acki_wastlund
Debatt

”Spara inte på skolan – satsa istället”

Debatt. ”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

Acki Wästlund
  • Acki Wästlund är idrottslärare och beteendevetare och har grundat Svenska Institutet FMS (FMS står för Fysisk, Mental och Social, WHOs definition av hälsa).
  • Hon har arbetat med hälsofrämjande skolutveckling sedan slutet av 90-talet och har tillsammans med skolor runt om i Sverige, skapat en digital plattform, en webbapplikation, med vars hjälp elever i åk 7–9 och på gymnasiet kan ta fram sin egen personliga livsstilsplan för förbättringar av hälsa och levnadsvanor.
  • För detta fick FMS förra året Stiftelsen Compares pris för Årets Digitala Välfärdsinnovation.

Att skära i anslagen till skolan vittnar ett kortsiktigt sätt att tänka om det inte handlar om att anpassa verksamheten till ett minskat elevunderlag. Men i normalfallet krävs naturligtvis mera resurser. Inte minst är det angeläget med målmedvetna satsningar på ökad fysisk aktivitet och på att få eleverna att leva sunt och göra bra val i livet.

Om barnen mår bra klarar de sig bra i skolan och kan gå vidare i arbetslivet utan stöd av det sociala. Alla vinner på det på sikt. Därför håller jag med Åsa Fahlén om att satsningar på skolan ska ses som en investering och inte som en kostnad.

Det finns forskning som visar att en enda person som hamnar i bidragsberoende kostar enorma pengar, över en tioårsperiod upp till 12 miljoner kronor (Utanförskapets pris, Nilsson, Wadesjö mfl, Studentlitteratur 2015). Kommunerna kan alltså spara stora pengar bara vi kan få stressen och den psykiska ohälsan att minska genom att satsa mer på hälsofrämjande insatser i skolan.  

Ett problem är att vinsterna av satsningar på skolan återfinns hos en annan förvaltning, socialförvaltningen, dessutom med viss eftersläpning. Stuprörsproblematiken ställer till det. Skolan kämpar för mer pengar men det gör ju det sociala också i takt med ökade problem med stress och psykisk ohälsa.

Kopplingen mellan fysisk aktivitet och lärande är också vetenskapligt klarlagd. I boken ”Hjärnstark” (Fitnessförlaget 2016) visar författaren Anders Hansen hur viktigt det är med regelbunden pulshöjande fysisk aktivitet och att hjärnan arbetar effektivare hos människor som är fysiskt aktiva. I sin nya bok ”Skärmtid” (Bonnier Fakta 2019) varnar han för hur alltför mycket skärmtid påverkar minnet, sömnen och stressen. Psykisk ohälsa är på väg att bli vår nya folksjukdom skriver han. Fler och fler håller med.

Någonstans måste den onda cirkeln brytas. Skolan är redan vår mest stressade arbetsplats. Många kommuner kämpar för att råda bot på den galopperande psykiska ohälsan hos både elever och anställda. Det pågår massor av bra projekt som stimulerar till ökad fysisk aktivitet. Det är bra men det räcker inte. Det gäller att tänka nytt och bredare.

Jag är övertygad om att kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här. Jag har själv sett hur trycket på elevhälsan minskar med ökad samverkan inom skolan och arbetsron i klassrummen ökar. Lärarna i idrott- och hälsa med sin breda kompetens får en mer central roll i det hälsofrämjande arbetet vilket gjort att skolsköterskorna avlastats och fått mer tid över för sitt förebyggande arbete.

Budgetarbetet har redan dragit igång och det är full fart på debatten även ute i lokala media. Skolan behöver enligt min uppfattning ett rejält resurstillskott nästa år för att det ska gå att genomföra en helt nödvändig satsning på hälsofrämjande insatser för att kunna hantera stressen i skolan.

Det gäller förstås att få ekonomin i balans, ingen vill ju ha skattehöjningar. Men samtidigt gäller det att tänka långsiktigt. Att minska stressen och risken för psykisk ohälsa hos elever och anställda är något som tar längre tid än ett år. Därför känns det orättvist om skolorna ska drabbas av sparbeting när de faktiskt kan bidra till att förbättra folkhälsan och minska kostnaderna för det sociala.

Goda exempel är alltid bra för att visa att det går att vända en utveckling. Då menar jag exempel på att en målmedveten satsning på långsiktigt hållbar, hälsofrämjande utveckling för att förebygga stress och psykisk ohälsa i skolan lönar sig.

Det blir intressant att se vilka skolor och kommuner som blir först med att bevisa att det går och som därmed kan visa vägen för andra.

Acki Wästlund

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm