Skollagen bör göra det enklare att förebygga stök

I förhållande till OECD-genomsnittet, har Sverige en hög andel elever som upplever att det råder oordning i klassrummet. Därför har både Stefan Löfven och Anna Kinberg Batra i höst krävt krafttag mot stöket i skolan. Dålig studiero har många orsaker och måste bekämpas på flera fronter. Ett sätt att förbättra studieron, är att förändra det förhållningssätt till etik som utmärker skolan.

I de abrahamitiska religionernas historia finns en skiljelinje i synen på etik, mellan de traditioner som framhåller handling och de som betonar tro som vägen till ett gott uppförande. Traditioner som framhäver handlingens betydelse, menar att utförandet av återkommande ritualer lär oss att agera i enlighet med religionens etik. De som betonar trons särställning, hävdar däremot att en etik grundad på ritualer, leder till tvång och själlöst agerande. Istället bedyras att vi genom bekännelse och inre övertygelse ges förmågan att agera rättrådigt utan ritualer.

Även om religionen utåt sett har ett svagt grepp om svensken idag, präglar frågan om handling och tro alltjämt synen på fostran i skolan. Ur ett globalt perspektiv är värdegrunden ett för Sverige närmast unikt koncept. Den består av abstrakt formulerade etiska värden som tänks vara universella. Värden till vilka personal och elever förväntas bekänna sig, för att en god studiero, och i förlängningen ett gott samhälle, ska uppstå. Straff finns; skollagen ger stora befogenheter att bestraffa elever som stört ordningen. Lärare får exempelvis kasta ut elever ur klassrummet och beslagta mobiltelefoner. Straffen ska dock i praktiken bli överflödiga när värdegrunden genomsyrar hela verksamheten. Således fungerar värdegrunden som en trosbekännelse.

Besluta om att preventivt använda ritualer för att förhindra att stök uppstår, är däremot inte tillåtet utan elevernas och föräldrarnas medverkan. Ritualer som att placera elever på givna platser och samla in mobiler innan en lektion stödjer inte lagen. Något som skiljer vår skollag från många andra länders. Trots att lagen inte ger uttryck för en handlingsorienterad etik, finns det exempel på skolor som – med elev- och föräldrastöd – förmår att upprätthålla en utmärkt ordning med hjälp av ritualer. Oftast är det i de lägre årskurserna eller på friskolor med ett selektivt elevurval. Studier visar emellertid att till exempel bänkplacering och mobilinsamling ökar studieron och är önskade av elever även i högre stadier och andra skolmiljöer.   

Att skollagen begränsar möjligheten att använda ritualer förebyggande går att koppla till idén om värdegrunden som en trosbekännelse, och nedvärderingen av handlingens betydelse. Förr ansågs ritualer ha inneboende värden, som genom utförandet av dem förmedlades till eleverna. Ritualer som hälsningsceremonier och klädkoder betraktades därför både som bärare och upprätthållare av värden som respekt och jämlikhet. Idag är det bara vi människor som föreställs bära på de värden som avgör hur vi beter oss. Alltså anses det räcka att elever internaliserar rätt värden för att fås att uppföra sig korrekt. Preventiva bruk av ritualer betraktas sålunda som inskränkningar av elevers frihet och möjlighet att visa att de kan omvandla värdegrunden till ett gott uppförande.

När inre övertygelse betonas starkt som medel för etik, leder det dock ofta till att den moraliska kvalitén på svårföränderliga egenskaper – som tänkande och karaktär – i högre utsträckning värderas än de handlingar eleven utför. Synden blir oskiljaktig från eleven som person, vilket gör det oklart för läraren hur hen ska skapa god studiero och för eleven hur hen förväntas agera. Då uppstår lätt stök i klassrummet. Öppnas skollagen för enklare användning av ritualer i förebyggande syfte, bidrar det till förtydligandet av värdegrunden skolan saknar. På sikt kan en lagändring leda till att förhållningssättet till etik blir mer handlingsorienterat och att studieron i Sveriges klassrum förbättras. 

Svante Holmberg, förstelärare religionskunskap, Hersby gymnasium, Lidingö