Inför fler karriärsteg för lärare

Skolkommissionen har i uppdrag att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan. Utgångspunkten är i mångt och mycket OECD:s rapport om den svenska skolan. Idag presenterar kommissionens ordförande Anna Ekström ett delbetänkande på vägen mot slutbetänkandet som presenteras i januari nästa år.

– Den svenska skolan har en för dålig professionsutveckling och kompetensutveckling, har dragits med fallande resultat under lång tid och den saknar nationella målsättningar, säger hon.

Ett av förslagen som ska råda bot på det är det som handlar om att inrätta ett antal nya kvalifikationsnivåer för lärare som ska spegla utvecklingen i yrket, från nyutexaminerad och framåt. Exakt hur nivåerna ska se ut eller vem som ska göra indelningen är inte klart, men de kopplas till kontinuerlig kompetensutveckling under hela yrkeslivet. Och lönen kopplas i sin tur sannolikt ihop med nivåerna.

– Det är bra att lärares karriärutveckling binds samman och blir tydligare. Lärarlönelyftet och karriärtjänstsystemet innebär tillsammans i praktiken att alla lärare som stannar och utvecklas i yrket kommer ifråga för en statlig lönehöjning. Då måste systemet hänga ihop, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Är det självklart att de här nivåerna kommer att påverka lönen?

– Det får skolkommissionen titta på när de jobbar vidare. Men vi har ju lärarlönelyftet och karriärtjänsterna som innebär att staten lägger sig i lön, och det har stöd hos huvudmännen att man gör på det sättet.

Lärarnas Riksförbund ingår i skolkommissionen, och dess ordförande Bo Jansson beskriver sig som ”stolt men inte nöjd” över förslagen.

– Detta är ett första steg i rätt riktning. Ett välkommet och viktigt sådant, men ändå ett steg. Vi är stolta över att ha drivit på för en mer likvärdig finansiering. Men vi är inte nöjda förrän alla elever har samma chans att klara skolan och nå högre resultat. Senast 2018 vill vi därför att regeringen fattar beslut om en nationell finansiering av skolan som skulle ge alla skolor samma förutsättningar. Stödet för det är starkt bland såväl lärare och skolledare som bland föräldrar och andra väljare, säger han.

Skolkommissionens delbetänkande innehåller två olika vägar till ökad statlig kontroll över skolans resurser. Den ena är en lag som slår fast en lägstanivå till varje huvudman på hur mycket pengar som ska gå till undervisning och elevhälsa, den andra ett nytt sektorsbidrag för skolan. I båda fallen ska större hänsyn tas till elevers socioekonomiska förutsättningar och andelen nyanlända när pengarna fördelas. Kommissionen gör bedömningen att friskolor och skolval blir kvar, men de överväger bland annat att införa ett obligatoriskt skolval för att motverka de segregerande effekter som uppstår när bara vissa grupper gör ett aktivt val.