Skolverkets plan för central rättning kräver tusentals lärare

Skolverkets nya förslag på en stegvis övergång till digitalt och centralt rättade nationella prov bygger på att myndigheten lyckas rekrytera tillräckligt många lärare.
– Det är tveklöst den största utmaningen, säger Anders Boman, ansvarig chef på Skolverket.

Central rättning av ett antal nationella prov kan bli verklighet år 2027, om Skolverkets nya förslag till regeringen godtas. Målet är att bedömningarna av nationella prov ska bli mer likvärdiga och rättvisa, samt att avlasta lärarna som idag lägger mycket energi på att rätta proven. Totalt handlar det om cirka 400 000 prov som ska rättas.

I utredningen som ligger till grund för förslaget slår myndigheten fast att en förutsättning för att uppnå rättvisande betygsättning av proven är att de personer som står för den betygssättningen är legitimerade, behöriga lärare som är yrkesaktiva eller var det fram till alldeles nyligen.

Pensionerade lärare i rekrytering

I en exempeluträkning bedömer Skolverket att man för att rätta grundskolans prov i ämnena engelska, svenska och svenska som andraspråk behöver rekrytera 2 500 sådana lärare, för gymnasiet är motsvarande siffra för samma tre ämnen 1 900. Nyss pensionerade lärare kan bli en viktig grupp för att lyckas med rekryteringen.

– Modellen som vi föreslår handlar om att legitimerade lärare tar det här jobbet som en bisyssla vid sidan om sitt vanliga lärarjobb. Vi bedömer också att vi kommer kunna rekrytera nyligen pensionerade lärare till det här. Det är väldigt viktigt att det är lärare som antingen är verksamma eller nyligen varit verksamma, så att det inte blir en helt ny yrkeskår som helt kan alieneras från lärarkåren, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Bedömer ni att yrkesaktiva lärare har tid med den här bisysslan?

– Det råder ingen tvekan om att själva rekryteringen är kanske den största utmaningen. Men vi tänker att genom att ordna det här i form av en bisyssla, och erbjuda en ersättning, så hoppas och tror vi att det kommer bli tillräckligt attraktivt. Det är också precis så man gör i våra grannländer.

”Behövs valfrihet”

Tanken är att lärare som lockas av erbjudandet ska kunna skriva upp sig på olika ”paket” beroende på hur mycket tid man kan lägga på rättandet.

– Vi tror att det behöver finnas en valfrihet i hur mycket man signar upp sig på. Det är också skillnad beroende på prov hur mycket tid som krävs, säger Anders Boman.

Digitaliseringen av de nationella proven ska genomföras gradvis under åren 2024 till 2026, och Skolverket föreslår att man övergår till central rättning successivt mellan 2027 och 2029. Myndigheten ska ta fram bedömarutbildningar för alla som ska ägna sig åt den centrala rättningen.