Skolverket: En missuppfattning som florerar – elever drabbas

Den feltolkning av betygsskalan som lärarutbildaren Magdalena Rangne möter genom sina studenter – att man måste prestera A på precis allt för att få A i betyg – möter även Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket med ansvar för betyg och bedömning.

– Jag känner ingen det, ja. Tyvärr är det en missuppfattnings som florerar. Det är bra om man kan reda ut den här frågan, säger hon och berättar att hon stöter på missuppfattningen i social medier och i de frågor som kommer in till Skolverkets upplysningstjänst.

Till Skolverkets upplysningstjänst hör föräldrar, elever och ibland även lärare av sig med frågan om ”ett enda misstag i prestationer kan sänka ett betyg”. Upplysningstjänsten för ingen statistik över hur många som hör av sig men konstaterar att det är en vanligt förekommande fråga.  

Ett betyg sätts inte förrän ämnet eller kursen är slut och då ska läraren ta hänsyn till all tillgänglig information om elevens prestationer. Då är det viktigt att eleven får visa sina förmågor och kunskaper vid flera tillfällen och på olika sätt, betonar Karin Hector-Stahre.

– Har man ett prov där en förmåga prövas – om vi hårddrar det – så är det viktigt att eleven få fler chanser att visa detta. Och en elevs förmågor utvecklas förhoppningsvis under ämnets gång, man ska ju utveckla förmågorna inte bara pröva dem och eleverna måste få träna, säger hon och tillägger.

– Men det verkar som det finns lärare som tänker sig att eleven ska kunna visa alla förmågor lika starkt på allt centralt innehåll, men så är det inte. Det centrala innehållet är det man ska undervisa om.

Missuppfattningen skulle kunna handla om att bestämmelsen – för att få ett E, C eller A så ska man uppfylla alla delarna av kunskapskraven som krävs för det betyget – övertolkas till att gälla alla uppgifter eleven gör.

 – När betygsskala var ny så fanns det förstås en oro för att göra fel och då kanske man blir extra nitisk istället. Men då har man inte riktigt trängt in i hur betygsskalan fungerar.

Är det implementeringen som inte varit tillräcklig?

– Jag tror att Skolverket kunde gjort mer. Samtidigt kunde vi inte förutse vad som skulle bli de största stötestenarna. Det kan också vara så att man inte har ägnat sig tillräckligt mycket åt implementeringen ute på skolorna. Det är rektors ansvar att se till att det finns möjligheter för lärare att följa de regler som styr.

Vad hade ni kunnat göra mer?

– Man hade kanske kunnat vara ännu tydligare. Vi har mycket material om detta på vår hemsida. Men eftersom frågan fortfarande dyker upp så behöver vi fortsätta informera så att missförståndet inte fortsätter att florera. Det drabbar ju eleverna.

Det låter som att mycket hänger på att den enskilda läraren inser att jag måste ta reda på mer. Vem är det som ytterst äger frågan?

– Vi delar på ansvaret. Skolverket har ett ansvar att nå ut till målgrupperna, sprida information, tala om vad som gäller och hjälpa till med stöd. Men vi har inte kapacitet att gå ut till alla skolor. Det är rektor som är ansvarig för att det här arbetet sker och att man följer de bestämmelser som gäller.

När betyget sen sätts gäller att eleven måste ha uppnått alla delar av kunskapskraven för E, C och A för att få det betyget. I samband med det lyfter många lärare frågan om hur man ska hantera elever med taggig kunskapsprofil.

– Det är oerhört viktigt att man tidigt uppmärksammar om man har elever med en förmåga som är mycket svagare än de andra och att man gör allt man kan tillsammans med eleven för att utveckla det. Men om en elev har en förmåga som är betydligt svagare vid kursens slut, trots alla ansträngningar, så kommer det att sänka betyget. Det är en riktig tolkning.

Många lyfter skriva och tala som förmågor som ställer till det för eleverna. Ett annat exempel är orientering som är en del av kunskapskraven i idrott och hälsa. Hur ska skolan hantera det?

– Vissa delar av kunskapskraven är väldigt explicita, att man ska simma ett visst antal meter är också en stötesten. Men det faller ändå tillbaka på om skolan ordnat undervisning i tillräcklig omfattning för att elev ska ha kunna utveckla förmågan, säger Karin Hector-Stahre och tillägger.

– Jag förstår att det ibland kan skapa praktiska problem men det är ändå det som gäller. Man kan inte lägga orientering och simning i slutet av läsåret eller kursen för då hinner inte eleven lära sig. Det är samma princip hela tiden. Undervisningen måste ge eleverna förutsättning att utveckla förmågorna.