skolinspektionen
Undervisning

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.
– Det finns risker för att den här gruppen lämnas ensamma och då inte får stöd att nå längre, säger hon.

Skolvärlden har tidigare skrivit om att Skolinspektionen i år ska undersöka hur svensk skola klarar att utmana och stötta de högpresterande eleverna.

Specialpedagogen Mona Liljedahl berättar i en tidigare intervju med Skolvärlden att det äntligen verkar börja sjunka in i skolmedvetenheten att elever är olika och att undervisningen ska utföras utifrån elevernas olika behov.

– Det är bra att man nu granskar hur skolan jobbar med de elever som behöver mer utmaningar, säger hon.

Mona Liljedahl har engagerat sig i frågan om särskilt begåvade elever länge, vilket inte är samma sak som att vara högpresterande – men hon tror att både grupperna skulle dra nytta av mer utmanande undervisning.

Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo är tydlig med att påpeka att det inte är en granskning som specifikt handlar om högpresterande elever, utan myndighetens bakgrund har varit att man sett indikationer på att elever kan sakna utmaningar och stimulans i undervisningen.

– Vi har i vår skolenkät sett att flera elever kan sakna utmaningar i undervisningen, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo till Skolvärlden.

I gymnasiet visar Skolinspektionens siffror att det är ungefär en tredjedel som säger att man saknar utmaningar i undervisningen.

– Dessutom ser vi i olika granskningar av undervisningen att just det här med att utmana elever som vill nå längre är någonting som kan brista. Undervisningen läggs många gånger på en medelnivå, men man förmår inte att individualisera även för elever som är högpresterande, säger hon.

Generaldirektören lyfter det faktumet att man som myndighet ska bidra till att främja kunskapsresultaten i Sverige och då gäller det att även observera och titta på den här gruppen.

– Det handlar inte bara om att alla ska nå målen utan man ska också kunna nå längre och prestera även på högre nivå. Vi har sett brister i undervisningen just för den högpresterande gruppen som vill nå längre, där det bland dessa kan finnas särbegåvade elever men även elever som anstränger sig mycket – det är en bredare grupp.

Vad har ni sett i tidigare granskningar kring behoven för den högpresterande gruppen? 

– Det vi har sett i tidigare granskningar är att man många gånger kan få repetera olika uppgifter snarare än att man får fördjupning eller att man får acceleration. Till exempel att man i matematiken får man repetera uppgifter som man redan har gjort än att reflektera. Just det här i att lägga upp undervisningen på en mer avancerad och fördjupande nivå kan vara någonting som brister. Det får vi se när vi tittar på det här, men det har varit så tidigare, säger Helén Ängmo.

Det finns även en risk med att man ser den här gruppen av elever som väldigt självgående, vilket är ett vanligt perspektiv på högpresterande elever, menar hon.  

– Då finns den här risken att man inte individualiserar. Även om de har gemensamt att de kommer med höga betyg från grundskolan så är det ändå så att de behöver olika former av utmaningar. För att de ska kunna fortsätta att prestera väl.

Så gruppen glöms bort ibland?

– Ja, det tidigare forskning pekar på är att det finns risker för att den här gruppen lämnas ensamma och då inte får stöd att nå längre. Stöd är inte bara för att nå målen för godkänt.

Resultaten från granskningen kommer att publiceras under hösten 2018.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm