Särskilt begåvade elever riskerar att aldrig upptäckas. Här är specialpedagogen Mona Liljedahls fem tips.
Specialpedagogen Mona Liljedahl fastslår att en hög andel av elever med särskild begåvning aldrig upptäcks.
– Inte i en enda lärar- eller pedagogisk utbildning ingår kunskap om hur man leder och stimulerar särskilt begåvade elever, säger hon.
Inom expertisen råder det delade mening-ar om hur många särskilt begåvade elever det finns i Sverige. De elever som ändå upptäcks har ofta verbala och resursstarka föräldrar som tar strid för hjälp.
– Många flickor, nyanlända och elever i socioekonomiskt utsatta områden upptäcks sällan. Vi har fortfarande svårigheter här även om det blivit mindre tabubelagt att tala om ämnet sedan Skolverkets material släpptes 2015, men inte i en enda lärar- eller pedagogisk utbildning ingår kunskap om hur man leder och stimulerar särskilt begåvade elever.
Det är dessutom svårt att identifiera särskilt begåvade med svårigheter beroende på deras egna strategier, förklarar hon.
– Deras begåvning täcker över svårigheterna och svårigheterna täcker över begåvningen.
Här är Mona Liljedahls tips för att upptäcka elever med särskild begåvning:
Studier visar att bristande kunskap gör att lärare missar särskilt begåvade elever från socioekonomiskt svaga omständigheter, etniska minoritetsgrupper och de som saknar föräldrar som för deras talan. Extra svårt är att upptäcka och förstå särskilt begåvade elever med underliggande svårigheter i form av diagnoser, så kallade Twice Exceptional (2E).
Särskilt begåvade elever föds med en våldsam kunskapstörst och en rasande nyfikenhet. De nöjer sig inte med enkla och ytliga svar och förklaringar, utan vill veta hela kedjan av orsak och verkan. Den här nyfikenheten märks bäst i tidiga år. I tonåren kan det mera se ut som ifrågasättande eller rentav bristande intresse.
Särskilt begåvade elever har en fenomenal förmåga att föreställa sig ett perfekt slutresultat i huvudet – långt innan de har färdigheterna som krävs för att prestera ett perfekt slutresultat. Det skapar frustration och ibland rena låsningar. Särskilt begåvade elever vet inte var gränsen går för good enough.
Vilka elever vaknar till? Förmodligen de särskilt begåvade eleverna, som ofta är oförlösta ordvitsare med en fallenhet för vuxenhumor och sarkasm, även mycket tidigt. I tonåren kan de blanda mörk humor med existentiell och världslig ångest (Weltschmerz). De svarar i regel väl på humor à la Monty Python och kan dra vitsar som jämnåriga inte förstår.
Särskilt begåvade elever med problematisk skolfrånvaro ägnar sig oftast åt egen kunskapsutveckling i ett eller flera områden, öppet eller dolt. Bakom det vi kallar hemmasittare finns ofta särskilt begåvade elever med en kunskapstörst som inte blir tillgodosedd i skolan. Var nyfiken på elevens tankar!