Skolvärlden mitt i nyheternas centrum – i 121 år

Titta på bilden. Året är 1990 och skolminister Göran Persson granskas av konstitutionsutskottet.
– Att han sitter i KU och hänvisar till artiklar i Skolvärlden är ett talande exempel för tidningens betydelse, säger författaren och journalisten Christer Isaksson.

Då var frågan om allt gått rätt till – och vad skolministern egentligen sagt till Lärarnas Riksförbund och om Göran Persson i så fall brutit mot löftena – och Skolvärlden blev mest citerad i svensk press.

– Göran Persson hade nämligen med sig Skolvärldens artiklar från 1989 till konstitutionsutskottet för att redogöra för hur samtalen med Lärarnas Riksförbund gått till. Det säger en hel del om hur en tidning kan vara en maktfaktor, säger Christer Isaksson.

Bygger på Skolvärldens nyheter

Skolvärldens historia startar redan 1901, men då under namnet ”Tidning för Sveriges Läroverk”. År 1920 köper LR (då Läroverkslärarnas Riksförbund) tidningen och 1963 byter den namn till Skolvärlden.

– Jag och Pontus Bäckström är precis klara med en bok om Lärarnas Riksförbunds historia under 2000-talet och under det arbetet har jag läst mycket i en
tidigare bok som beskrev åren fram till millennieskiftet. Där är det uppenbart att författarna haft en stor nytta av Skolvärlden. En reflektion jag gjorde är att stora delar av boken bygger på den nyhetsrapportering som fanns i tidningen. Så Skolvärlden har i hög grad bidragit till lärarnas historia*, säger Christer Isaksson.

Och i nutid?

– Under alla mina år som journalist har jag haft Skolvärlden som nyhetskälla. När jag pratat med kollegor på stora tidningar har jag alltid sagt till dem att ha koll på Skolvärlden om de vill uppdatera sig om vad som händer i skolan och hitta nyheter att själva skriva om. Jag kan ju nämna Mikael Berglings granskning av politiska makthavares kopplingar till friskolekoncernerna i senaste numret som ett purfärskt exempel på granskande journalistik som ger fördjupad kunskap i ett komplext ämne, säger Christer Isaksson.

Journalistisk frihet

Den granskningen är – som så många andra artiklar i dagens nyhetsflöde – i princip en uppföljning av den snart 34 år gamla nyheten om kommunaliseringen av skolan, beslutet som i sin tur öppnade dörren för friskolereformen 1992.

Om du ser Skolvärlden ur ett historiskt perspektiv?

– Det finns självklart perioder när tidningen varit extra stark och extra relevant, men på det stora hela tycker jag att man under mer än hundra år klarat balansgången mellan att vara ägd av ett fackförbund och samtidigt vara en egen röst som tillvaratar de vanliga lärarnas frågor på ett bra sätt. Jag tror att nyckeln till det är att LR respekterat den journalistiska friheten och verkligen velat ha en granskande medlemstidning, säger Christer Isaksson.

Vad tror du är viktigt att tänka på när det blir en ny tidning för Sveriges Lärare efter årsskiftet?

– När produktionen av Skolvärlden skulle läggas ut på OTW var jag med som rådgivare. Mitt råd var att låta tidningen fortsätta vara en journalistisk produkt och att alltid komma ihåg medlemsperspektivet. Med tanke på det jag läst i Skolvärlden det senaste decenniet kan jag glädjande nog konstatera att ägarna följt det rådet. Jag tycker likadant nu, säger Christer Isaksson.

”Vemodigt och en ära”

Den 1 januari blir både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet upplösta och bildar ny Sveriges Lärare. Samtidigt går redaktionerna för Skolvärlden och Lärarförbundets tidning Läraren samman och skapar den nya tidningen Vi Lärare.

Jonas Fond har ansvarat för Skolvärlden sedan 2015 och blir tidningens sista chefredaktör.

Hur känns det?

– Det känns vemodigt så klart, det har varit en ära att få göra det här viktiga jobbet och jag vill passa på att tacka alla läsare som varit genuint intresserade och engagerade genom åren.

– Den nya tidningen för Sveriges Lärare, Vi Lärare, kommer att fortsätta vara på lärarnas sida och erbjuda samma kraft som Skolvärlden har gjort, säger Jonas Fond.