Specialpedagogik

Specialpedagogen: ”Lyft på motorhuven till särskilt begåvade elever”

Glödlampor

Särskilt begåvade elever riskerar att aldrig upptäckas. Här är specialpedagogen Mona Liljedahls fem tips.

| Foto: Shutterstock

Specialpedagogen Mona Liljedahl fastslår att en hög andel av elever med särskild begåvning aldrig upptäcks.
– Inte i en enda lärar- eller pedagogisk utbildning ingår kunskap om hur man leder och stimulerar särskilt begåvade elever, säger hon.

Inom expertisen råder det delade mening-ar om hur många särskilt begåvade elever det finns i Sverige. De elever som ändå upptäcks har  ofta verbala och resursstarka föräldrar som tar strid för hjälp.

Mona Liljedahl.

– Många flickor, nyanlända och elever i socioekonomiskt utsatta områden upptäcks sällan. Vi har fortfarande svårigheter här även om det blivit mindre tabubelagt att tala om ämnet sedan Skolverkets material släpptes 2015, men inte i en enda lärar- eller pedagogisk utbildning ingår kunskap om hur man leder och stimulerar särskilt begåvade elever.

Det är dessutom svårt att identifiera särskilt begåvade med svårigheter beroende på deras egna strategier, förklarar hon.

– Deras begåvning täcker över svårigheterna och svårigheterna täcker över begåvningen.

Mona Liljedahl
  • Gör: Specialpedagog i grundskolan och legitimerad gymnasielärare i svenska och engelska.
  • Aktuell: Med boken ”Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever” (Gothia kompetens).

Här är Mona Liljedahls tips för att upptäcka elever med särskild begåvning:

1) Läs på!

Studier visar att bristande kunskap gör att lärare missar särskilt begåvade elever från socioekonomiskt svaga omständigheter, etniska minoritetsgrupper och de som saknar föräldrar som för deras talan. Extra svårt är att upptäcka och förstå särskilt begåvade elever med underliggande svårigheter i form av diagnoser, så kallade Twice Exceptional (2E).

2) Observera elever som frågar, ifrågasätter och som vill veta varför

Särskilt begåvade elever föds med en våldsam kunskapstörst och en rasande nyfikenhet. De nöjer sig inte med enkla och ytliga svar och förklaringar, utan vill veta hela kedjan av orsak och verkan. Den här nyfikenheten märks bäst i tidiga år. I tonåren kan det mera se ut som ifrågasättande eller rentav bristande intresse.

3) Notera perfektionism och prestationsångest

Särskilt begåvade elever har en fenomenal förmåga att föreställa sig ett perfekt slutresultat i huvudet – långt innan de har färdigheterna som krävs för att prestera ett perfekt slutresultat. Det skapar frustration och ibland rena låsningar. Särskilt begåvade elever vet inte var gränsen går för good enough.

4) Prova ordvitsar och torr humor

Vilka elever vaknar till? Förmodligen de särskilt begåvade eleverna, som ofta är oförlösta ordvitsare med en fallenhet för vuxenhumor och sarkasm, även mycket tidigt. I tonåren kan de blanda mörk humor med existentiell och världslig ångest (Weltschmerz). De svarar i regel väl på humor à la Monty Python och kan dra vitsar som jämnåriga inte förstår.

5) Lyft på ”motorhuven” till underprestationer och skolmotstånd

Särskilt begåvade elever med problematisk skolfrånvaro ägnar sig oftast åt egen kunskapsutveckling i ett eller flera områden, öppet eller dolt. Bakom det vi kallar hemmasittare finns ofta särskilt begåvade elever med en kunskapstörst som inte blir tillgodosedd i skolan. Var nyfiken på elevens tankar!

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm