Skolverket: Vi behöver frihet – inte pengar

Ett stort problem för Skolverket är att upp till 90 procent av deras finansiering kommer från de tidsbegränsade uppdragen. En stor del av personalen är anställd med hjälp av tillfälliga pengar, vilket har gjort att man har en hög andel visstidsanställda och konsulter.

– Den här finansieringen försvårar för oss att attrahera kompetent personal. Vi vet egentligen bara vilka pengar vi har ett år framåt. Det innebär att det är svårt att planera, säger Niclas Westin.

Skolverket har inte heller hunnit anpassa sig till de nya typer av uppdrag som har kommit. Till exempel har utvecklingsinsatserna blivit alltmer lokala och inriktade på klassrumspraktik. I en av dem ska Skolverket gå in i skolor med låga kunskapsresultat.

– Om vi ska kunna bidra på ett bra sätt i det ställs det stora krav på vår kunskap om de lokala förutsättningarna, och det är något helt annat än att ha en nationell problembild.

I den nya organisationen som ska vara på plats 1 april 2016 ska det finnas nya styrmodeller och arbetsformer som gör det enklare att samordna olika uppdrag.

− Vi måste utgå från den situation som råder. Det vi har synpunkter på är när styrningen försvårar för oss att göra ett bra jobb för verksamheterna. När till exempel graden av detaljstyrning hindrar oss från att samordna uppdrag och när den ekonomiska styrningen låser in resurser på ett negativt sätt. Vi behöver egentligen inte mer pengar, utan större frihet att använda dem på ett klokt sätt. Vi hoppas att ”hur”-frågorna, alltså hur uppdrag ska genomföras i praktiken, lämnas över till oss, säger Niclas Westin.