Fortbildning

Därför har Lärarlyftet svårt att lyfta: Ser allvarligt på det

bibliotek-man-ipad

Inte tillräckligt många lärare genomgår Lärarlyftet, enligt Skolverkets utvärdering.

Rapporterna i korthet
  • Lärarbristen gör det svårare att låta lärare fortbilda sig
  • Initiativet att delta kommer oftast från lärarna själva
  • Huvudmannens ekonomiska situation sätter gränser för deltagande
  • Begränsad eller ingen nedsättning av lärares arbetstid är vanligt skäl till avhopp
  • Det är stora skillnader i lärares ekonomiska villkor för deltagande
  • Det finns önskemål om enklare statsbidragsförordningar
  • Utbudet av kurser och utbildningar har minskat
  • Minskade anslag ger färre deltagare
  • Kortsiktiga förlängningar av Lärarlyftet ger högre kurstakter och minskat kurs- och utbildningsutbud
  • Hög kurstakt och långa kurser leder till färre godkända lärare

 

Läs hela rapporterna på Skolverkets webbplats:
Delrapport 1
Delrapport 2

I två rapporter radar Skolverket upp problem som hindrar Lärarlyftet från att bli det motgift till lärarbristen det är avsett att vara.
– Vi ser allvarligt på detta, säger enhetschef Anders Duvkär på Skolverket.

Lärare som inte ges tid av rektor eller själva tvingas att stå för delar av utbildningens kostnader. Det är ett par av orsakerna till att för få lärare tar del av kompetensutvecklingen i Lärarlyftet, enligt en andra delrapport från Skolverkets utvärdering. De läggs till listan av problem som konstaterades i den första delrapporten 2020: Minskade anslag, kortsiktiga förlängningar och komplicerade statsbidrag.

– De här rapporterna bekräftar de problem som vi som jobbar med det här upplever, säger Anders Duvkär, enhetschef med ansvar för Lärarlyftet på Skolverket till Skolvärlden.

Anders Duvkär, Skolverket

Sammantaget handlar problemen som tas upp i rapporterna om vilka incitament som finns för lärare, rektorer och huvudmän att ta del av – eller låta medarbetare ta del av – Lärarlyftet, samt för lärosäten att erbjuda kurser som är relevanta för lärarna.

Satsningen är tänkt att motverka lärarbristen genom att redan legitimerade lärare läser in behörighet i ämnen där bristen är stor. Men så sent som i somras, efter att Skolverket sammanställt sina rapporter, naggades lärarnas incitament ytterligare i kanten: från och med höstterminen 2021 får lärosätena inte längre validera befintliga kunskaper hos lärare. Det betyder att den lärare som tidigare läst ett antal poäng i ett men inte uppnått behörighet måste läsa hela ämnet från början igen utan att kunna tillgodogöra sig tidigare studier.

– Det är en liten grupp lärare som söker för att validera befintliga kunskaper inom Lärarlyftet. Vi har alltid ansett att det är viktigt att de kan göra det, och det är något vi har gjort ända sedan Lärarlyftet startade. Men nu är den möjligheten borta. Vi från Skolverkets sida ser väldigt allvarligt på det här, säger Anders Duvkär.

Bakgrunden är att jurister upptäckt att det saknas en förordning som reglerar valideringen av kunskaper inom ramarna för Lärarlyftet, vilket lett till att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutat att lärosätena inte längre får validera kunskaper.

Skolverket vill nu påverka regeringen att ta tag i frågan så att validering av befintliga kunskaper ska göras möjlig igen.

– Vi kommer att göra en hemställan där vi skriver till regeringen att vi ser allvarligt på detta och att vi ber dem se över lagstiftningen, säger Anders Duvkär.

Skolverket konstaterade redan 2017 att Lärarlyftet befinner sig i ett moment 22. Syftet med satsningen är att minska effekterna av lärarbristen, men samma lärarbrist gör att huvudmännen har svårt att avvara legitimerade lärare för att låta dem studera, vilket leder till färre sökande.

Dåvarande ansvarig enhetschef på Skolverket, Niclas Westin, sade till Skolvärlden 2017:

– Lärarbristen i sig gör att rektorerna inte ser att de har möjlighet att avvara sina lärare. Man har redan en bristsituation och ska en lärare fortbilda sig, här rör det sig om lärare med legitimation, så måste man kanske ta in en obehörig person vilket förvärrar situationen än mer. Och då avstår man.

Den senaste rapporten från myndigheten slår bland annat fast att samma moment 22 kvarstår än idag, fyra år senare.

– Ja det är en verklighet än idag. Och det kan vara en stor del till att rektorerna inte söker i den utsträckning de borde göra. Men det viktiga är att se långsiktigheten. Vi behöver se till att lärare får komplettera och blir behöriga i de ämnen de undervisar. Men visst det är en utmaning, säger Anders Duvkär.

En ljusglimt finns dock på Lärarlyftshimlen. Ett av de problem som tas upp i rapporterna är att satsningen upprepade gånger förlängts med bara ett år i taget. Det har skapat svårigheter både såväl Skolverket och lärosätena som för huvudmän och rektorer att planera för satsningen, och det har begränsat utbudet av ämnen som gått att läsa. Men nu har Skolverket fått i uppdrag av regeringen att driva satsningen i fem år till.

– Nu kan vi jobba mer långsiktigt, säger Anders Duvkär.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm