Skolreportage på Åland.Kjell Nilsson, bildningsdirektör.Foto: Per Groth

Kjell Nilsson, bildningsdirektör i Mariehamn.

| Foto: Per Groth
Åland

Skolchefen: ”Vi knycker hej vilt från både öst och väst”

Förtroendet för lärarna från både elever och föräldrar är stort på Åland. Välutbildade lärare ger tillit och signalen till eleverna hemifrån är att skolan är viktig.

I stadshuset, högst upp på en kulle i Mariehamn, arbetar Kjell Nilsson som är bildningsdirektör och den högsta tjänstemannen inom skol-väsendet i Mariehamn. Han är svensk i grunden och utbildad i Sverige men har arbetat länge i den åländska skolan. 

Kjell Nilsson har full koll på vad varje elev kostar i Mariehamns skolor. Den höga standarden har sitt pris förstås.

– Våra politiker har sedan länge förstått att vi ska satsa på skolan. Vi är små och ligger mitt i havet och behöver kunskap.

Varje elev på högstadiet kostade drygt 140 000 kronor under förra läsåret, och en elev på lågstadiet drygt 112 000 kronor. Det är inklusive allt. I Sverige var genomsnittskostnaden per elev i grundskolan 111 100 kronor för år 2017, enligt SCB.

Vi ser vad som funkar och vad som inte gör det, och så tar vi efter det som funkar.

Kjell Nilsson menar att Ålands skolsystem har flera fördelar. De har en utbildningsskuta som visserligen ligger lite efter både Finland och Sverige men den går snabbt att ändra kurs på.

– Vi knycker hej vilt från både öst och väst. Vi ser vad som funkar och vad som inte gör det, och så tar vi efter det som funkar. Sedan går det rätt fort att ändra för oss.

Dessutom, tillägger han, tar politikerna inte bort professionalismen från lärarna. Politikerna sätter mål men förklarar inte hur man ska nå dem.

Vad är finskt och vad är svenskt hos er – kan du ge exempel?

– Finskan har en grundlig metod att följa, gör så här i den här ordningen så fungerar det, och då gör vi så. Från svenska sidan har vi sedan plockat in elevverkligheten i det här strikta systemet. Vi har exempel från vardagen som visar vad eleverna har för nytta av det de lär sig – det är jättebra i Sverige. 

– Korsbefruktningen är en framgångsfaktor. Det blir inte så mycket hit och dit. Vi ligger visserligen inte i framkant med alla nyheter men att ligga trea är inte så dumt det heller. Vi är en trygg Volvo, ingen Maserati. I Pisa-undersökningen är vi till och med bättre än Finland, säger han och skrattar.

Även Kjell Nilsson lyfter det faktum att lärarnas auktoritet i klassrummen och mot vårdnadshavarna är stor. Att förtroendet och tilliten är stor.

– Jag som förälder vet inte nödvändigtvis bättre. Går du till doktorn för att ta blindtarmen så berättar du inte för doktorn hur hen ska göra. Läkaren får sköta det själv. Den inställningen finns här i högre grad än i Sverige, det upplever jag. Sedan finns det förstås undantag, vi kan också göra fel.  

Förtroende tar tid att bygga upp.

Influenser, från både lärare och vårdnadshavare som flyttar till Åland, sätter sina spår.

– Det tuffar till sig i våra skolor också. Men vi är väldigt noga med att, förutom att anställa lärare som är kompetenta, anställa dem som tycker om barn. Det är ett relationsyrke. Då kan man som lärare vara bestämd och det går bra. 

– En del föräldrar tycker att de köper en produkt – utbildning – och då ska lille Putte ha åtta i religion (betygen går från 4 till 10). Men genom att arbeta för att ha en schysst kontakt med föräldrarna så löser det sig i 99 fall av 100. Förtroende tar tid att bygga upp men det är lättare om du som lärare har en gedigen utbildning i grunden. Då är du trygg i den, säger Kjell Nilsson.

Problem med psykisk ohälsa bland unga, och framförallt flickor, märks även här. För de elever som behöver extra stöd finns ett utarbetat system i tre steg. Först ett allmänpedagogiskt stöd där läraren använder sina verktyg som pedagog. Räcker inte det, så väcks i nästa steg ett ärende tillsammans med hemmet och man möts i en elevvårdsgrupp där man bedömer behovet av specialpedagogiskt stöd med åtgärdsplan. Sista steget är ett mångprofessionellt stöd. 

Genom att på det sättet sätta in hjälpresurser så tidigt som möjligt undviker man i möjligaste mån att problemen växer. De små klasserna bidrar också till att alla elever får mer tid med läraren. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm