Skolvärlden granskar – kraven ökar på behörighet

I många mindre skolor är färre än hälften av lärarna legitimerade och behöriga i minst ett undervisningsämne.
I mer än var tredje mindre friskola är fler än hälften av lärarna obehöriga, visar ny statistik.
– Det är dags att se över om det ska vara möjligt att visstidsanställa icke legitimerade lärare, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

En byskolas vara eller icke vara är för många en betydligt större fråga än var barnen ska utbildas, restider och trygga undervisningsmiljöer. Den handlar även om identitet och förutsättningarna för en levande landsbygd.

För kommunalpolitiker som vill lägga ner landsbygdsskolor är det tyngsta argumentet ofta ekonomiskt. Små skolor är i allmänhet dyrare i drift än större, vilket bland annat förklarar det bristande intresset från de stora privata skolkoncernerna för att driva små skolor på landsbygden.

Mer sällan diskuteras de pedagogiska effekterna av att en skola läggs ner eller blir kvar.

En stor andel av Sveriges grundskolor är små eller mycket små. Mer än en fjärdedel har färre än 100 elever.

Lee Gleichmann Linnarsson, undervisningsråd på Skolverket, säger att forskningen inte kan peka på något enkelt eller starkt samband mellan skolors storlek och kvaliteten på undervisningen.

– Däremot vet vi att lärarnas professionalitet och kompetens har stor betydelse och att det är viktigt med behöriga och legitimerade lärare. Små skolor på landsbygden kan ibland ha svårare att rekrytera behöriga lärare än lite större skolor i städerna som kanske dessutom ligger i närhet av lärarutbildningar, vilket är en viktig rekryteringsfaktor. Samtidigt kan det finnas fördelar med små skolor. Vissa elever kan till exempel gynnas av att gå i en mindre skola.

Ska inte acceptera lägre kvalitet

För en del familjer står valet mellan att deras barn å ena sidan tillbringar rimlig lång tid på skolbussen och utbildningens kvalitet i form av behöriga lärare å den andra.

– Jag förstår om föräldrar inte vill att yngre barn ska behöva pendla långt till skolan, men man ska vara klar över att det kan få stora konsekvenser för elever att inte ha tillgång till behöriga lärare. Det är ett svårt dilemma som jag inte vet hur man ska lösa.

Den som vill bo i glesbygden får kanske acceptera lägre kvalitet på skolan?

– Nej. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning av god kvalitet.

Växande fråga på landsbygden

Flera bedömare som Skolvärlden har talat med menar att små skolors framtid och möjligheter att rekrytera legitimerade och behöriga lärare är en växande fråga, framför allt på landsbygden.

– Men den handlar inte bara om skolor och behöriga lärare, utan även om landsbygdens utmaningar generellt. Det är ingen fråga som skolan kan lösa själv. Det är en bredare politisk fråga, säger Carl-Henrik Adolfsson som är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Finns det en nedre gräns för hur liten en skola kan vara och ändå erbjuda en bra utbildning?

– Var gränsen går är svårt att säga. Det vi vet är att kvaliteten på undervisningen är en helt avgörande faktor för elevers lärande och måluppfyllelse. Att eleverna i sin undervisning får möta en utbildad lärare blir därför helt centralt, men precis som det finns små skolor med en hög andel behöriga lärare, finns det stora skolor med låg andel.

– Mindre skolor, i synnerhet på landsbygden, kan däremot tänkas vara mer sårbara om en behörig lärare exempelvis slutar.  På samma sätt vet vi att det är viktigt för lärare att ha kollegor att utbyta erfarenheter och diskutera undervisningen med. När det gäller att bedriva skolutveckling behövs det med andra ord en viss kritisk massa av lärare. Att erhålla en sådan kritisk massa kan bli en utmaning på en väldigt liten skola.

Så ser statistiken ut på små skolor

Enligt Skolverkets senaste statistik (läsåret 2021/2022) finns det i Sverige 1 640 grundskolor med färre än tio lärartjänster (heltidstjänster), 1 282 kommunala, 352 privata, 6 statliga och 1 regional.

• I 36 procent av de privata skolorna är lärarbehörigheten mätt i andel legitimerade lärare med behörighet i minst ett undervisningsämne lägre än 50 procent. Motsvarande andel i de kommunala skolorna är 14 procent.
• I 12 procent av de privata skolor som har fler än 20 lärartjänster är lärarbehörigheten lägre än 50 procent. Motsvarande andel i de kommunala skolorna är fyra procent.
• Många små skolor med låg behörighet ligger på landsbygden, men långt ifrån alla.

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) säger att det kan vara svårt för små grundskolor med mycket få lärare att klara lärarbehörighet i alla ämnen.

– Då behöver man väldigt välutbildade lärare.

– Att vissa lärare ska kunna läsa till och få behörighet i fler ämnen är viktiga satsningar på lärarkompetens som vi har gjort. En annan satsning är likvärdighetsbidraget på 6,5 miljarder kronor som har gjort att det är 38 000 fler som arbetar i skolan i dag. Tyvärr är det någon miljard per år som försvinner bort i vinster. Jag skulle vilja satsa de pengarna på landsbygdskommunerna så att de kan bygga väldigt attraktiva tjänster.

”De skolorna är de största förlorarna”

Ett resultat av skolsegregationen är, enligt Lina Axelsson Kihlblom, att det är enklare att rekrytera lärare till en del skolor, samtidigt som det är svårare till andra.

– Skolor med många akademikerbarn har det lättare, vilket gör att det är lättare att rekrytera lärare till skolor i större städers väletablerade bostadsområden. Lärarbristen är inte bara en fråga mellan landsbygd och stad eller storlek på skolor.

– Vi har haft en tydlig lärarbrist under flera år. Även om den har blivit mindre är det de skolor som generellt har svårast att rekrytera lärare som är de stora förlorarna.

Får vi acceptera att det av geografiska skäl är lägre behörighet på vissa skolor?

– Det kan vi inte göra. Det är väldigt viktigt att man arbetar med attraktiviteten, att det finns goda förutsättningar att ha en tjänst på en mindre ort eller på landsbygden. En del kommuner är väldigt framgångsrika på det här området, andra är mindre framgångsrika.

Behörighet och kvalitet är en fråga

Finns det en nedre gräns i antal lärare för att en skola ska fungera?

– Det är en bedömning som Skolinspektionen har att göra. Den har i uppdrag att ständigt göra kvalitetsgranskningar och inspektera enskilda skolor. Då är det självklart att behörighet och hur man säkerställer kvalitet i undervisning och betygssättning är en fråga.

Bör Skolinspektionen stänga skolor med låg lärarbehörighet?

– Det kan inte jag säga. Det är en helhetsbedömning som Skolinspektionen måste göra.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill se över skolors möjligheter att använda sig av olegitimerade lärare.

– Det bör göras med tanke på de problem vi har med bristande tillgång till legitimerade lärare och att tillgången dessutom ser väldigt olika ut. Den är högre på vissa skolor och i vissa elevgrupper och lägre i andra skolor och i andra elevgrupper.

– Menar man allvar med att alla elever ska få undervisning av legitimerade och behöriga lärare behöver man titta på regelverket och se om det går att anpassa det till det som gäller för andra legitimationsyrken. Vad jag vet anställs det till exempel inga olegitimerade sjuksköterskor, läkare eller tandläkare. Så länge det är möjligt att visstidsanställa olegitimerade kommer man naturligtvis att använda sig av den möjligheten och det vi kallar lärarsegregation kommer att spä på den segregation vi i övrigt ser i svensk skola.

”Det vore intressant att utreda en skärpning”

Peter Fredriksson säger att den nuvarande lärarbristen gör att det på kort sikt inte går att genomföra en eventuell skärpning av regelverket.

– Men det vore intressant att utreda en skärpning som gör att lärare måste vara legitimerade för att arbeta i skolan. Det är dock ingen fråga för Skolverket.

– En skärpning av kraven skulle tvinga både stat och huvudmän att vidta mer kraftfulla åtgärder, men också tvinga dem som i dag jobbar som obehöriga att komplettera sin utbildning för att kunna bli legitimerade. Det skulle också tvinga skolorna att se över organisation och arbetsfördelning och bättre använda de resurser och kompetenser man har.

Är fjärrundervisning en väg att öka tillgången till behöriga lärare i mindre skolor på landsbygden?

– Det kan det vara, men ambitionen måste vara att alla elever i sin undervisning möter legitimerade och undervisningsskickliga lärare och det helst inte sker via fjärrundervisning. Det bästa för eleverna är att möta en lärare i klassrummet.