I skolan

Skolpsykologen: ”Så hanterar du elevers oro”

psykolog_valet

”Våga vara ovetande. Säg att det här vet vi nu och det här vet vi inte. Dela absolut inte ut några löften oavsett elevernas ålder”. Det är ett av skolpsykolog Anna Yttergårds råd till lärare som möter elever som känner oro efter riksdagsvalet.

| Foto: Shutterstock och privat

Du möter elevers oro bäst genom att bekräfta känslan och inte vifta bort den. Det säger skolpsykologen Anna Yttergård som här ger sina bästa tips till lärare.
– Arbeta mycket med trygghet i klassrummet.

Dagen efter riksdagsvalet twittrade språkläraren Sara Bruun att flera lärare fått diskutera med oroliga elever som frågade ”ska vi ut nu”, följt av ”det gör mig så ledsen och uppgiven”. Både hon och lärarkåren möttes då av hat och angrepp i kommentarsfältet.

Under den gångna veckan har valutgången varit ett stort samtalsämne på många skolor. Att möta de elever som visat oro eller rädsla är en svår arbetsuppgift som delar av lärarkåren tvingats hantera. Enligt Anna Yttergård möter lärare elevers oro bäst genom att bekräfta känslan och inte vifta bort den.

– Många gånger försöker vi säga ”det kommer inte hända” eller ”det är ingen fara, var inte orolig”. Visa i stället förståelse och bekräfta känslan barnet visar.

”Lyft olika åsikter”

Råd nummer två är att arbeta mycket med tryggheten i klassrummet.

– ”Här är man välkommen i vår skola, här har du din trygga plats”. Hjälp också barnen att se ”okej några säger så här, vilka andra finns det som säger någonting annat?” Lyft olika åsikter som framförs. Vad mer finns det som händer i samhället? Vilka säger emot?

– Jag vet att det förekommit oro på vissa skolor. Men det har sett olika ut beroende på barnens ålder, var man befinner sig, och hur mycket man pratat om valrörelsen i skolan och hemma. Det finns ingen entydig bild.

Anna Yttergård är vice ordförande i Psifos (Psykologer i förskola och skola), och verksam som förskole- och skolpsykolog med handledning och fortbildning. Hon har också erfarenhet av krishantering och tror att valutgången och dess reaktioner är svårare att klara för lärare än omställningen till Lgr22.

– Ja, för det är svårt. Vi röstar inte likadant allihop och föräldrar kommer säga olika saker till sina barn. Att bekräfta barnens känslor är det viktigaste. Hur barn reagerar på förändringar skiljer sig åt, men barn reagerar med känslor, medan vuxna också har förmågan att tänka logiskt.

”Visa fler bilder av världen”

Hon noterar att den gångna veckans oro är sådan som ibland uppstår bland barn, och nämner Rysslands invasion i Ukraina och terrordådet på Drottninggatan i Stockholm.

– ”Kommer Putin invadera Sverige nu” frågar en del. Visa som lärare fler bilder av världen, inte bara en. Det är någonting du kan göra direkt i klassrummet.

Hur möter man konkreta frågor som ”kommer det här och det här hända nu”?

– Våga vara ovetande. Säg att ”det här vet vi nu och det här vet vi inte”. Vi vet inte vad som händer om några månader eller år. Det här är vad som gäller nu. Dela absolut inte ut några löften oavsett elevernas ålder. ”Vi vet inte men vi kan jobba för hur vi vill ha det här hos oss på skolan”.

Finns det något bra tillvägagångssätt för att hantera konflikter mellan elever?

– Den frågan är jättesvår. Här får man gå tillbaka till skolans värdegrund och det demokratiska uppdraget. Vi lever i en demokrati och ska verka för alla människors lika värde. Hjälp eleverna: ”Här tycker ni olika. Finns det något ni tycker lika kring?”.

”Sopa inte under mattan”

– Detta uppstår inte bara bland elever utan också mellan kollegor i lärarrummet, vilket ibland kan vara ännu svårare att hantera. Våga prata om saken i stället för att sopa den under mattan. ”Ja, vi har röstat olika i det här valet, men vi jobbar på samma arbetsplats och är här för barnens bästa. Ge varandra råd och fråga ”hur har du pratat om det här”? ”Hur skulle ni ha gjort kring den här ställda frågan?”. Vi kommer alltid att tycka olika i olika politiska frågor.

Anna Yttergård poängterar också vikten av att bekräfta äldre elevers känslor.

– ”Jag hör att du är orolig”. Även om elever inte uttrycker det i ord så kan det vara vad de egentligen säger. Man kan prata om ämnet med barn i alla åldrar och det viktigaste nu är att visa omtanke om alla och att verkligen ta oro på allvar, oavsett vad den handlar om.

– Det här gäller även vuxnas oro. Stötta varandra. Vi ska inte glömma bort oss själva, eller rektorer eller personal i matbespisningen eller på elevhälsan. Alla kan känna oro på olika sätt, vuxna har också känslor inför vad som sker i omvärlden.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm