Läslyftet
”Läslyftet ger oss ett gemensamt språk”
Annons
Rapport
Kritiken: Skolverket behöver en nystart
Regeringen får hård kritik för sin styrning av Skolverket. En kraftig ökning av detaljerade uppdrag har gjort myndigheten osjälvständig och många av dess insatser är inte anpassade efter de verkliga behoven. Det framgår i en rapport från Statskontoret.
Skolverkets utveckling
- Skolverket bildades 1991 och ersatte dåvarande Skolöverstyrelsen. Uppgiften var att följa utvecklingen i den svenska skolan, ta fram statistik och kunskapsöversikter och arbeta med utvecklingsinsatser.
- 2003 lyfts alla utvecklingsinsatser över till nybildade Myndigheten för skolutveckling som fick ett långtgående uppdrag att stödja kommuners och skolors utvecklingsarbete.
- Fem år senare, 2008, läggs Myndigheten för skolutveckling ned. Det bestäms att staten inte ska arbeta med regionala och lokala utvecklingsinsatser. Skolverket får en mer renodlad nationell och övergripande roll. Samtidigt skapas Skol-inspektionen som tar över alla frågor om tillsyn.
- Det nya Skolverket arbetar de första åren mycket med att skriva nya läroplaner och implementera dem. Men snart ökar uppdragen i antal och bredd: Handläggning av lärarlegitimation, olika slags analyser och inte minst återkommer utvecklingsinsatserna, som blir allt större, mer undervisningsnära och lokala.
- Under januari 2015 inleddes en organisationsöversyn som ska vara klar den 1 april 2016.
Några nya uppdragför Skolverket
- Samverkan för bästa skola. Uppdraget gavs i juni och ska pågå tills vidare. Skolverket får använda 30 miljoner under 2015. Därefter ska kostnaderna för detta uppdrag och två andra uppdrag riktat mot ”skolor med tuffa förutsättningar” uppgå till 600 miljoner årligen.
- Utvärdering av betyg från årskurs 6. Uppdraget gavs den 30 juli i år och ska redovisas 16 december 2016. 3 miljoner får användas under 2015 och 0,5 miljoner under 2016.
- Kursplaner för grundsärskolan i nationella minoritetsspråk. Gavs i början av juli. Förslag på nya kursplaner samt kunskapskrav ska tas fram. Inga nya pengar ges och det ska redovisas 31 oktober 2015.
Källa: Skolverket
Statskontorets förslag
- Statskontoret anser att Skolverket behöver en nystart. Här några av förslagen:
- Att regeringen förtydligar förväntningarna. I dag har Skolverket utvecklats till att i huvudsak utföra uppdrag, men förväntas samtidigt vara en självständig myndighet.
- Att regeringen prioriterar vilka uppdrag man lägger och hur detaljerat dessa utformas. Mängd och detaljrikedom skapar inflexibla och konkurrerande uppdrag.
- Att regeringen ser över finansieringen. Att pengar är knutna till särskilda uppdrag hindrar planering, kompetensförsörjning och effektivt utnyttjande av resurser.
- Att regeringen ser över ledningsformen och tillsätter en styrelse.
- Att Skolverket finner former för kontinuerlig verksamhetsutveckling. Den har varit eftersatt i många år som en följd av resursbrist.
- Att Skolverket utvecklar resultatuppföljningen. I dag redovisas oftast vad som är gjort och vad målgruppen tyckte om det. Men sällan effekterna
Källa: Statskontorets ”Myndighetsanalys av Skolverket”.
Det ökade politiska intresset för skolan har inneburit att Skolverket på kort tid har vuxit snabbt och genomgått stora förändringar. Oavsett färg har de senaste årens regeringar lagt så många och så detaljerade uppdrag att Skolverket har haft svårt att genomföra dem på ett bra sätt.
Tidigare har Riksrevisionen kritiserat regeringen för det här, och nu instämmer alltså Statskontoret i den kritiken.
– I grunden handlar det om att skolan är ett väldigt intressant politikerområde samtidigt som regeringen har begränsade möjligheter att påverka eftersom skolverksamheten främst styrs av kommuner och friskolekoncerner. Då blir Skolverket ett viktigt verktyg för regeringen och det gör att Skolverkets verksamhet böljar fram och tillbaka i takt med skolpolitiken, säger utredaren Anders Widholm.
Skolverket har gått igenom flera omorganisationer sedan myndigheten bildades (se faktaruta). Så sent som 2008 bestämdes det att staten inte skulle syssla med lokala utvecklingsinsatser, utan ha ett mer renodlat nationellt ansvar. Men det var då. Skolkrisen och ett nyvaknat politiskt intresse för skolan fick först Alliansen och nu den rödgröna regeringen att öka den statliga inblandningen i skolan. Bland Skolverkets nya uppdrag finns till exempel handläggning av lärarlegitimationer, betydligt fler statsbidrag att fördela och en rad nya utvecklingsinsatser. Bara i år hanterar Skolverket nästan 100 olika regeringsuppdrag, och dessa utgör 90 procent av myndighetens budget.
Ett problem är mängden uppdrag i sig. Det gör att de konkurrerar om skolors och lärares tid, resurser och uppmärksamhet. Dessutom krockar de ofta med varandra. Det finns till exempel flera samtidiga utvecklingsinsatser riktade mot rektorer. En annan krock är Mattelyftet och Läslyftet, där många lärare inte hunnit gå det första förrän det andra börjar.
Ett annat problem är att uppdragen är för detaljerade. Det gör att Skolverket inte kan anpassa dem efter de behov som finns ute i verksamheterna. Till exempel är många av de olika statsbidrag eller utvecklingsinsatser som finns, bundna till en viss tid eller till en viss form av motprestation från skolan eller huvudmannen.
Ett tredje problem är att finansieringen i regel är knuten till uppdragen. Det är det som gör att det är kö till vissa statsbidrag, medan andra förblir oanvända. Skolverket får nämligen inte omfördela resurser från ett uppdrag till ett annat.
– Det är också så att detaljregleringen föder sig själv. Eftersom Skolverket inte har utrymme för egna initiativ kommer det nya detaljregleringar som talar om vad de ska göra. Ibland kan man nästan se att regeringen uttrycker sitt missnöje med Skolverket genom att lägga på dem nya uppdrag. Det gäller till exempel uppdraget att följa upp den nya gymnasiereformen, det har återkommit flera år i rad och har blivit alltmer detaljerat. Man gör så här i stället för att kommunicera bättre med varandra, säger Anders Widholm och fortsätter:
– Den här styrningen har lett till att Skolverket i stort sett bara gör det som regeringen säger åt dem att göra. Resurserna räcker inte till mer. Den löpande verksamheten, långsiktiga satsningar och egna insatser trängs undan av uppdragen. Det kan ju vara så att regeringen vill att det ska vara så här, men då måste det förtydligas. I dag är det otydligt och de olika rollerna ställer helt olika krav på organisationen.
Anders Widholm tycker att regeringen måste prioritera mycket hårdare bland de uppdrag man ger Skolverket, att uppdragens utformning och finansiering blir mer flexibel och att det förtydligas vad Skolverket förväntas uppnå. Nu saknas det en överblick över vad myndigheten åstadkommer.
Ytterligare ett förslag är att Skolverket får en styrelse med kompetens från olika samhällssektorer. Enligt Anders Widholm har det hjälpt andra myndigheter som genomgått förändringar.
Har regeringsskiftet inneburit någon skillnad?
– Det är den nya regeringen som gav oss uppdraget att genomföra den här analysen. Det innebär att de har sett problemet, men samtidigt fortsätter Skolverket att få uppdrag i samma takt.
