stiganderesultat

Skolresultaten håller en positiv trend.

Positiv trend

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Rapporten i korthet
  • 84,4 procent av eleverna i nian är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet (+ 1,9 procentenheter).
  • 75,6 procent har uppnåt kunskapskraven i alla ämnen (+ 1,5 procentenheter).
  • Flickor presterar något bättre än pojkar vid båda mätpunkterna.
  • Statistiken gäller kommunala grundskolor i hela landet.
  • Statistiken baseras på uppgifter från Skolverket och Statistiska centralbyrån.

Ladda ner och läs rapporten (pdf).

Såväl andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan, som andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen har ökat med omkring två procentenheter jämfört med förra mätningen. Siffrorna är från läsåret 2017.

Maria Caryll är sektionschef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och hon trycker på vikten av att fortsätta jobba för att förbättra jämlikheten.

– Även om vi i årets rapport kan se att skolresultaten har förbättrats så ska vi inte förbise att statistiken visar på fortsatt stora skillnader i resultat mellan elevgrupper, till exempel kopplat föräldrarnas utbildning och elevernas migrationsbakgrund. Arbetet för en likvärdig skola måste alltid vara i fokus, säger hon.

En av de kommuner som visar bättre resultat än i fjol är Södertälje. Där är det fler som uppnår kunskapskraven i alla ämnen – även bland nyanlända elever – och fler som är behöriga till gymnasiet.

Jörgen Krüsell är historielärare och biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund (LR) i Södertälje, och han hoppas att de förbättrade siffrorna är en effekt av kommunens satsningar på skolan.

– Man satsar mycket på lärarna och skolan från kommunens håll, det märks. Efter kritiken som kommit från Skolinspektionen tidigare upplever jag att man tänkt om. Jag vet också att det förekommer glädjebetyg, det är en risk när man jobbar med svagare elevgrupper, att hela nivån sänks. Men jag tror knappast att det förklarar de här nya siffrorna, säger han.

Trots att Södertäljes elever når högre resultat nu än tidigare så ligger de fortfarande under riksgenomsnittet. Något som Jörgen Krüsell inte tycker är särskilt konstigt.

– Det skulle vara konstigt om vi inte gjorde det. Vi har till exempel de som varit i Sverige i två år och ska bli flygfärdiga till gymnasiet. Och vi har tuffa områden överhuvudtaget med många som har svårt med språket.

Vad är den största utmaningen för att Södertälje ska nå upp till riksgenomsnittet?

– Det är språket. Jag undervisar själv nyanlända i historia, och det blir ofta språklektioner istället. Det går inte att ta in kunskap om historia om man inte behärskar språket, säger Jörgen Krüsell.

SKL har genomfört sina så kallade öppna jämförelser av grundskolan sedan 2007, och i samband med det har organisationen presenterat en rankning av Sveriges skolkommuner, från bäst till sämst, men nu är det slut med det.

– Alla kommuner har olika förutsättningar och olika startpunkter. Därför tror vi inte att en rankning är rätt väg att gå när vi ska stötta skolutvecklingen i kommunerna, säger Maria Caryll till Dagens Samhälle.

Hitta din kommuns resultat
  • Hitta din kommuns resultat här.
  • All statistik som hör till Öppna jämförelser grundskola finns i verktyget Jämföraren i kommun- och landstingsdatabasen Kolada.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm