Sex av tio elever kände stor eller ganska stor oro inför skolstarten enligt en rapport från Riksförbundet Attention.
Specialläraren om NPF-elevers oro inför skolstart: ”Inte förvånad”
Bristande stöd, stökig skolmiljö och konflikter. En färsk rapport visar att många elever kände stor oro inför skolstarten.
– Oroande siffror. Samtidigt blir jag inte förvånad, säger Sofia Sköld Lawner, speciallärare på Rudsskolan i Karlstad.
- Möts av bristande kunskap om NPF i skolan (67%)
- Får inte det stöd och anpassningar som eleven behöver och har rätt till (73%)
- Plågas av stökig skolmiljö (52%)
- Får sänkt självkänsla av skolan (78%)
- Upplever psykisk ohälsa på grund av skolan (68%)
- Vill inte gå till skolan (64%)
- Har hög skolfrånvaro (48%)
- Skolan har inte en utarbetad plan för att få tillbaka eleven på heltid (75%)
Några av Attentions förslag till förändring:
- Fördjupad kunskap om NPF till alla lärare, även dem som redan genomgått sin lärarutbildning.
- Elevhälsan ska ges tillräckliga resurser för att kunna fullgöra sitt uppdrag att främja, förebygga och stödja elevernas utveckling.
- Skolan bör ta ett större ansvar för den sociala interaktionen utanför klassrumsmiljön. Även i högre årskurser. En satsning med fokus på mobbing och elever med NPF bör initieras.
- Stor satsning på psykisk ohälsa och skolfrånvaro. Varenda skola bör ha en plan för hur de får tillbaka elever som har hög frånvaro från skolan.
- Att skolhuvudmännen tillsätter de resurser och ger de förutsättningar som krävs för att få leva upp till de rättigheter som uppställs i skollagen och övriga regelverk.
Källa: Attention (ett riksförbund som sprider kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och påverkar beslutsfattare.)
Riksförbundet Attention framhåller i en rapport att bristerna i skolan leder till både sämre psykiskt mående och självkänsla bland elever med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). Av enkäten, med 5 500 svarande, framgår att fler än sex av tio elever kände stor eller ganska stor oro inför skolstarten.
– Vi lever i en lärarbrist. I min kommun har man utannonserat tjänster i juni och augusti men de har inte gått att tillsätta. Skolan vill ha mer resurser i form av behöriga lärare men det finns ingen behörig personal att tillgå. Det gör att de här barnen tyvärr far illa, säger Sofia Sköld Lawner efter att ha läst den alarmerande rapporten.
Hon konstaterar att Karlstad trots allt är en universitetsstad, något som borde underlätta i rekryteringssammanhang.
– Då undrar jag hur det ser ut i kranskommuner och på andra orter? Vi kan inte ringa upp en elev veckan innan och säga ”så här kommer det att se ut för dig” när vi inte vet det.
Vad måste göras i det akuta skedet?
– Det handlar om att mina kollegor ska få goda förutsättningar att göra ett bra jobb. För att få det behövs resurser till skolan för att möta de här NPF-barnen i 30-klasser.
…och på sikt?
– Både mer resurser till skolan, men också mer resurser till andra instanser i samhället. Man ska som elev inte behöva stå i kö i flera år för att få en utredning och hjälp.
Gällande Karlstad kommuns ambition att tillsätta tillräckliga resurser säger Sofia Sköld Lawner att viljan finns, men att det handlar om pengar.
– Det finns ingen rektor som skulle tacka nej till mer resurser. Utan det handlar om att ”jag inte får övertrassera budget”. Mellan kommunerna är skillnaden stor. Det finns statistik och forskning som visar att det är postnumret som avgör hur din skolgång kommer att se ut.
Ser du någon oro på din skola bland elever som behöver särskilt stöd?
– Den finns säkert. I vår kommun har vi särskilda undervisningsgrupper. Det har varit på tapeten att det är fel att ha, att alla ska ut på alla enheter. På min skola har vi en av de särskilda undervisningsgrupperna i en del av skolan, och eleverna har sin närmaste personalkrets i sin del av skolan. De enheterna gör fantastiska insatser. I den bästa av världar skulle vi ha resurser så att alla barn får det stöd de behöver.
Apropå skolstarten framhåller hon att det inte bara är elever och föräldrar som är osäkra på vad som gäller när en ny termin tar vid.
– Jag går också tillbaka efter semestern utan att veta hur mitt schema kommer se ut. Jag vet vilka elever jag ska ha om jag hade dem i våras. De elever som hade resurs vet inte jag om vi schematekniskt kunnat lösa. Pusslet med tjänster och schema är komplext, även om vi har fantastiska schemaläggare lyckas de inte alltid lösa allt.
Upplever du att oroskänslan enbart finns i början av läsåret eller förekommer den året runt?
– Jag tror att den ploppar upp då och då. Samarbetet mellan skola och vårdnadshavare är jätteviktigt. Många av barnen har ett stresspåslag som kanske tydligt visar sig hemma då man kommer hem och orken är slut.
Vilka förutsättningar har dina kollegor som inte är specialutbildade?
– Som speciallärare har jag förmånen att ibland få möta de här eleverna enskilt eller bara några stycken. Men många kollegor ska möta eleverna i 30-grupper och ibland kanske helt utan resurs. Då är det inte lätt att lyckas. Kollegor som inte får rätt förutsättningar blir stressade och känner sig maktlösa. Det är inte ovilja, de hinner helt enkelt inte möta barnens behov.