolan. I svenska passar hållbar utveckling utmärkt när eleverna ska skriva argumenterande texter, i engelska finns mängder av material om ”sustainable development”, konstaterar Gunilla.

– Hela skolan ska genomsyras av detta och vi har mycket samarbeten mellan ämnena. Det underlättar vårt fokus, men som alltid är det tiden som fattas. Första året handlade mycket om att pröva sig fram. Nu försöker vi hitta strukturer och gör till exempel en årsklocka för varje årskurs om vilka teman som är lämpliga och när. Vi försöker också knyta ihop arbetslagen och samarbeta mer.

Hon beskriver skolbibliotekarien som en spindel i nätet, liksom projektledaren från Naturskyddsföreningen, som har ett eget arbetsrum på skolan.

– Naturskyddsföreningen har varit jätteviktig, speciellt i början. De har kommit med förslag och inspiration i uppstartsprocessen. Det är bra att ha någon som påminner en, men tanken är att vi ska stå mer och mer på egna ben.

Modellskolan följs och utvärderas kontinuerligt av forskare från Malmö högskola och är en pilotstudie av hur det går att implementera lärande för hållbar utveckling. Projektet avslutas formellt 2016 – men inte arbetet. Malmö latinskola vill bli en mer relevant utbildningsanordnare i det moderna samhället och ser hållbar utveckling som en röd tråd in i framtiden.

Lär sig era elever mer än de på ”vanliga” skolor?
– Det är en komplex fråga. Kanske, om vi lyckas inspirera dem och få dem att känna sig engagerade. Eleverna säger själva att det känns mer på riktigt. Kanske kan vi få dem att använda det de lär sig om hållbar utveckling och kännedom om vilka aktörer som finns i samhället. Men om de får högre betyg än andra – det vet jag inte.