Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Gymnasielärare runt om i landet kämpar för att distansundervisningen under coronapandemin ska bli ett så bra alternativ som möjligt till den vanliga skolgången. Såväl utbildningsministern som lärarfack och skoldebattörer talar om vikten av att sänka förväntningarna på skolan den här våren.

– Det är otroligt tungt att jobba på distans. Framför allt är det den snabba kontakten i klassrummet man går miste om. På en minut kan man ha gått igenom klassrummet och hjälpt fyra stycken elever, men en liten kommentar, en liten knuff. Det där försvinner på distans, och enkla saker som du gör i klassrummet tar mycket mer tid nu. Och nu ser man att de svaga eleverna faller, säger Filippa Mannerheim, som undervisar i svenska på gymnasiet.

Nu bävar hon inför tanken på att i höst kanske tvingas bedriva distansundervisning med elever hon aldrig träffat förr, om skolan fortsätter att vara stängd när de nya gymnasieettorna börjar.

– Jag känner mina elever idag och tycker ändå att det är svårt. Man har ett helt annat utgångsläge när man känner eleverna. Nu vet jag vilka jag ska ringa upp efter genomgången och vad jag behöver säga till dem. Den kunskapen hade jag inte haft om jag jobbat på distans från början, säger hon.

På Skolverket har man inte hunnit med något genomgripande arbete inför hösten, men generaldirektör Peter Fredriksson säger att myndigheten hela tiden följer läget i skolan under coronakrisen och kommer med råd och stöd kontinuerligt.

– Vi har varit upptagna med att hantera här och nu. Jag frågade Anders Tegnell om hösten förra veckan, och han sa ”vi tar en dag i taget”. Men det är klart att Skolverket behöver titta på detta. Det skulle kunna vara så att skolan inte kan ha vanlig undervisning i lokalerna i höst. Då är det ju bra om man är förberedd, säger han till Skolvärlden.

När Peter Fredriksson blickar framåt mot hösten ser han tre tänkbara scenarier framför sig när det kommer till distansundervisning eller inte: Antingen är gymnasieskolan öppen som vanligt, eller så är den stängd som nu. Eller så är den öppen till en början, men så kommer den än så länge hypotetiska andra vågen av coronapandemin och tvingar skolorna att stänga igen.

– Man får titta på tänkbara scenarier och fundera på ”vad är det i höst som skulle vara nytt” i varje givet scenario. Att förutse vilka problem vi har att hantera. Att som lärare etablera relationer digitalt med elever som man aldrig tidigare träffat och inte har relationer till är det tydligaste problemet. Jag har inget svar på det i dagsläget, säger han.

Han pekar på att ett stort ansvar ligger hos huvudmännen.

– Just nu är man också på huvudmannanivå upptagen med här och nu. Men det är huvudmännen som är ansvariga för mottagandet av elever och de behöver också titta på ett scenario där skolan inte är öppen i augusti, säger Peter Fredriksson.

Som individuell lärare vet inte Filippa Mannerheim om det finns så mycket hon kan göra för att förbereda sig på att ta emot nya elever digitalt.

– Jag vet inte hur jag ska kunna förbereda mig. Usch, jag får ont i magen när jag tänker på det. Distansundervisning är ett viktigt alternativ just nu, men det är och förblir ett sämre alternativ. Om vi är tvungna att jobba på distans måste man acceptera att det blir oerhört mycket sämre. Säger man att det blir samma kvalitet så ljuger man. Man måste vara medveten om att det här försvårar för våra elever och att vi lärare är trötta och sliter för att det här ska funka, säger hon.

Skolverket ska göra en mer noggrann och ambitiös analys av distansundervisningen, hur den påverkat olika elevgrupper, lärarnas arbetsmiljö med mera. Men det är inget som hinns med före höstterminen.  

– En sådan analys kräver mycket kontakter med verksamhetsansvariga och med lärare, och vi bedömer att de har fullt upp redan, säger Peter Fredriksson.