Annons
Isak Skogstad är lärare, skoldebattör och författare.

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Publicerad 17 oktober 2019

Relaterat

Debatt. ”Svensk lärarkår presterar över det internationella genomsnittet i rigorösa kunskapsmätningar, men framställs återkommande som inkompetent av skolmyndigheterna”, skriver läraren Isak Skogstad.

Föreställ dig att Volvos vd kliver upp på podiet under företagets årsstämma. Aktieägarna är samlade och förväntar sig ett svar på varför företaget inte levererar tillräckligt goda resultat. Direktören tar ton och konstaterar: ”Det beror på att våra ingenjörer måste bli bättre på sina jobb”. Det behöver inte påtalas att det är ett påhittat exempel av det enkla skälet att det låter för absurt för att vara sant. Man skyller helt enkelt inte undermåliga resultat på de underställda som jobbar nere på golvet.

Så ser det däremot inte ut i skolans värld. Visst är vi lärare vana vid att utomstående eller självutnämnda experter inte drar sig för att berätta vad man gör för fel i skolan, vilket inte är konstigt med tanke på att alla har erfarenhet av skolsystemet – antingen direkt genom egen erfarenhet eller indirekt genom vittnesmål från nära och kära. Det vänjer man sig fort vid, och det är bara att acceptera att det sannolikt alltid kommer att vara så. Vad som däremot har börjat ske allt oftare under senare år är att de högsta företrädarna för våra samlade skolmyndigheter gång på gång väljer att beskylla lärarkåren för bristfälliga resultat. Det riskerar att få stora konsekvenser och måste omedelbart upphöra.

Det är systemet som brister, inte lärarna.

I Sverige har vi tre skolmyndigheter: Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Även om uppdragen skiljer sig något åt dem emellan, så är det ingen av dem som har i uppdrag att bidra till att svärta ner läraryrkets status. Det är dock vad de gör, antagligen högst omedvetet, när de hänfaller till den destruktiva idén att förklara skolsystemets brister med att lärarnas kompetens eller förmåga att bedriva undervisning är undermålig. Det finns ett otaligt antal exempel på detta, varav ett axplock presenteras här:

  • Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson hävdade i en intervju om skolans digitalisering att uteblivna positiva resultat av satsningar på teknik i klassrummet som många förväntat sig i flera fall kan förklaras av att lärare varken är ”tillräckligt goda ledare” eller har ”tillräckliga ämneskunskaper”. Fredriksson går så långt som att påstå att vissa lärare helt enkelt inte är ”pedagogiskt kompetenta”.
  • Skolinspektionens generaldirektör Helene Ängmo menar i en intervju som handlar om ordningsproblem i socialt utsatta skolor att en viktig förklaring är att dessa skolor inte lyckas rekrytera tillräckligt bra lärare. Som om inte det vore illa nog hävdar hon i samma intervju att lärare inte klarar av att ”anpassa undervisningen” efter de nyanlända elevernas kunskapsnivåer tillräckligt väl.
  • Specialpedagogiska Skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg lät i en artikel meddela att han gärna ser att lärarutbildningarna får ett större fokus på elever med funktionsnedsättning så att lärare blir bättre på att ”möta och undervisa” dem.

För en utomstående betraktare kan det upplevas som självklart att brister i skolan huvudsakligen beror på att lärare inte kan hantera vissa pedagogiska metoder eller ett särskilt underlag med elever. Jag menar dock att det sätt att angripa i princip alla problem i skolan är såväl destruktivt som dömt att misslyckas på förhand. En individs humankapital kan nämligen aldrig kompensera för ett systems bristande strukturkapital. Om man menar allvar med att åtgärda problem i skolan måste man rikta insatser mot en högre nivå i stället för att fokusera på lärarnas kompetens – eller brist på densamma för den sakens skull.

Intuitivt må det låta såväl önskvärt som förståeligt att lärare borde bli bättre på att möta elever med funktionsnedsättningar i undervisningen. Att elever med särskilda behov ofta inte lyckas väl i skolan beror dock inte främst på att lärarnas kompetens brister – det är ett resultat av att förutsättningarna för att bedriva god undervisning för dessa barn har urholkats under lång tid. Exempelvis har den pedagogiska idén om inkludering i helklass samt allt färre speciallärare i kombination med besparingar på särskilda undervisningsgrupper drabbat dem hårt. Det är systemet som brister, inte lärarna.

Att det inte beaktas i ett land som lider av västvärldens djupaste lärarbrist är oförståeligt.

Detsamma gäller digitaliseringen och studieron. Det saknas helt enkelt evidens som visar att digitaliserade klassrum gynnar kunskapsresultaten. Det kan beror på att ökade inslag av digital teknik tenderar att ge upphov till mer ineffektiv elevcentrerad pedagogik i kombination med att skärmar distraherar eleverna. Det är således inte en fråga om lärarnas kompetens. Gällande studiero saknar många skolor gemensamma ordningsregler som upprätthålls med inarbetade system för konsekvenser. Att Skolinspektionens Barn- och Elevombud ständigt kräver vitesbelopp av skolor som agerat resolut mot ordningsstörande elever gör inte situationen bättre. Det håller helt enkelt inte att peka ut enskilda lärare som förklaring till att studieron är bristfällig i det svenska skolsystemet.

Att makthavare inom skolans värld återkommande hänfaller till att peka ut lärare som inkompetenta är anmärkningsvärt, inte minst med tanke på att studier de facto har funnit att svenska lärare presterar påtagligt över genomsnittet i internationella kunskapsmätningar. Att lösa skolans problem exempelvis genom fler kurser i lärarutbildningen, oavsett om det gäller digitalisering eller specialpedagogik, kommer aldrig lösa de problem som de försöker adressera. Det inser antagligen generaldirektörerna, men de verkar dessvärre sakna sakna det mod och den integritet som krävs för att stå upp emot dem som pekar på lärarnas kompetens som orsaken till problemen.

Låt mig vara tydlig med att påpeka att jag självfallet är medveten om att det finns undermåliga lärare. Oroväckande nog kommer den gruppen med största sannolikhet att växa kraftigt framgent, då data visar att allt sämre rustade studenter söker sig till läraryrket. Jag menar dock att myndigheternas agerande riskerar att förvärra situationen ännu mer på sikt, då utpekandet av lärarkåren ytterligare bidrar till en försämring av yrkets attraktivitet. Att det inte beaktas i ett land som lider av västvärldens djupaste lärarbrist är oförståeligt.

I en stor yrkeskår kommer kompetensnivån alltid att variera, särskilt i tider där många obehöriga måste tillsättas för att möta lärarbristen. Skolmyndigheterna kan möta detta på två sätt. Antingen fortsätter de den utstakade vägen i vilken problem antas bli lösta genom att brister i lärarkompetens påtalas och möts med krav på fortbildning eller förändrad lärarutbildning. Det andra alternativet, som jag menar är långt mer pragmatiskt, är att stanna upp och i stället vända blickarna inåt. Skolmyndigheterna borde helt enkelt fråga sig vad de i egenskap av betydelsefulla aktörer kan göra för att bidra till att den svenska skolan blir bättre på systemnivå – och agera därefter.

Isak Skogstad, lärare och skribent. Aktuell med boken ”Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons
Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons