Annons
Juristen Stellan Gärde hoppas att utbildningsministern ska ingripa. Foto: Shutterstock/Haris Lojo

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Publicerad 12 januari 2021

Fakta

Disability Rights Defenders Sweden

  • En förening som motarbetar diskriminering och försvarar och främjar de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. 
  • Föreningen driver medlemmarnas diskrimineringsärenden – om nödvändigt – i domstol.
  • Utöver detta informerar föreningen om civila och mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättningar, och ger råd och information kring funktionshinderdiskriminering.

Fakta

Anpassningar av NP

Läs Skolverkets instruktioner för anpassningar av nationella prov.

Relaterat

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Skolverkets instruktioner för nationella prov fråntar dyslektiska elever möjligheten att få skrivna uppgifter upplästa vid provtillfället. Enskilda drabbade, Dyslexiförbundet och organisationen Disability Rights Defenders Sweden (tidigare Med lagen som verktyg) menar att reglerna är diskriminerande och måste ändras, något som Skolvärlden skrivit om tidigare.

De kritiserade reglerna säger att en elev med dyslexi har rätt till anpassningar som att få extra lång tid på sig att skriva provet eller sitta avskilt i ett eget rum. Däremot får de inte använda sig av hjälpmedel som läser upp texter, eller låta någon annan läsa texten för dem. Anledningen till det är att man från Skolverkets håll menar att uppgiften då inte skulle kunna mäta det som avses: om eleven har läsflyt eller inte.

Juristen Stellan Gärde från Talerättsfonden mot diskriminering är ett av tre ombud i målen. Han menar att instruktionerna ger de drabbade eleverna ångest, oro, stress och en känsla av mindre värde, och inte minst till sämre provresultat och sämre terminsbetyg i svenska.

Stellan Gärde– Alla vet ju redan att barn med dyslexi har svårigheter att läsa med flyt. De har ju dyslexi! Det blir dessutom fel att ha en uppsättning regler för inlärning i den ordinarie undervisningen och sedan ändra reglerna när det är dags att mäta vilka framsteg eleverna har gjort i de nationella proven, säger han.

Skolverket är helt och fullt ansvariga

Tidigare har man dragit enskilda kommuner inför rätta i frågan, men under 2020 slog Högsta domstolen fast att tre friande domar från olika hovrätter ligger fast. Samtliga domstolar har kommit fram till att elever med dyslexi missgynnas av Skolverkets direktiv, men menar att de gäller ändå. Undantaget är Örebro Tingsrätt som dömde till elevens fördel innan Göra Hovrätt ändrade domslutet. Även Justitiekanslern har avslagit ett anspråk på skadestånd och slagit fast att Skolverket inte har diskriminerat eleverna.

– Alla domstolarna kom fram till att eleverna missgynnats och att de mår illa, får sämre betyg och riskerar att tappa lusten för skolan. Ingen av domstolarna sätter dock dessa konsekvenser i proportion till kommunernas motivering att man följer Skolverkets instruktioner, eller utreder om instruktionerna är befogade och nödvändiga. Med en enda rad i domen skriver de bort allt detta. Hovrätterna och Högsta domstolen har därmed inte tillämpat gällande rätt, säger Stellan Gärde.

Därför väljer man nu att istället rikta sig direkt till Skolverket i en ny stämning.

– Vi anser att Skolverket är upphovsmannen till detta oacceptabla missgynnande och helt och fullt ansvariga, säger Stellan Gärde.

Det handlar om vad proven är avsedda att pröva

Anders Boman är enhetschef för nationella prov på Skolverket, och han menar att myndigheten står på god grund när det kommer till riktlinjerna för nationella prov.

Anders Boman– Att man väljer att stämma Skolverket har jag inga synpunkter på. Däremot konstaterar jag att det redan skett fyra rättsliga prövningar där man i fyra domar kommit fram till en gemensam ståndpunkt, säger han.

Kan det finnas anledning att se över de här riktlinjerna ändå? Domstolarna har ju konstaterat att dessa elever missgynnas av systemet, även om de samtidigt säger att det är i sin ordning.

– Diskussionen har ju pågått i många år. Det handlar om hur man uttolkar vad läsning är och vad proven är avsedda att pröva. Enligt Skolverket är läsning både avkodning och förståelse. Genomförandet av de nationella proven kan anpassas på olika sätt, men i årskurs sex där provet är avsett att pröva avkodning såväl som förståelse så krockar det. En sådan anpassning vi talar om här, där man lyssnar på texten istället för att läsa, kan göras av sociala och inkluderande skäl. Men då är det inte längre ett nationellt prov som prövar vad det avser att pröva. När vi kommer till årskurs nio och slutbetygen ska sättas så är provet inte avsett att prova avkodning utan enbart förståelse. Därför kan det provet lyssnas på.

Han framhåller också att rektor kan undanta elever från att skriva det nationella provet.

– En möjlig väg är ju att den här eleven inte jobbar med den här texten och avstår att delta i det nationella provet. Då är det en viktig uppgift för alla vuxna, alltså lärare, rektorer, föräldrar, och Skolverket att avdramatisera och få eleven att förstå att de inte är sämre eller mindre värda för att de inte skriver det nationella provet.

Stellan Gärde, om även det här fallet avskrivs, finns det någon synbar juridisk väg framåt då eller har ni nåtts vägs ände?

– Vi kommer inte ge oss. Vi planerar att ta en kommundom till Europadomstolen som kan fastställa ett skadestånd för Skolverkets handlande. Vi överväger även att ta en dom till FN:s övervakningskommitté för funktionsrättskonventionen. Kommittén kan begära att svenska staten vidtar åtgärder. Förlorar vi målet mot Skolverket så tar vi med det också.

Egentligen tycker han att det är politikerna som borde lösa det här problemet, och inte jurister.

– Vi hoppas att utbildningsminister Anna Ekström ska göra allt detta kostsamma arbete onödigt genom att omedelbart förelägga Skolverket att upphöra med missgynnandet och om så behövs ordna med en lagändring. Det finns redan krav på detta i riksdagen, säger Stellan Gärde.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons