”Skolan kanske inte ens behövs”

Människor har i alla tider organiserat hur deras samhälle ska fortleva. En del av det handlar om unga individer, de vi brukar kalla barn.

Barn kan formas till nästan vad man vill. Speciellt om dessa oskrivna blad fråntas möjligheten att kommunicera med andra som har avvikande idéer om den rätta vägen. Till exempel föräldrar som ansåg att barn skulle hjälpa till i jordbruket, systugan eller gruvan. Och alltså inte slösa tid på att lära sig läsa, skriva, räkna och se världen bortom byn.

I våra gener finns grunden till förmågor som språket, användandet av verktyg och att se vad som inte finns. Till exempel sånt vi kallar framtiden, utveckling och innovationer. Men det betyder tyvärr inte att alla alltid använder de anlagen.

Aj! Jag skrev ”sånt”, vilket ordbehandlaren direkt påpekar för mig. Snacka om att vi har fått ett nytt grymt sofistikerat verktyg. Så radikalt att det hamnat i den heta kategorin IT.

En definition av teknologi är ”det som inte fanns när man växte upp”. Typ Google, Periscope, Youtube och allt i Steam. Papper, pennor och böcker är ju inte teknologi. Det är bara vanliga prylar.

Platon var för 2 500 år sedan oerhört kritisk till det skrivna ordet, en teknologi han ansåg fördärvade det mänskliga tänkandet. Sicken tokskalle, det är ju tack vare skriv- och pappers-teknologierna som vi än i dag kan ta del av vad han sa. Youtube och Steam fanns ju inte på Platons tid.

I dag har vi hjärnforskare som är mycket kritiska till att barn inte lär sig läsa och skriva. Då riskerar deras hjärnor att bli annorlunda. Vi måste tydligen förstå att barn ska lägga enormt mycket tid på att lära sig det – och att räkna. Annars kan det ju bli en annan framtid än vår historia.

Avancerad matematik är det till synes oerhört viktigt att alla kan. Mycket viktigare än att veta skillnaden mellan råg och vete, eller perception och sentiment. Att kunna räkna var viktigt redan på 1600-talet, då ”computer” var en yrkestitel på de som kunde räkna. Smarta telefoner och Wolfram-Alpha fanns ju inte när de levde.

Vad ska barn då kunna framöver? Vad blir ungas roll?

Vissa samhällen fostrar nya generationer att leva i en värld som är som den alltid har varit. ”Alltid” beror naturligtvis på hur dess historia beskrivs. Exempelvis att vår moderna skola föddes i övergången från jordbruks- till industrisamhälle.

I boken ”Weapons of Mass Instruction” (2009) målar John Taylor Gatto en mörk bild av de krafter som runt förrförra millenniumskiftet formade dagens skola. Att i skolan sortera, utbilda och träna barn till en framtida arbetskraft var en viktig hörnsten i utvecklingen mot industrisamhället. 

I sin bok ”Barnets århundrade” (1900) ville Ellen Key å andra sidan sätta barnet, och dess utveckling, i centrum. Hon såg skolan som en viktig del i skapandet av en humanare värld. Det är ett par exempel på innovativa personer som hade idéer, låt vara olika, om vart de var på väg.

Betydelsen av barn, och deras relation med äldre och samhällsutvecklingen, har skiftat över tiden. Kom också ihåg att den moderna skolan inte fanns för runt 100 år sedan.

Så vart är vi på väg?

Vi verkar ha glömt att se framåt och staka ut hur vi vill att vårt samhälle ska utvecklas. Om vi börjar med det, så kan vi sedan bestämma hur vi ska skapa världens bästa start i livet för dem vi kallar barn.

Vem vet, skolan kanske inte ens behövs för ett sådant mänskligt lyft. Dagens unga verkar lära sig en massa utanför skolan. Och allt som enligt många vuxna borde skötas av skolan kanske kan hanteras på andra sätt.

Richard Gatarski
Rådgivare, inspiratör och provokatör inom mediala och sociala innovationer