Läraren på spetsutbildningen: Det finns elever som inte skulle känna sig hemma

Skolverket har nyligen gett ut en utvärdering om hur det går med spetsutbildningarna i Sverige som existerar som en försöksverksamhet fram till 2024. Syftet med utbildningarna är att ge en ökad bredd till elever på högstadiet eller gymnasiet och möjlighet att läsa kurser på en högre nivå. 

Erik Waltersson är fysiklärare på Europaskolan i Strängnäs och han tycker om konceptet med spetsutbildning.

– Jag tycker att det är en god grundidé. Det är, om jag har förstått saken rätt, tänkt som en motsvarighet till program med idrottsinriktning fast för folk som är intresserade av teoretiska ämnen. Jag tycker att det är väldigt bra att de ska få en chans att satsa på sina intressen.

I rapporten intervjuas elever samtidigt som huvudmän och rektorer svarar på en enkät i rapporten. Båda grupperna uppger att de är nöjda med erfarenheten av spetsutbildningarna.

– Det var väldigt svårt att få de här eleverna att säga någonting de inte var nöjda med, säger Linda Jervik Steen undervisningsråd på Skolverket.

Även om många uppskattar spetsutbildningarna bedömer Skolverket att vissa saker behöver förändras inom utbildningssystemet om det ska bli en permanent utbildningsform. Bland annat behövs det en bättre samverkan och övergång mellan olika stadier av utbildning.

– Exempelvis om en elev från högstadiet redan har läst en kurs och kommer till gymnasiet är det inte säkert att skolan har beredskap för en elev som redan har läst kursen. Då kan de få en håltimme, eller läsa om kursen, säger Linda Jervik Steen.

Gymnasieskolor som är med i försöksverksamheten är skyldiga att erbjuda högskolekurser till eleverna, men högskolor och universitet har inget krav att tillgodose det.

– Man måste kunna bemöta en sådan situation om spetsutbildningar permanentas.

Ett annat problem är att spetsutbildning inte ska kosta mer enligt förordningen som är upphovet till försöksverksamheten. Men i praktiken finns vissa merkostnader, även om det är undervisningsrelaterat.

– Det blir ju dyrare om du har utökad undervisningstid för en lärare måste få betalt, det handlar om läromedel som kostar och reskostnader.

Det har än så länge varit en försöksverksamhet och därför har antalet spetsutbildningar och den geografiska spridningen varit begränsad. Om det ska bli permanent behöver det förändras.

– Norr om Uppsala finns det bara en spetsutbildning på grundskolenivå i Luleå och på gymnasienivå tre i Luleå, Gävle och Härnösand, säger Linda Jervik Steen.

Erik Waltersson trivs med att undervisa på sin skolas naturvetenskapliga spetsprogram.

– Stämningen i klassrummet är att man har en stor andel genuint intresserade elever som driver på och att man kanske får svara på en annan typ av frågor än vanligtvis. Jag upplever dem som inte i första hand intresserade av att få höga betyg utan av ämnet i sig, om du förstår vad jag menar. Det är en härlig upplevelse som lärare.

– Jag är ju disputerad själv och känner att jag verkligen har nytta av min forskningserfarenhet som jag kanske inte har på ett vanligt naturvetenskapligt program. Det är ofta som vi talar om vad forskning är och vetenskaplighet istället för vad som kommer på provet eller hur man ska prestera för att få högst betyg. Det är verkligen om ämnena.

Vad skulle du tänka om regeringen bestämmer att inte göra spetsutbildningar permanenta?

– Jag skulle tycka att det vore väldigt tråkigt, den här skolan har satsat väldigt mycket på det för att man tror på det. Det var vissa spetsutbildningar i början som la ned för att de inte tyckte att det gick att driva eftersom man inte fick några extra pengar. Men här har vi vridit och vänt för att få det att fungera, och det kan man ha åsikter om för det finns säkert de som tycker att det var fel. Men jag skulle tycka att det vore tråkigt, för det finns ett behov och det finns elever som inte skulle känna sig hemma på samma sätt om det försvann, säger Erik Waltersson.