Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Under hösten har Skolverket dragit igång arbetet med en översyn av kurs- och ämnesplaner. Syftet med arbetet är att skapa en bättre balans mellan faktakunskaper och förmågor, se över att det finns en rimlig balans mellan innehåll och tid för undervisning och att skapa förbättrade kunskapskrav för att underlätta betygssättningen för lärare.

– Vi vill att kurs- och ämnesplanerna är uppdaterade och så bra som möjligt för lärare att använda. Det vill vi åstadkomma i samverkan med professionen och lärosätena så att de våra förslag på förändringar blir så kloka och genomtänkta som möjligt, säger Ann-Christin Hartman, enhetschef på Skolverket på enheten för styrdokumentsutveckling, till Skolvärlden.

Just nu förbereder Skolverket revideringsarbetet, som inleds under våren 2019, och det gör man bland annat genom samråd med olika lärargrupper, med de lärarfackliga organisationerna, med intresseorganisationer samt forskare och lärosäten. 

– Så att den här röda tråden som ska gå genom utbildningsväsendet finns kvar, så att man inte gör revideringar som sedan kommer att störa i övriga skolformer eller skapa omotiverade skillnader och olikheter. Vi vill med den här modellen se vad som händer om man ändrar i olika konstruktionsprinciper, säger Ann-Christin Hartman. 

Skolverket har i samband med arbetstillfället satt upp fyra prioriterade områden som man ska titta lite noggrannare på. Områdena som Skolverket vill se över är:

• Användningen av begreppet ”förmåga” i grundskolans kursplaner för att därigenom bidra till en bättre balans mellan fakta och förmågor.
• Hur omfattande det centrala innehållet ska vara. Detta för att se hur man kan skapa en rimlig balans mellan innehåll och tiden för undervisningen. 
• Hur man kan tydliggöra skillnaden mellan årskurser och kurser i det centrala innehållet
• Formuleringarna av kunskapskraven. Skolverket går även vidare med att undersöka om man kan formulera kunskapskraven bättre med mer ämnesspecifika begrepp och förmågor. 

– De områden som vi valt ut verkar vara de som både lärare, forskare och intresseorganisationer återkommer till som problematiska. Vi tror därför att de lämpar sig särskilt bra för att revidera, säger Ann-Christin Hartman.

Under arbetets gång finns det dessutom möjlighet för lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken, genom att besvara Skolverkets enkät.

– Det har varit ett jättestort intresse, det har varit 900 svar på bara en av de första dagarna, säger hon

Hur kommer ni att gå vidare med de synpunkter som har framförts? 

– Vi har en bild sedan tidigare eftersom att vi har frågat lärare på ett mer strukturerat sätt genom Skolverkets uppföljningar vad man ser som utmaningar. Nu är vi inne och frågar lite mer på detaljnivå. Exempelvis kan vi fråga lite mer specifikt om de olika delarna i läroplanen och hur man upplever att de fungerar och hänger ihop, säger Ann-Christin Hartman.

Hur öppna är ni för att möta professionens tankar och synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar?

– Det här är någonting vi vill göra i samråd med lärare för att lärares arbetssituation och verktyg ska bli så bra som möjligt. Därför är det viktigt att så många lärare som möjligt kan gå in och svara på denna och kommande enkäter. Vi vill ju alla ha de styrdokument som bäst främjar elevers lärande. 

Ann-Christin Hartman påpekar att det är viktigt att komma ihåg att det inte är ett reformarbete som Skolverket förbereder.

– För då kräver det lite andra politiska beslut. Att ändra på olika ämnes karaktär kräver också ett längre arbete och man måste föra bredare samtal. Men lärarnas synpunkter kommer att väga tungt. Vi behöver förstås också ha ett brett och bra underlag när vi presentera våra förslag för regeringen.