Annons

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Publicerad 23 oktober 2018

Fakta

Mer om Skolverkets arbete:

Under 2019 reviderar Skolverket grundskolans kursplaner och vissa ämnesplaner på gymnasial nivå. Även andra obligatoriska skolformers kursplaner kan komma att revideras under den här perioden. Revideringsarbetet kommer att genomföras i samverkan med lärare, ämnesexperter och forskare och det kommer också att finnas möjligheter att lämna synpunkter via webben. Reviderade kurs- och ämnesplaner planeras att, om regeringen fattar beslut, träda i kraft under hösten 2020.

Fyra prioriterade områden:

1. Betona faktakunskaper mer

Vår analys visar att formuleringar om målen i grundskolans kursplaner kan uppfattas så att faktakunskaper inte tillmäts tillräckligt stor betydelse. I grundskolan används enbart kunskapsuttrycket ”förmåga att” i målen. På gymnasial nivå används också uttryck som ”kunskaper om”, ”färdigheter i” och ”förståelse av”. Vi vill se över användningen av begreppet förmåga i grundskolans kursplaner för att därigenom bidra till en bättre balans mellan fakta och förmågor.

2. Anpassa det centrala innehållet

I vissa kurs- och ämnesplaner är det centrala innehållet väldigt omfattande, vilket kan skapa svårigheter att få tiden för undervisningen att räcka till. Detta behöver ses över för att skapa en rimlig balans mellan innehåll och tiden för undervisningen. Konkretionsgraden varierar också mellan olika kurs- och ämnesplaner och i vissa ämnen är det centrala innehållet inte tillräckligt konkret. Även detta behöver ses över.

3. Tydliggöra skillnaden mellan årskurser och kurser i det centrala innehållet

Vår analys visar att det centrala innehållet i kursplanerna inte tydliggör tillräckligt väl den kunskapsutveckling som ska ske mellan olika årskurser och kurser samt mellan olika skolformer. Det ska till exempel bli tydligare att det innehåll som en elev i årskurs 3 möter i undervisningen skiljer sig från vad en elev i årskurs 9 möter.

4. Förbättra kunskapskraven

Med dagens betygssystem behöver kunskapskraven göras mindre omfattande och mindre detaljerade för att undvika att det uppstår problem vid betygssättning. Formuleringarna av kunskapskraven ska underlätta en helhetsbedömning. Därmed kan man komma åt problemet att en elev kan få ett betydligt lägre betyg bara för att eleven inte har kunskaper motsvarande en del av ett kunskapskrav. Vi går också vidare med att undersöka om vi kan formulera kunskapskraven bättre med mer ämnesspecifika begrepp och förmågor.

Lärare kan lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken genom att besvara Skolverkets enkät. Sista dag att lämna synpunkter är den 4 november 2018.

Läs mer om Skolverkets arbete här.

 

Källa: Skolverket

Relaterat

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna.
Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.
– Lärarnas synpunkter kommer att väga tungt, säger Ann-Christin Hartman på Skolverket.

Under hösten har Skolverket dragit igång arbetet med en översyn av kurs- och ämnesplaner. Syftet med arbetet är att skapa en bättre balans mellan faktakunskaper och förmågor, se över att det finns en rimlig balans mellan innehåll och tid för undervisning och att skapa förbättrade kunskapskrav för att underlätta betygssättningen för lärare.

– Vi vill att kurs- och ämnesplanerna är uppdaterade och så bra som möjligt för lärare att använda. Det vill vi åstadkomma i samverkan med professionen och lärosätena så att de våra förslag på förändringar blir så kloka och genomtänkta som möjligt, säger Ann-Christin Hartman, enhetschef på Skolverket på enheten för styrdokumentsutveckling, till Skolvärlden.

Just nu förbereder Skolverket revideringsarbetet, som inleds under våren 2019, och det gör man bland annat genom samråd med olika lärargrupper, med de lärarfackliga organisationerna, med intresseorganisationer samt forskare och lärosäten. 

– Så att den här röda tråden som ska gå genom utbildningsväsendet finns kvar, så att man inte gör revideringar som sedan kommer att störa i övriga skolformer eller skapa omotiverade skillnader och olikheter. Vi vill med den här modellen se vad som händer om man ändrar i olika konstruktionsprinciper, säger Ann-Christin Hartman. 

Skolverket har i samband med arbetstillfället satt upp fyra prioriterade områden som man ska titta lite noggrannare på. Områdena som Skolverket vill se över är:

  • Användningen av begreppet ”förmåga” i grundskolans kursplaner för att därigenom bidra till en bättre balans mellan fakta och förmågor.
  • Hur omfattande det centrala innehållet ska vara. Detta för att se hur man kan skapa en rimlig balans mellan innehåll och tiden för undervisningen. 
  • Hur man kan tydliggöra skillnaden mellan årskurser och kurser i det centrala innehållet
  • Formuleringarna av kunskapskraven. Skolverket går även vidare med att undersöka om man kan formulera kunskapskraven bättre med mer ämnesspecifika begrepp och förmågor. 

– De områden som vi valt ut verkar vara de som både lärare, forskare och intresseorganisationer återkommer till som problematiska. Vi tror därför att de lämpar sig särskilt bra för att revidera, säger Ann-Christin Hartman.

Under arbetets gång finns det dessutom möjlighet för lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken, genom att besvara Skolverkets enkät.

– Det har varit ett jättestort intresse, det har varit 900 svar på bara en av de första dagarna, säger hon

Hur kommer ni att gå vidare med de synpunkter som har framförts? 

– Vi har en bild sedan tidigare eftersom att vi har frågat lärare på ett mer strukturerat sätt genom Skolverkets uppföljningar vad man ser som utmaningar. Nu är vi inne och frågar lite mer på detaljnivå. Exempelvis kan vi fråga lite mer specifikt om de olika delarna i läroplanen och hur man upplever att de fungerar och hänger ihop, säger Ann-Christin Hartman.

Hur öppna är ni för att möta professionens tankar och synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar?

– Det här är någonting vi vill göra i samråd med lärare för att lärares arbetssituation och verktyg ska bli så bra som möjligt. Därför är det viktigt att så många lärare som möjligt kan gå in och svara på denna och kommande enkäter. Vi vill ju alla ha de styrdokument som bäst främjar elevers lärande. 

Ann-Christin Hartman påpekar att det är viktigt att komma ihåg att det inte är ett reformarbete som Skolverket förbereder.

– För då kräver det lite andra politiska beslut. Att ändra på olika ämnes karaktär kräver också ett längre arbete och man måste föra bredare samtal. Men lärarnas synpunkter kommer att väga tungt. Vi behöver förstås också ha ett brett och bra underlag när vi presentera våra förslag för regeringen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Annons
Annons
Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Annons

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Annons
Annons

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera
Annons

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons