Skolverket krävde friskolan på 28 miljoner – fick nio

Skolverket får efter en uppgörelse tillbaka nio av de 28 miljoner kronor som myndigheten krävt av skolföretaget Praktiska gymnasiet.
– Det var den förlikning som vi kunde komma fram till, säger Jonas Krantz som är avdelningschef på Skolverket.

Praktiska Gymnasiet – som då inte ägdes av skolkoncernen Academedia – ansökte för höstterminen 2016 och vårterminen 2017 om statsbidrag för lärlingsutbildning. Enligt det dåvarande regelverket fanns det ett antal krav som skulle uppfyllas för att bidrag skulle utgå, bland annat skulle individuella utbildningskontrakt upprättas.

Den 29 november beslutade Skolverket att bevilja Praktiska gymnasiet 51 960 000 kronor i bidrag och ungefär ett halvår senare (19 maj 2017) ytterligare 57 157 500 kronor.

När verket i december 2017 bad företaget skicka in utbildningskontrakten för sina elever för läsåret 2016/2017 visade det sig att ungefär en fjärdedel, 1 100 av 4 400, av kontrakten hade allvarligare brister, enligt Skolverket.

Bland annat saknades uppgift om avtalstid och nödvändiga underskrifter. Kontrakt med bifogade APL-planer (arbetsplatsförlagt lärande) saknade information om vilka delar av utbildningen som skulle genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa.

Den 30 maj 2018 beslutade Skolverket att Praktiska gymnasiet skulle återbetala 28 221 250 kronor, det vill säga ett belopp som motsvarade bidragen för elever som enligt verket saknade rätt utformade utbildningskontrakt.
Praktiska gymnasiet motsatte sig kravet.

För några veckor sedan kom parterna fram till en förlikning som innebär att bolaget ska betala tillbaka nio miljoner kronor. Förlikningen stadfästes genom en dom av Göteborgs tingsrätt.

Ni begärde 28 miljoner, men fick bara tillbaka nio. Varför gick ni med på en sådan uppgörelse?

– Det var den förlikning som vi kunde komma fram till. Alternativet hade varit att gå vidare i en domstolsförhandling. En sådan hade dock inneburit en stor osäkerhet. Något liknande fall har inte tidigare prövats av en domstol. Dessutom var det dåvarande regelverket annorlunda än dagens som är tydligare, säger Jonas Krantz som är chef för den avdelning på Skolverket som bland annat har hand om statsbidragen.

– Hade vi förlorat i tingsrätten hade vi kanske inte fått tillbaka några pengar alls och dessutom behövt betala motpartens rättegångskostnader. Vi gjorde bedömningen att det bästa sättet att hushålla med statens finanser var att gå med på en förlikning.

*Hade ni gått med på en förlikning om dagens regelverk hade gällt då?

– Min bild är att vi inte skulle ingått en förlikning. Dagens regler är mycket tydligare.

Fuskade Praktiska gymnasiet?

– Det är inte prövat i domstol. Vi har nått en förlikning som vi är nöjda med. Vi har en uppfattning och de har en annan.

Jonas Krantz säger att det inte är ovanligt med återkrav av statsbidrag.

– Men det gäller framför allt sådana bidrag där huvudmännen i förväg ska uppskatta hur mycket pengar de kommer att göra av med på olika insatser. I efterhand kan det ibland visa sig att de gjorde av med mindre och då får de betala tillbaka mellanskillnaden.

– Återkrav på grund av att man inte har följt reglerna är inte vanligt, även om det förekommer.

Enligt Academedias senaste kvartalsbokslut, som presenterades häromdagen, fanns det i köpeavtalet med säljarna av Praktiska gymnasiet villkor som reglerar den risk som konflikten med Skolverket innebar för den nye ägaren

Det tredje kvartalet, koncernen har brutet räkenskapsår, gjorde Academedia en vinst före skatt på 247 miljoner kronor. Det är 18,8 procent bättre än samma period föregående år.