Skolan där lärarna trivs – trots dåligt rykte

Petterbergsskolan i Västerås har högre andel legitimerade och behöriga lärare än de flesta skolor – men lägre måluppfyllnad.
Så är det en ”bra” eller ”dålig” skola?

Lärare, fack och skolledare är eniga: Pettersbergsskolan i Västerås är en bra skola och en bra arbetsplats. Andelen behöriga lärare är högre än snittet i såväl kommunen som riket, eleverna är vetgiriga och utvecklas mycket under sin skolgång.

Samtidigt har skolan kommunens lägsta måluppfyllnad. Endast 33,9 procent av avgångseleverna i årskurs 9 nådde kunskapskraven i alla ämnen läsåret 2021/22. Enligt ryktet, ärvt från det utanförskapsområde där merparten av eleverna bor, är skolan inte bara dålig utan till och med farlig, med bråk, stök och kriminalitet, en bild som förstärks av mediebevakningen, enligt lärare som Skolvärlden talat med.

–  Ibland har vi känt att när det händer någonting hos oss står det i alla tidningar, men händer samma sak på en annan skola – och det gör det – så är det tyst, berättar Pierre Raquette, SO-lärare på Pettersbergsskolans högstadium och huvudskyddsombud för LR i Västerås.

Oförtjänt dåligt rykte

Han har jobbat på skolan i över 20 år och aldrig funderat på att byta arbetsplats. Han tycker att det är tråkigt att skolan dras med ett oförtjänt dåligt rykte, och menar att det drabbar eleverna varje gång det kommer till uttryck i skriverier.

– Eleverna kan tycka att det är jätteorättvist och då är det vi lärare som får prata med dem. Vi är inte ute efter att lokalpressen alltid ska skriva positivt, men de är snabba att skriva när något är dåligt, säger han.

Merparten av eleverna har ett annat modersmål än svenska, föräldrar med låg utbildningsnivå och låg socioekonomisk status. Det gör att många har långt till de nationella målen när de börjar skolan och en stor andel av dem når inte hela vägen fram, men det betyder inte att Pettersbergsskolan är en dålig skola, menar Pierre Raquette.

– Mäter man bara måluppfyllelse har vi inte en chans, men det är ju ett väldigt trubbigt instrument. En elev kan ju göra en jätteresa utan att ens få ett betyg, beroende på var den startade. Våra elever utvecklas jättemycket, säger han.

Hon är här för att stanna

– Vad andra tycker om skolan kan jag inte göra så mycket åt. De borde komma hit och titta, tillägger han.

Enligt honom och hans kollegor präglas skolan inte alls av bråk och stök, utan tvärtom av lugn och stabilitet. Maria Larsson är lärare i engelska och franska. Hon har tidigare jobbat på mer populära skolor i stan, med ett elevunderlag präglat av medelklassungdomar med engagerade föräldrar.

– Vi har inte mer bråk på den här skolan än på andra. En del föräldrar är oroliga när deras barn ska börja här, men när de kommer hit och tittar blir de imponerade, säger hon.

Hon jobbar på Pettersbergsskolan sedan 2019 och vill inte byta tillbaka.

– Vi har duktiga, behöriga lärare, vi har speciallärare och specialpedagoger, socialpedagoger, ett fantastiskt elevhälsoteam med skolsyster och skolpsykologer. Det är en så bra skola och arbetsplats, men föräldrar väljer bort vår skola för att den ligger där den ligger, säger hon.

Läsåret 2021–2022 låg behörigheten på Pettersbergsskolans högstadium på 88 procent, att jämföra med ett snitt på 71 procent för Västerås kommun och 75 procent i hela riket, enligt Skolverkets siffror. Skolans egen siffra för innevarande läsår är 96 procent.

Ansvarig för den strikta hållningen när det gäller behörighet är rektor Catharina Luthman. De enstaka fall då en obehörig tillfälligt undervisar kräver hon att personen läser in behörighet parallellt.

”Finns alltid någon att söka stöd hos”

Hon säger att det är två uppenbara saker man behöver göra som rektor för att se till att man har behöriga lärare på alla positioner: först ska man rekrytera dem, och sedan ska man behålla dem. Då är det bra med tydlig ansvarsfördelning och tillit till lärarprofessionen.

– Jag får intrycket av att min personal värdesätter att vi har en tydlig organisation där alla vet vem som gör vad, och det finns så många mål i skolan att man blir yr i huvudet, men jag har sagt att vi har två prioriterade mål. Det första är svenskan, som är avgörande för allt annat. Det andra är värdegrundsarbetet som skapar miljön på skolan, hur man beter sig mot varandra, säger hon.

För Catharina Luthman hänger värdegrundsarbetet, elevhälsan och arbetsmiljön tätt ihop och på Pettersbergsskolan finns utöver elevhälsoteam också flera trygghetsteam med lärare, kuratorer och socialpedagoger som följer upp eventuella kränkningar och disciplinära ärenden, samt ett närvaroteam.

– Här är du aldrig någonsin ensam. Det finns alltid någon att söka stöd hos, säger hon.

Här har hon hittat hem

Socialpedagogerna stöttar lärare med enskilda elever och avlastar genom att ta hand om arbetsuppgifter som lärare tidigare fått lägga tid på.

– Är det mycket frånvaro, soc-anmälningar, polisanmälningar och liknande behöver jag inte ringa hundra samtal. Socialpedagogerna löser det så att jag kan undervisa, säger Pierre Raquette, och tillägger:

– Undervisning, betyg och bedömning är väl det vi lärare ska syssla med. Där har vi kommit långt på Pettersbergsskolan.

Sophia Alm är lärare i svenska på skolan. Liksom Maria Larsson känner hon att hon hittat hem efter att ha jobbat många år på friskolor  i stan.

– Jag har alltid varit intresserad av det mångkulturella mötet, och det blev extra tydligt för mig när jag jobbade på skolor som inte alls hade mycket av det inslaget, säger hon.

Respekt från vårdnadshavare

På hennes tidigare arbetsplats kunde gnissel uppstå när vissa föräldrar lade sig i för mycket, ställde orimliga krav vid betygsättning och liknande. Nu ligger utmaningen snarare i att göra sig förstådd.

– Vi får en enorm respekt från vårdnadshavarna här. De allra flesta utgår från att vi gör vårt bästa för deras barn. Tidigare har jag kunnat känna att föräldrarna ställer krav som inte passar min lärarroll. Jag vill i första hand jobba med eleverna, inte med föräldrarna, säger hon, och fortsätter:

– Samtidigt är det svårare att få kontakt med vårdnadshavarna nu. På min tidigare skola kunde jag bara ringa upp, men nu behöver jag ofta koppla in en tolk.

Antalet svenskfödda elever med svenskfödda föräldrar är försvinnande få på skolan. Familjer som nyttjar skolvalet tenderar att söka sig någon annanstans. Rektor Catharina Luthman menar att det handlar mycket om att välja bort, och att valet inte nödvändigtvis handlar om kvaliteten på undervisningen.

– Det är ju inte så att föräldrar tar reda på fakta när de väljer skola. Man går på ryktet och vad någon bekant säger. Först och främst anser man att friskolor är finare. Sedan tittar man på hudfärgen. Det är ”white flight”, säger hon.

Går snabbt att rasera ett rykte

Vad tänker du om att ni utmålas som en ”dålig” skola?

– Folk tror nog inte att arbetet vi gör är dåligt, däremot att eleverna är farliga, har man hört. I våra trygghetsenkäter är eleverna jättenöjda, men vad hjälper det när någons granne som aldrig satt sin fot på skolan säger att ”där kastar de kniv och äter knark”? Att rasera en skolas rykte går på en kafferast, att bygga upp det igen går nästan inte, säger Catharina Luthman.

När Pierre Raquette började på skolan 1999 kom elever från hela stan. Den hade matteprofil och en majoritet av eleverna var svenskfödda. I  dag är det inte många kvar.

– Det har förändrats enormt på 20 år. I  dag måste jag undervisa så oerhört mycket mer; jag pratar mycket mer. För 20 år sedan kunde jag sätta en text i händerna på dem och räkna med att de läste och förstod. Det går inte nu. Jag måste berätta, ge dem en förförståelse och en bakgrund. Man får jobba mycket med språkutvecklande arbetssätt, säger han.

– Men var det bättre förr? Nej. Det var annorlunda förr, säger Pierre Raquette.

”Vad är en bra skola?”

Maria Larsson resonerar på liknande sätt. Det är inte betygen som avgör kvaliteten på verksamheten, menar hon.

– Vad är en bra skola? Är det bara baserat på måluppfyllelse? Många av våra elever får inte ett godkänt betyg, men de utvecklas enormt mycket, och jag har duktiga kollegor och en ledning som ser mig. Jag har inte ångrat en dag att jag bytte hit, säger hon.