per_kornhall

Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna och bloggare på skolvärlden.se.

Läromedel

Lärare kan inte köpa läromedel: ”Dramatiskt olikvärdigt”

Var femte lärare saknar nödvändiga läromedel. Det visar en ny studie, som också blottar stora skillnader i hur mycket pengar olika skolor lägger på inköp av litteratur.
– Olikvärdigheten är dramatisk, säger Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna.

Tillgången på läromedel

Den aktuella rapporten har tagits fram av Läromedelsförfattarna, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer.

Sammanlagt 592 lärare och 517 rektorer svarade på frågor om tillgången till läromedel. Frågorna till lärarna ställdes i en webbenkät under mars 2020 bland medlemmar i Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Frågorna till rektorerna ställdes i form av telefonintervjuer under mars, april och maj 2020 av Exquiro Market Research.

Läs hela studien här.

Var femte lärare,18 procent, kan inte köpa in ens de allra nödvändigaste läromedlen. Sex av tio lärare, 62 procent, kan bara köpa in de nödvändigaste läromedlen. Och endast 14 procent av lärarna kan köpa in alla läromedel de behöver.

Det konstaterar en ny undersökning som Läromedelsförfattarna, båda lärarfacken och Sveriges elevorganisationer har genomfört bland landets lärare och rektorer.

– Jag tycker att det är förfärligt. Vi pratar om att barn ska lära sig läsa och är oroade över barns läsvanor, samtidigt som den litteratur som vi faktiskt skulle kunna försäkra oss om att alla barn fick i händerna minskar, säger Per Kornhall, skolexpert, ordförande för Läromedelsförfattarna och bloggare på Skolvärlden.

Den överlägset vanligaste anledningen till begränsningen av undervisningsmaterial är ekonomin. Enligt undersökningen råder det stora skillnader i hur mycket pengar olika skolor lägger på inköp av läromedel.

Över en femtedel av skolorna, 21 procent, i studien lägger under 400 kronor per elev och läsår på läromedel, medan drygt en fjärdedel, 27 procent, lägger över 1000 kronor.

– Läromedel har varit en grundläggande beståndsdel i svensk skola ända sedan folkskolan. Men nu ser vi en utveckling där vi köper in mindre läromedel och där olikvärdigheten, precis som på alla andra områden i skolan, är dramatisk, säger Per Kornhall.

Den ojämna och bristande tillgången till läromedel gör att lärare har helt olika förutsättningar att bedriva undervisning. Den drabbar också elever och riskerar att få negativa följder vid fortsatta studier.

– Anpassade läromedel kan till exempel ge elever möjlighet att kompensera för en obehörig lärare i klassrummet. Har de inte tillgång till den här typen av litteratur blir de väldigt utlämnade, säger Kornhall.

Att makten över läromedelsinköpen inte alltid ligger hos lärarna utan hos andra aktörer innebär, enligt Kornhall, att professionen tappar makten över sina verktyg.

– Att lärare vill köpa in läromedel men inte har möjlighet är jätteallvarligt. Jag skulle hävda är läromedlet den viktigaste delen av skolans verksamhet efter lärare, men som det ser ut i dag har den delen knuffats bort i offentliga sammanhang och i styrdokument.

Hur ska man få bukt på problemet?

– Det handlar framförallt om två saker. Det ena är att det behöver skrivas in i skollagen att elever ska ha rätt till läromedel. Det skulle innebära att det finns en hävstång för både elevorganisationer och lärare att hänvisa till. Det andra är att vi behöver följa upp utvecklingen över hur det faktiskt ser ut.

Hur bråttom är det?

– Regeringen och riksdagen borde agera snabbt. Genom förändringar av skollagen skulle man snabbt kunna se till att alla lärare i Sverige hade böcker att dela ut till sina elever. Det är ett ganska enkelt sätt att öka likvärdigheten på.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm