Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Skolvärden har tidigare skrivit om föräldranätverket Barn i behovs skarpa kritik mot Skolverkets kompetensutveckling inom specialpedagogik för alla lärare. Nu svarar myndigheten på kritiken.

– Vi lyssnar på kritiken. Vi vill gärna ha en dialog med dem för att höra vad de tänker mer specifikt. Men också för att få möjlighet att beskriva hur den här kompetensutvecklingen är tänkt att fungera och den är upplagd, säger Helena Elwin, enhetschef på enheten för allmändidaktik på Skolverket.

Kritiken från Barn i behov går främst ut på att utbildningsmaterialet fokuserar för mycket på relationsbyggande och relationella perspektiv, och inte erbjuder tillräckligt konkreta verktyg för lärare att använda i klassrummet i mötet med elever som har behov av särskilt stöd.

Helena Elwin menar att det möjligen råder en missuppfattning kring vad utbildningsinsatsen är tänkt att göra.

– Vi ger exempel på arbetssätt och metoder. Det är klart att det finns fler man skulle kunna räkna upp, men kompetensutvecklingen handlar om att höja lärarnas kompetens generellt, för att möta alla elevers olika behov. Och det relationella perspektivet är grundläggande inom specialpedagogisk forskning. Det är för att peka på att det är i mötet med skolmiljön som problem kan uppstå, säger hon.

Helena Elwin hänvisar till Skolverkets egna uppföljningar av handledarutbildningar som hållits ute på lärosäten, och menar att majoriteten av lärarna upplever arbetssättet som effektivt, och att de speciallärare och specialpedagoger som agerar handledare är nöjda med innehållet.

Hon menar också att det är svårt att komma med färdiga nationella lösningar på problem som har mycket att göra med lokala förhållanden, och som skiljer sig åt mellan skolor och mellan klassrum.

– Det här är inte en insats som primärt handlar om hur särskilt stöd fungerar. Insatsen riktar sig till grundskollärare men den stärker även den handledande roll som speciallärare och specialpedagoger har ute på sina skolor.

I vilken utsträckning samarbetar Skolverket med andra skolmyndigheter, till exempel Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), för att lära av varandra och säkerställa att ni är i synk?

– Vi har haft samråd med SPSM när vi tagit fram den här kompetensinstasen, och vi har en fortlöpande dialog med dem. De har ett studiepaket om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som naturligt kommer in i vårt material, och då länkar vi vidare till dem.

Finns det utrymme för förbättring av det arbetet, om kritiker uppfattar att ni inte är i synk?

– Som jag sa inledningsvis så vill vi lyssna på kritiken och förstå vad det är mer konkret de tänker på. Men vi har tagit fram det här i dialog med SPSM. Och de är ju också den myndighet som ofta ger mer konkret stöd runt funktionsnedsättningar, som att utveckla anpassningar eller särskilt stöd. Medan vår insats stärker lärares generella kompetens, säger Helena Elwin.