malmolatinklass

NV-eleverna på Malmö latinskola har vatten som tema

| Foto: David Polberger
Malmö latinskola

Skolan där hållbarhet är en grön tråd

Om det är svenska, engelska eller biologi på schemat spelar ingen roll. På Malmö latinskola ligger hållbar utveckling som ett raster över all undervisning.
– Det ger oss en identitet och ett fokus i vårt utvecklingsarbete, säger Gunilla Håkansson, lektor i biologi.

Modellskolan
  • Modellskolan är ett projekt som 2012–2016 drivs av Naturskyddsföreningen, i samarbete med Malmö stad och Malmö högskola, på Malmö latinskola. Lärande om hållbar utveckling ska genomsyra hela skolan och alla ämnen. Utvärderare/följeforskare följer projektet och återkopplar kontinuerligt resultat, observationer och reflektioner i syfte att bidra till lärande. En viktig del i projektet är att sprida erfarenheter vidare.

Enligt projektplanens syfte ska Modellskolan bland annat:

  • Genom metoden Lärande för hållbar utveckling (LHU) skapa lust och engagemang som kan påskynda omställningen i övriga skolor i Sverige och i samhället i stort.
  • Dokumentera processer genom forskningscirklar och -studier.
  • Förändra lärarnas attityd till LHU.
  • Genom att vara det föredömliga exemplet bli den nya normen för hur skolor ska organiseras och hur undervisningen ska struktureras.

Naturskyddsföreningen kom tidigare i år med rapporten ”Modellskolan på Malmö latin – lärande utvärdering år 1”. I den konstateras bland annat:

  • Att alla lärare inte känner delaktighet och är med på banan. ”Rektorerna behöver vara mer delaktiga i arbetet med utvecklingen av lärande för hållbar utveckling (LHU) – till exempel genom att göra uppföljning i medarbetarsamtalen”.
  • Lärarna har uppskattat att få inspiration och projektförslag från externa samarbetspartners. 
  • Att de lärare som kommit igång att testa arbetssätt med LHU främst finns inom ämnen som naturkunskap, samhällskunskap och engelska. ”Medan LHU upplevs ha en ganska given plats i dessa ämnen kan andra lärare behöva hjälp att få en ingång i sitt ämne. Det gäller exempelvis musik. En ingång kan vara att tänka utanför kursmålen och arbeta mot examensmålen i stället.”

Det är inga futtiga mål som lärarna, eleverna, skolledningen och all annan personal på Malmö latin, en gymnasieskola med anor från 1400-talet, har att sträva mot. Om det pågående projektet Modellskolan faller väl ut ska Malmö latinskola bli ”Naturskyddsföreningens flaggskepp i skolsatsningen och vara den skola som visar vägen för ett hållbart samhälle”. 

Nedtyngande eller inspirerande? Gunilla Håkansson räcker upp handen för det senare. Skolan har genomgått en omfattande ombyggnad och omorganisation. Inför nyöppningen i augusti 2013 fick både lärare och skolledare söka om sina tjänster. Vid det laget hade projektet ”Modellskolan”, ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen, Malmö stad och Malmö högskola redan inletts, i syfte att göra Malmö latin till en föregångsskola vad gäller lärande för hållbar utveckling. 

– Vi visste att hela skolan skulle genomsyras av detta, så de som sökte sig hit var nog med på tanken och inställda på att de vill jobba med hållbar utveckling, säger
Gunilla Håkansson, som undervisar i biologi och naturkunskap.

Hon och några elever har precis varit i Stockholm och medverkat på Naturskyddsföreningens höstkonferens. Den här novemberveckan väntar en innovationsmässa i Malmö. Eleverna ska visa upp vad de åstadkommit i projektet ”Visionörerna” (en ordlek för visionära entreprenörer), där ettorna på det naturvetenskapliga programmet fått i uppdrag av miljöförvaltningen att komma med konkreta lösningar på hållbarhetsproblem. En grupp har arbetat med hållbar stadsförnyelse och har använt sig av spelet Minecraft för att skissa upp ett nytt bostadsområde. En annan har av återvunnet material konstruerat ”framtidshybrider” som konstverk.

– Eleverna är inskolade i ett sätt att jobba som känns tryggt och invant och en del tycker att det är tramsigt att till exempel bygga modeller. Andra säger att det är jättekul och att det ger en djupare förståelse för problemlösning. Många tycker att vi jobbar mer kreativt nu, och de flesta uppskattar det ämnesövergripande arbetet, säger Gunilla.

Hennes elever har bland annat varit på studiebesök på ekologiska institutionen på Lunds universitet och fått höra om deras forskning där, samt träffat en forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som föreläst om vattensjuka jordar. Andra lärares klasser har haft undervisning utomhus. Några elever har med våtdräkter och cyklop på fått utforska havsbotten vid Ribersborgsstranden.

– Vi vill jobba utåtriktat, ihop med andra aktörer i samhället. Det är bra för eleverna att komma utanför skolan. Vi brukar säga att det vi gör ska vara ”viktigt och på riktigt”, säger Gunilla. 

Hon har samarbetat med lärare i fysik och kemi när NV-eleverna haft vatten som tema, men i arbetslaget finns även lärare i svenska och engelska. Att hållbar utveckling inte ska avgränsas till de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del i arbetet med Modellskolan. I svenska passar hållbar utveckling utmärkt när eleverna ska skriva argumenterande texter, i engelska finns mängder av material om ”sustainable development”, konstaterar Gunilla.

– Hela skolan ska genomsyras av detta och vi har mycket samarbeten mellan ämnena. Det underlättar vårt fokus, men som alltid är det tiden som fattas. Första året handlade mycket om att pröva sig fram. Nu försöker vi hitta strukturer och gör till exempel en årsklocka för varje årskurs om vilka teman som är lämpliga och när. Vi försöker också knyta ihop arbetslagen och samarbeta mer.

Hon beskriver skolbibliotekarien som en spindel i nätet, liksom projektledaren från Naturskyddsföreningen, som har ett eget arbetsrum på skolan.

– Naturskyddsföreningen har varit jätteviktig, speciellt i början. De har kommit med förslag och inspiration i uppstartsprocessen. Det är bra att ha någon som påminner en, men tanken är att vi ska stå mer och mer på egna ben.

Modellskolan följs och utvärderas kontinuerligt av forskare från Malmö högskola och är en pilotstudie av hur det går att implementera lärande för hållbar utveckling. Projektet avslutas formellt 2016 – men inte arbetet. Malmö latinskola vill bli en mer relevant utbildningsanordnare i det moderna samhället och ser hållbar utveckling som en röd tråd in i framtiden.

Lär sig era elever mer än de på ”vanliga” skolor?
– Det är en komplex fråga. Kanske, om vi lyckas inspirera dem och få dem att känna sig engagerade. Eleverna säger själva att det känns mer på riktigt. Kanske kan vi få dem att använda det de lär sig om hållbar utveckling och kännedom om vilka aktörer som finns i samhället. Men om de får högre betyg än andra – det vet jag inte.

Kommentera