”Skolverket diskriminerar NPF-elever utan att det syns”

För första gången omfattar Skolverkets nationella årliga statistik över skolresultat enbart kommunala skolor, eftersom friskolorna numera omfattas av sekretess och inte behöver redovisa resultat. Trots det drar Skolverket slutsatsen att det går bättre för Sveriges skolor. Särskilt nöjd är man över att resultaten ökar för alla elevgrupper. Alla elevgrupper som det förs officiell statistik över, vill säga.

Att det förs statistik i flera led över nationaletniskt ursprung, familjers ekonomi och akademiska utbildningsnivå anses märkligt nog inte alls problematiskt. Att föra statistik över hur rättigheterna för elever med funktionsnedsättning efterlevs, däremot, anses strida mot etiska principer och rädsla för att sådan registrering skulle kunna användas för att förtrycka och förfölja människor med funktionsnedsättning. Detta cirkulära resonemang har blockerat debatten. När vi påpekat det orimliga i att inte följa upp hur det går för elever med funktionsnedsättning i skolan har vi fått svar att det inte går, eftersom det saknas officiell statistik. Det förs alltså inte statistik med motiveringen att inte diskriminera och för att det inte görs går det att diskriminera utan att det uppmärksammas.

Riksförbundet Attention och Autism- och Aspergerförbundet samlar tillsammans drygt 33 000 medlemmar och vi representerar Sveriges i särklass största, osynliggjorda elevgrupp. De med någon form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom autism och adhd. Våra medlemsundersökningar visar att elevresultaten sjunker. Autism- och Aspergerförbundets skolenkät avslöjar att 2018 års katastrofalt låga 45 procent som nådde gymnasiebehörighet sjunkit till nytt bottenrekord i år, 43 procent.

Vi ser inte heller att situationen kommer att bli bättre de kommande åren då kommunala huvudmän över hela landet kräver att skolor minskar sina kostnader och utgifter under täckmanteln att skolor behöver effektivisera verksamheten. Konkret innebär det nästan alltid att extra anpassningar och särskilt stöd dras in för de elever som är i störst behov av hjälp för att klara sin skolgång. På så sätt slår man undan benen för många av de drygt 76 000 elever som statistiskt sett har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Utbildningsskulden för den här gruppen är enorm, och kommer att öka ytterligare på grund av coronapandemin. Riksförbundet Attentions enkät från maj i år visar att närmare 80 procent av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkats negativt av pandemin. Redan i lågstadiet har cirka hälften av barnen med autism i olika grad problematisk frånvaro. I högstadiet har sådan frånvaro för elevgruppen ökat till närmare 70 procent. 

Sverige har vid upprepade tillfällen uppmärksammats internationellt, av bland annat OECD, EU och FN och kritiserats för den systematiska diskriminering som elever med funktionsnedsättningar utsätts för i grundskolan. Det är ovärdigt ett land som Sverige att vi ens ska behöva strida för en sådan fundamental mänsklig rättighet som den till utbildning. Att 63 procent av elever med autism inte når gymnasiebehörighet strider mot både barnkonventionen och funktionsrättskonventionen.

I den akuta situation som råder för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver krafttag göras för att garantera deras lagstadgade rätt till utbildning. Vi ser ett antal nödvändiga steg:

•  Att nationell statistik tas fram över elevgruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i behov av särskilt stöd.
•  Att sådan nationell statistik ligger till grund för en tillräcklig resursfördelning för att säkerställa dessa elevers rätt till utbildning.
•  Att lösa den systematiska diskrimineringen i skolan som drabbar elever med adhd och autism på grund av de svårigheter som deras funktionsnedsättningar medför.

Alla människor har ett unikt värdefullt liv. Ett samhälle som låter prestationer avgöra människovärdet ger sig ut på ett sluttande plan där rätten till ett bra liv villkoras.

Ulla Adolfsson, förbundsordförande Autism- och Aspergerförbundet
Jiang Millington, sammankallande Skolpolitiskt forum Riksförbundet Attention
Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention
Agneta Söder, intressepolitisk utredare, Autism- och Aspergerförbundet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.