stress_ny_bild
Arbetsmiljö

Så löste skolan lärarstressen

Här är projektet som bryter mot det traditionella skolupplägget. Träkvista skola har med arbetsmodellen ”sammanhållen tid” utvecklat lektioner som både har förbättrat lärarnas arbetsmiljö och elevernas utveckling.

Sammanhållen tid:

Höstterminen 2009 börjar Träkvista skola på Ekerö använda arbetsmodellen ”sammanhållen tid”. 

Konkret på schemat innebär det att skolans lärare och elever arbetar med ett ämne en gång i veckan genom färre och längre lektioner. Det kan till exempel innebära ett tre-timmars pass i svenska eller en hel förmiddag med fysik. 

Arbetssättet har gynnat både lärares möjlighet att i lugn och ro på arbetstid kunna genomföra för- och efterarbete, lektioner och allt annat som ingår i en lärares arbetsvecka.

Förändringsprojektet har lett till stora fördelar för elever både vad gäller arbetsmiljö och utveckling. Nu finns möjligheten att fördjupa sig, hinna klart, får tid med sina lärare etc.

För sju år sedan genomförde Träkvista skola på Ekerö en stor förändring för både lärare och elever. Lärarna var trötta på att de aldrig hade möjlighet att samarbeta, stressen bland personalen ökade och tiden räckte helt enkelt aldrig till. Personal och skolledning valde därför att göra något åt den ohållbara situationen och tillsammans införde man en helt unik arbetsmodell under namnet ”Sammanhållen tid”.

Målet var att skapa en skolmiljö med mindre stress för lärarna och bättre undervisning för eleverna.

Johan Ekman är biträdande rektor på Träkvista skola. Han berättar om införandet av ”sammanhållen tid” för sju år sedan.

– Lärarna på skolan hade svårt att träffas eftersom de alltid vad uppbokade med undervisning, och som arbetsgivare kunde jag bara hänvisa till planeringstiden mellan lektionerna som på sin höjd kunde bestå av maximalt femton minuter. Så vi började fundera på hur vi skulle vilja göra, och det ledde fram till att vi valde att lägga ut all undervisningstid på samma gång för eleverna, säger Johan Ekman till Skolvärlden.

Modellen omfattar skolans elever från och med årskurs fyra. En vanlig undervisningsdag för en elev i årskurs 5 kan exempelvis bestå av fyra timmar NO – på en och samma dag.

– Det gör att lärarnas scheman blir mer kompakta. Det vi ville komma åt var lärarnas arbetstid, men det som hände var att undervisningen utvecklades väldigt mycket, berättar Johan Ekman.

Jag tycker att det ger otroligt mycket mer kvalitet

Elin Lavén har varit lärare i 16 år och undervisar i matematik och de naturorienterande ämnena på Träkvista skola och hon tycker det fungerar jättebra med arbetsmodellen på skolan.

– Jag har jobbat med det här i fyra år och jag skulle inte kunna gå tillbaka till systemet med kortare lektioner, säger hon till Skolvärlden och fortsätter:

– Jag tycker att det ger otroligt mycket mer kvalitet. Både undervisningarna och relationerna till eleverna, säger Elin Lavén.

Hon menar att eftersom det har blivit allt fler elever i skolklasserna hade det medfört större utmaning i att undervisa, men detta har underlättats betydligt i och med att lektionerna har blivit längre med det nya systemet.

– Att kunna gå in och labba tillsammans och prata om uppgifter, bygga teorin till det praktiska under ett och samma pass – det är otroligt bra. Man kan knyta ihop allting under samma pass, vilket jag tycker är jätteskönt, säger Elin Lavén.

Schemat har blivit luftigare och i dag behöver hon inte springa runt  mellan olika grupper, som hon menar att hon gjorde när hon jobbade med korta lektioner.

– Jag träffar ju färre klasser under längre tid. Det blir inte så sönderhackat, utan jag får bättre planeringstid. Jag har också en mycket bättre arbetssituation, sen är det bättre för eleverna. Nu kan vi ha de fördjupade diskussionerna och analyserna som man eftersträvar i många skolor, säger Elin Lavén.

Utanför lektionen får lärarna nu mer tid att planera, möta upp eleverna och hantera de administrativa delarna.

– För lärarens del kan man komma åt undervisningsfria dagar. Vilket gör att man kan planera under skoltiden och slipper göra något efter arbetsdagen, säger Johan Ekman.

För elevernas del handlar det egentligen om att istället för 7–8 pass per dag har de enbart två skolämnen, fördelat på lika många pass, på en dag. Elin Lavén beskriver hur det efter införandet har blivit mycket lugnare bland eleverna i klassrummet.

– Kunskap måste få ta tid. De känner sällan att tiden rinner iväg. Utan nu har vi tid att vrida och vända, analysera och föra resonemang under lektionerna. Vilket är fantastiskt bra, för resonemang är något som är viktigt och som måste göras i samspråk – och nu finns det tid för det. Man kan inte få den kunskapen på fyrtio minuter, inte nu när jag sitter med facit i hand.

Johan Ekman berättar att man på skolan har märkt att elevernas resultat har ökat, om det beror på införandet av den sammanhållna tiden eller inte är svårt att säga.

– Däremot har sjukfrånvaron bland personalen minskat. Det såg vi ganska snabbt. Det är sällan sjukfrånvaro bland lärarna, säger han.

Varför tror du att andra skolor inte har nappat på upplägget?

– Kanske för att man vet vad man har och att man inte vet vad man får. Många skolor är fast i det traditionella. Jag tror att man är lite för fega inom den svenska skolan. Klart man har en utmaning som schemaläggare men det går att lösa med hårt jobb, säger Elin Lavén.

– Den svenska skolan är jätterädd för den här typen av stora förändringar, säger Johan Ekman och tillägger:

– Jag tror att man blir lite rädd för det här med långa arbetspasset och tänker ”hur ska jag orka med ett fyratimmarspass?”. Men man måste planera och få in mer variation, långa lektionerna gör att variationen ökar och det är viktigt.

Skulle du som lärare kunna gå tillbaka till det gamla lektionssystemet?

– Nej, det skulle jag inte. Jag är fast i detta nu, säger Elin Lavén.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm