Språkberedskap

Språksuccé i Huddinge

Språkprojektet ”Alla kan följa med i förskoleklass” har nästan fördubblat antalet läs- och skrivberedda förstaklassare i Huddinge kommuns skolor.

Annette Hellström har arbetat med specialpedagogik i 20 år, i dag är hon special- och talpedagog vid Skolstöd i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Hon är också projektledare för ”Alla kan följa med i förskoleklass – att arbeta kontinuerligt och systematiskt med fonologisk och språklig medvetenhet”, ett projekt som arbetar med att stimulera den fonologiska och språkliga medvetenheten hos förskoleklasselever.

Majoriteten av Huddinges skolor arbetar i dag enligt Skolstöds projekt, vars syfte är att upptäcka och bearbeta språkliga hinder innan eleverna påbörjar årskurs 1. I dag räknar man med att 6 procent i av elever i skolåldern brottas med en språkstörning.

– Det är viktigt att upptäcka och identifiera språkliga hinder, så att man kan göra något åt dem. Kanske slipper eleven utveckla läs – och skrivsvårigheter, eller så kan skolan mildra och förhindra problem med tidig identifikation, säger Annette Hellström.

Hon har mellan 300 och 400 skolbesök bakom sig, och siffror som visar att hennes projekt är verksamt.

Elevernas fonologiska och språkliga medvetenhet kartläggs av specialpedagoger eller speciallärare i början av höstterminen det år de börjar i förskoleklass. Sedan delas gruppen in i utvecklingsgrupper, som alla arbetar enligt Bornholmsmodellen (eleverna behöver under läsåret möta alla 10 delar i Bornholmsmodellen). Indelningen i utvecklingsgrupper baseras på var eleverna befinner sig i sin fonologiska och språkliga medvetenhet. Det finns elever som behöver utökad tid och mycket repetition, dem rekommenderar vi en mindre grupp. De elever som är läs- och skrivberedda arbetar i stället med läsförståelsestrategier på ett lekfullt sätt, till exempel dramatiserar sagor.

– Det är viktigt att alla elever exponeras för alla delar i programmet och att de får likvärdig undervisning, oavsett funktionsförmåga.

I slutet av vårterminen kartläggs den fonologiska och språkliga medvetenheten igen, och det har visat sig att elevernas snittresultat i kommunen i mätningen av fonologisk och språklig medvetenhet nästan har fördubblats.

– Det är viktigt att säkerställa fonologisk och språklig medvetenhet från början så att elever får med sig alla delarna genom systematik och kontinuitet. Jag följer dem från förskoleklass till årskurs 9, och jag kan se hur svårt det är att följa med i undervisningen för dem som har svårt att läsa och skriva, säger hon.

Skolorna i Huddinge jobbade redan med Bornholmsmodellen när Annette Hellström gjorde sin pilotstudie på en skola, under 2013. Men de jobbade i helklass.

– Då var det alla 28 och det blev för stor variation, en del var uttråkade, andra kunde inte följa med, och en del var det bra för.

I dag ingår drygt 2 500 elever i projektet. Men det krävs organisation, långsiktighet, tid för specialpedagogisk funktion att genomföra kartläggningen och rum för utvecklingsgrupperna.

– Jag som har varit med länge tänker att ibland måste man göra en förändring, för att få ett proaktivt arbete. Och det ligger i tiden. Därför var det inte svårt att få gehör [av grundskolechefen], alla vill jobba proaktivt i skolan idag.

Så går det till:

  • Eleverna får arbeta enligt Bornholmmodellen i 32 veckor minst tre gånger per vecka i 15 till 20 minuter.
  • Specialpedagoger eller speciallärare kartlägger elevernas fonologiska och språkliga medvetenhet vid terminsstart och vid läsårets slut.
  • Den första mätningen ger information om eleven behöver utökad tid och repetition, kan arbeta i ”normaltakt” eller om eleven är läs- och skrivberedd och behöver extra utmaningar till exempel arbeta med läsförståelsestrategier. Det blir minst tre utvecklingsgrupper per förskoleklass.
  • Den andra mätningen i maj ger information om vem som behöver uppföljning i årskurs ett, och på vilket sätt.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm