Annons
Trifa Abdulla, lärare och journalist, medverkar i boken ”Skolan och integrationen”. Foto: Jonas Bilberg

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Publicerad 16 oktober 2017

Fakta

Tecken på att någon är utsatt för hedersvåld

  • Det ringer ofta i mobilen, och det är inte kompisar.
  • Eleven har bråttom hem efter skolan.
  • Eleven har ont i huvudet eller magen.
  • Eleven får inte delta i skolgymnastiken eller under besök i simhallen.
  • Eleven är arg, skolkar, eller klär sig utmanande.
  • Men – lika ofta saknas tecken.

Relaterat

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

Trifa Abdulla klädde sig utmanande i skolan. Skjortor som kortkorta klänningar, genomskinliga tröjor. Hon bytte om hemma hos sin bästa vän, två hundra meter från skolan. Efter skoldagen bytte hon igen, till kläder som föräldrarna kunde acceptera.

– Det var ett försök till frihet. De fick inte ta mina kläder också. Det var sista fronten som inte fick rasa, sen hade jag inget annat som var mitt – de tog allt ifrån mig. Jag kunde göra vad som helst bara för att inte komma till skolan i kläder som mina föräldrar hade accepterat, säger hon.

Trifa Abdulla kom från Irak till svenska Morgongåva, fyra mil utanför Uppsala, 1991. Familjen bestod av mamma och pappa, två systrar och tre bröder. Hennes yngsta syskon, en syster, föddes i Sverige.

– Det var mycket rasism och småstadsmentalitet som rådde. Jag blev mobbad under hela grundskolan. Men det var bra att vi var en av få invandrarfamiljer i början. Jag lärde mig svenska på två månader. 

I dag är hon journalist, men arbetar som lärare med introduktionselever på ett gymnasium i Eskilstuna. Under Bokmässan i Göteborg, i slutet av september, berättade hon om hedersvåld, och hon är intervjuad i antologin ”Skolan och integrationen”, av journalisten Mats Ögren Wanger (Mondial).

– Skolan är den naturligaste mötesplatsen i den ålder då eleverna råkar ut för heders-våld. Jag tror att det är viktigt att lärare och annan skolpersonal får kunskap, säger hon.

I sitt eget arbete satsar hon på att komma nära eleverna, för att de ska våga berätta.

– Det finns såklart en massa saker som man kan tänka på, men man får inte se sig blind på dem, jag visade aldrig de tecknen. Jag var en jättebra elev, hade aldrig ont i magen, gick aldrig till skolsköterskan och pappa stod inte och skulle hämta mig med bilen efter skolan, säger hon.

Jag upplevde inget stöd i skolan, nästan tvärt om.

Trifa Abdulla blev misshandlad av sina föräldrar och hon fick inte gå på bio, inte vistas på platser där det kunde finnas killar. De vuxna i skolan gjorde ingenting.

– Jag upplevde inget stöd i skolan, nästan tvärt om. En ovilja att ta i problemet eller komma nära mig när jag någon gång bröt ihop, som en spetälsk, säger hon.

Då, för knappt tjugo år sedan, fanns inte samma kunskap om våld med hedersmotiv. Det var innan Fadime Sahindal mördades på grund av att hon ville leva ett fritt liv tillsammans med sin pojkvän.

1999 flydde Trifa Abdulla hemmet. Det tog många år för henne att förstå vad hon varit utsatt för.

– Det var i precis samma veva som Fadime, jag träffade henne av en händelse på gatan en gång, och det kändes som vi var ensammast i världen.

Antologin ”Skolan och integrationen”.Trifa Abdulla är kritisk till hur samhället hanterar hedersrelaterat våld. Hon menar att det är en viktig integrationsfråga. 

– Hedersvåld handlar inte bara om mäns våld mot kvinnor, men säger man det då är man rasist. Det är klart att man som vanlig människa, som lärare inte vågar. Det har jag har full förståelse för. Men då sviker man eleverna.

Min mamma var med i förtrycket, mina bröder var både förövare och offer.

Hon är noga med att poängtera att det inte heller handlar om religion. Men att prata om det som bara en fråga om mäns generella våld mot kvinnor gör att de komplexa delarna i hederskulturen kommer i skymundan.

– Det farliga med att säga att det bara handlar om mäns våld mot kvinnor är att det blir ett trubbigt redskap. Min mamma var med i förtrycket, mina bröder var både förövare och offer. Det här är en gren av våldet mot kvinnor där kvinnor ingår, det är kvinnor som bevakar och är med, både i den psykiska misshandeln – och den fysiska.

Under en lektion berättade en av hennes elever att hans flickvän tvingats stänga ned sina sociala kanaler och att han inte kunde ringa henne längre. Hennes familj hade tvingat henne. Hans lösning var att – i ilska och frustration – vända sig till Sverigedemokraterna. 

– Debatten är så polariserad i dag, det är ett ormbo att ta i de här frågorna. Antingen är man för invandring och en kravlös integrationspolitik eller så är man rasist, säger Trifa Abdulla. Hon menar att den som säger att hedersvåld handlar om kultur ofta rasiststämplas. Och att den rädslan också hindrar lärare från att ingripa.

– Men det är sånt abstrakt argument. Vem är det som ska dra rasistkortet? Det är inte den utsatta tjejen eller killen. Det är inte ens kollegor eller polisen. Som lärare ska man inte vara rädd för rasistkortet. Det är kanske föräldrarna (som drar rasistkortet) men de kommer in ganska sent i processen, om de ens gör det.

Jag har svårt med sociala relationer, jag känner mig alltid lite trasig.

Efter det att Fadime Sahindal blev hedersmördad hade Trifa Abdulla skyddad identitet. Hon var rädd för att hon skulle bli dödad. Det tog år av arbete för att förstå vad som hänt och för att kunna bli sig själv.

– Jag har svårt med sociala relationer, jag känner mig alltid lite trasig. Det har tagit många år av behandling och sjukhusvistelser att bli den tjej jag ville vara, en fri människa. Man blir arg. Jag är arg på mycket. Jag ser orättvisor tidigare än andra. De säger till mig att ”du ser vargar överallt”. Jag gör det, säger hon.

I klassrummet letar hon inte lika mycket tecken, som att hon satsar på att komma nära sina elever. Det är när hon vinner deras förtroende som det är möjligt att prata med en elev som inte verkar må bra.

Lärare bör ta varje tillfälle i akt, menar hon.

– Jag hamnar ofta i diskussioner med ungdomar generellt, de håller på att lära sig vad det är att vara vuxen. Vi hamnar ofta i konflikter när vi diskuterar saker som religion, integration eller jämställdhet. Så fort en diskussion uppstår ska man vara rak. Vi får inte tumma på mänskliga rättigheter. Jag kan vara en bra förebild verbalt, inte bara låta killar prata, och sen kan man prata om de här ämnena, att det här är inte okej, det finns hjälp att få. Då pekar man inte ut någon speciell heller. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons